Namnet har under åren stavats olika. Före 1550 Taastorp, Tostetorp, Tostorpe och från
1600-talet Tåstarp, det kommer av mansnamnet Toste. Fram till mitten av 1900-talet skrevs allmänt Tostarp, men blev åter Tåstarp när gatuskyltar sattes upp.

Tåstarp som är västra delen av Tranemo samhälle, var från början det egentliga samhället, som fram till slutet av 1800-talet bestod endast av några få fastigheter. Under 1900-talet har här varit en stor byggnation med flera egnahemsområden.

TOSTARPS GÅRD OCH F.D. TOSTARPS GÄSTGIVAREGÅRD
Omkring 1820 hade Gästgiveriet flyttats från en plats på Högagärdet invid Assman till Tostarps gård, och samtidigt hade därmed landsvägens riktning ändrats till den nuvarande. Från omkring 1800 var Anders Magnusson ägare till gästgiveriet, och efter hans död 1809 drevs det av hans dotter Stina och hennes man Lars Mårtensson. Lars dog redan 1816, och Stina gifte senare om sig med riksdagsmannen och vävnadsförläggaren Peter Claesson, (förfader till Uddebo-Claessönerna). Från 1820 drevs gästgiveriet av dem. Stina dog 1863, och det bör vara därefter som sonen Carl (Calle) blev ägare. Han ägnade sig mest åt gården och sin förläggarverksamhet, medan Gästgiveriet fick skötas av först en släkting, Sofi Pettersson, och senare av en annan släkting, P A Rylander från Kalsebo. Efter att Calle Claesson avlidit 1897 upphörde Gästgiveriet. Tostarps gård såldes till ett trävarubolag i Norrland och 1912 till E .M. Johansson. På gården bedrevs stort jordbruk, den köptes 1918 av lantbrukaren Anders Larsson, och drevs av hans släkt fram till år1953. Senare köpte Gösta Gustavsson den, och lät stycka upp marken till Markus Gustavsson, Tranemo Grus & Betong och Tranemo kommun. Byggnaderna och marken däromkring ägs idag av Lennart Lundqvist. Den byggnad som en gång var Gästgiveriet brann ned 1956, men har återuppbyggts i samma stil.

TÅSTARPSGATAN 25
är en fastighet från slutet av 1800-talet. Här hade fabrikör Carl Claesson bostad, kontor och lager för sin vävnadsförläggarverksamhet. Han blev änkling och gifte om sig med en ung flicka. När han kände att han började närma sig döden (1897), fick den nya frun överta fastigheten på villkor att hon inte gifte om sig. Men hon hittade snart en ny man och fick flytta därifrån. Vid den tiden övertogs gården av disponent E. M. Johansson. Han var vid sekelskiftet disponent på Tostarps Träförädling, och senare delägare i E. M. Johansson & Co (Tranefors AB). Under många år bodde dottern Ellen Trane där, och idag familjen Björn och Lena Schönning.

HANDELSTRÄDGÅRDEN.
År 1953 uppförde Bröderna Eckerström och Arne Hultgren växthus och handelsträdgård på denna avstyckade åkermark. Sedan deras verksamhet upphört har år 2005 Tranemo Bostäder byggt fyra bostadshus på området.

LENNTEX
(på andra sidan vägen). Från början, omkring 1900-talet, var det en vanlig, rödmålad rektangulär byggnad med spetsigt tak, vilken senare byggts ut. Omkring 1923 började E. M. Johansson och Ernst Tranefors trikåtillverkning i byggnaden, den hade då under några år inrymt ett bageri. År 1934 startade Holger Johansson sin syfabrik här. Han var eldsjäl i Tranemo Idrottsförening, så när TIF:s fotbollslag kom upp i division 2, var det härifrån den administrativa delen styrdes. Holger ingick på 1950- talet kompanjonskap med Harald Eldholm och Anders Löfqvist. Verksamheten flyttades 1963 till gamla färgfabrikshuset, och senast har Lennart Svahn drivit trikåtillverkning i byggnaden. Den ägs idag av Ulf Gustavsson-Tranefors.

TÅSTARPSGATAN 26, LORINSBERG.
Huset byggdes av Tostarps Träförädling, som bostad för anställda. På l930-talet bodde här ca 25 personer. En av dem var Leonard Persson, som extrajobbade med en transportabel vedkap, och hjälpte folk att kapa bakaveden, som de köpt på ”Bobinen”. Ägare idag är Ulf Gustavsson-Tranefors.

TÅSTARPSGATAN 24.
Första våningen byggdes ca 1847 och andra våningen 1918. Professor Tilanders familj bodde här till 1902. På 1930-talet var det på första våningen en speceributik, S. R. Svenssons ”på Trädet” filial. Det fanns på den tiden två speceributiker i Tåstarp. År 1974 köptes fastigheten av familjen Bodeskog.

TÅSTARPSGATAN 21
byggdes år 1898 av P.A. Rylander, som varit gästgivare i Tostarp. Tillståndet att sälja brännvin, som var personligt, hade han med från gästgivartiden, så här fanns ett tidigt Systembolag, och här fanns också postanstalt. Efter Rylander bodde här järnhandlare Danielsson med familj, och därefter Ragnar Davidsson med familj och senare sonen Knut Davidsson med familj. Idag bor familjen Juanjo och Susanne Ochoa här.

TOSTARPS TRÄFÖRÄDLING ”BOBINFABRIKEN”.
År 1905 startade familjen Claeson detta företag. Det var några år tidigare sågverk och efter en tid började man tillverka trådrullar och bobiner för textilindustrin. Sortimentet utökades efterhand och 1912 köptes en amerikansk maskin för små detaljer. Kopior av denna svarvmodell finns fortfarande i drift och har även kopierats av andra svarverier i Sverige. År 1948 ödelades fabriken av eldsvåda, men kom igång igen i nybyggd fabrik i slutet av 1949. Hela fabrikationen drevs med en stor ångmaskin som eldades med spånavfall. Spånet skottades ned genom ett hål i golvet till eldstaden. Det var alltså alltid varmt i pannrummet, även över nätterna. Därför övernattade ofta luffare där, de vandrade omkring på landsbygden och sålde allehanda småsaker, ofta sådant som de tillverkat själva. En morgon när arbetarna kom till jobbet låg en luffare kvar på golvet, och det märkliga var att lopporna vandrade i en liten karavan ifrån honom, det visade sig nämligen att luffaren hade avlidit under natten. Idag ingår fabriken, vilken namnändrats till Turnwood, som en enhet i Larssons Trä.

TÅSTARPSGATAN 22, FURUDAL,
är byggt 1924. Här bodde ”Bobinens” maskinist Ander Johansson med familj. Få visste nog att han hette Ander, allmänt kallades han ”maskinisten”. Det var han som hade ansvar för den imponerande ångmaskinen. Vi kommer ihåg sönerna ”Harald maskinist” och ”Olle maskinist”. Idag bor här Peter och Gunilla Eriksson med familj.

TÅSTARPSGATAN 20, CHARLOTTENBERG
– det vita huset med gröna knutar och fönsterkarmar. Ursprungligen låg huset på andra sidan sjön. På sin nya plats köptes det av två fröknar Matilda och Mina Larsson, omkring sekelskiftet. Efter Matildas död köptes Charlottenberg av Sofi Pettersson. Hon sades vara förmögen efter att tjänat pengar på ”futten”- spritförsäljningen vid Tostarps Gästgivaregård, vilken hon under flera år arrenderat av patron Calle Claesson. Förmögenheten ärvdes av en brorsdotter Ebba Pettersson. Hon grundade en privatskola på Charlottenberg, där många kända personer haft sin skolgång innan läroverksstudierna. Av hennes elever blev senare tre professorer. Efter hennes, och senare även moderns död, såldes Charlottenberg, troligen 1924, till Gustaf Larsson. Hans söner Erik och Ragnar ärvde fastigheten 1948. Idag bor Kåre och Cilla Larsson med familj i det ursprungliga Charlottenberg-huset, vilket flyttats 25 meter. Under ca 40 år var det lager och fabrikslokal för Larssons Trä, som 1946 börjat svarveri i uthuset.

År 1952 byggdes det nya fasadstenshuset, där idag Ia Larsson och Kristofer Holmberg med familj bor.

TÅSTARPSGATAN 17, FURUVIK,
är från 1905. På fastigheten började 1913 H Råberg tillverkning av jordbruksredskap av smide. Verkstaden övertogs 1918 av Janne Andersson (Tranefors), som gjorde om verksamheten till bil- och motorverkstad. Han lärde under årens lopp upp många bilmekaniker, och på en fråga om detta sade han en gång, att ”det förstås dom behöver vara här ett par-tre år, innan dom begriper att dom inte begriper”. Verksamheten övertogs av svärsonen Bror Gustavsson, som med hustrun Anna- Lisa bor i bostadshuset. Sonen Ulf Gustavsson Tranefors driver bilverkstaden, och har även ett bilmuséum där.

TÅSTARPSGATAN 18, SKOGSBORG,
byggdes 1923 av Elsa och Hugo Enander. Det övertogs av Gustav Karlsson med familj. Fru Karlsson var syster till fru Kristiansson på andra sidan vägen. När familjen Karlsson någon gång på 1930-talet flyttade till Påryd i Småland köptes fastigheten av familjen Julius Persson. Idag bor Gösta Johansson här.

TÅSTARPSGATAN 15, TRÄDGÅRDSÄSTARE HULTGRENS HUS,
är byggt redan 1896 av skräddaren Liljedahl och hans hustru, som var barnmorska. De emigrerade till Amerika, men delar av familjen återvände på 1930- talet, och barnbarnet Roland Hedling bor på orten. Fastigheten hade på 1920- talet övertagits av byggmästaren Anders Kristiansson, gift med dottern Svea Liljedahl. Han lyfte 1935 huset en meter eftersom det var besvär med att Tranemosjön svämmade över. Kristiansson drev stor byggnadsfirma på 1930-40 talet. Idag bor här Ingrid och Arne Hultgren och Karin och Göte Johansson. I det lilla bostadshuset, som ursprungligen var en snickarbod, bodde länge ålderdomshemföreståndaren Agda Karlsson. Det ägs idag av sonen Roger Hultgren.

TÅSTARPSGATAN 13, FRIDHEM.
Fastigheten bestod ursprungligen även av tomten på andra sidan vägen, där det låg en liten ladugård och där det också fanns en jordkällare. Det var en liten röd stuga med fin snickarglädje. Från 1909 bodde här Claes och Emma Larsson. Claes hade varit rättare på gården Byn och även haft hand om skjutshållet, gamla tiders taxi, i Tranemo. I slutet av 1930- talet övertogs huset av familjen Evert och Edit Hjelm och 1947 av Gustav och Ingrid Johansson med familj.

TÅSTARPSGATAN 16.
Marken köptes 1934 av Folke Stigsén, som med fru Irma här byggde Tranemos första funkisvilla. År 1955 övertogs fastigheten av Caj och Gunnel Larsson, då ett enplanshus, som 1967 byggts på med en våning.

Till Tåstarpsgatans fastigheter hörde även tre hus på nuvarande Granvägen, nämligen:
SKOGHEM,
byggt 1921 av Aron Andersson, som var gift med Alma Sandström från Normanslid. Han fick virke från ett hus där, som revs, och byggde Skoghem. Han var mycket händig och tillverkade själv deras möbler, och åtog sig också reparationsarbeten. Han var anställd på Bobinen, som polerare. Sonen Olle med hustrun Ingrid övertog fastigheten och flyttade dit efter Olles pensionering. Idag bor här Ingrids systerdotter Christina Andersson.
BJÖRKLIDEN,
som 1938 byggdes av Togo och Greta Lundqvist. Idag bor här familjen Per och Anette Sundqvist.
GRANBACKEN,
som 1939 byggdes av Helge och Ingrid Ekman. Idag bor här familjen Lasse och Åsa Mylläri.

TÅSTARPSGATAN 14
uppfördes 1934 av E. M. Johansson & Co, trikåfabrik. Företaget drevs senare av Ernst Tranefors och av Gösta Tranefors och Gösta Ekdahl. Företaget hade som mest ca 15 arbetare på fabriken och ca 50 hemarbetare. Idag driver Mikael Malmström trikåstickning i fabriken.

TÅSTARPSGATAN 11, SKOGSDAL
byggdes 1927 av Karl Ekman, som sedan han blivit änkling gifte om sig med Hulda, känd som husmor på skolbespisningen under många år. Fastigheten övertogs senare av sonen Folke, och idag bor hans änka Elna

JRAB HUSET,
är ett hus som under årens lopp haft många beteckningar. Ursprungligen var det en fabriksbyggnad för tillverkning av rödfärg, som Gustav Nilsson byggde 1920. Byggnaden brann ned 1932, men återuppfördes och byggdes sedan till flera gånger. Eftersom rödfärgstillverkningen var säsongsbunden fanns här även ett litet tunnbinderi, där rödfärgspersonalen under vinterhalvåret tillverkade trätunnor. Fabriken hade ett stickspår från Falkenberg-Limmaredsbanan, så att färgen kunde lastas direkt in i järnvägsvagnar. Fabriken flyttades i omgångar till nuvarande ställe utmed Limmaredsvägen. Senare har här varit syfabrik, Eldobyxan, och Industrihotell med JRAB som ägare. Idag ägs fastigheten av Per Bynander.

TÅSTARPSGATAN 12, SKOGSLUND
byggdes 1921 av Leonard Lundh. Dottern Brita och hennes man Viktor Carlsson, övertog huset, och därefter familjen Holger och Ester Johansson, som bodde här många år. Det stod öde några år, men är nu åter bebott.

TÅSTARPSGATAN 10, DALBO,
byggdes 1922 av Andrew och Sigrid Blomberg, och idag bor här Yngve och Inga Blomberg.

TÅSTARPSGATAN 7, SJÖVIK.
Ett mindre hus byggdes här 1929 av Gustav och Anna Nilsson, och byggdes till av sonen Arvid Stigsén. Under en period i slutet 1900 talet var det restaurang-rörelse i huset. Idag bor här familjen Per-Ove och Mecki Järnhester.

PARKUDDEN
är Tranemo Idrottsförenings festpark. Byggnaden, som uppfördes 1911, var från början ett Godtemplarhus och blev därefter Folkets Hus. Det ritades av skomakarmästare Johan Grandén. Han var både skomakare, arkitekt, konstnär och mycket annat. Festplatsen ligger på en udde i Tranemosjön och är en sällsynt vacker nöjespark.

TÅSTARPSGATAN 8, SKOGSHÄLL,
byggdes 1922 av Per och Alma Johansson, som bodde här under många år och därefter bodde flera av barnen (Ritzby och Björkman) med familjer här. Idag bor här familjen Anders och Maria Blomberg.

TÅSTARPSGATAN 6, VILHEMSBORG
är byggt 1914 av J V Lundqvist, som var verkmästare på Bobinfabriken. Idag bor Roger och Ann Margret Johansson här.

TÅSTARPSGATAN 3
är byggt i slutet av 1800 talet. Fabrikören Gustav Nilsson och hustrun Anna (Färgfabriken) bodde här något av de första åren, då de flyttat från Småland, och startade här verksamhet med tillverkning av beck. Här bodde sedan Selma Lindholm med sin man Carl, som var handelsresande. Senare byggdes huset om av Rune och Marianne Davidsson. Han drev bensinmack på tomten intill. Idag bor familjen Ulf och Gun-Britt Thifors här.

TÅSTARPSGATAN 4, LIDHEM
byggdes 1926 av Ernst och Edit Tranefors. Här bor idag Sven-Olof och Anneli Egbo med familj.

TÅSTARPSGATAN 1.
Här var först en madmark, där det ofta var översvämmat, så att man på vintrarna kunde åka skridsko på området. Sedan det fyllts ut lät Arvid Stigsén bygga den nuvarande villan på tomten. Idag bor här dottern Ann Stigsén med familj.

TÅSTARPSGATAN 2, SKOGSHYDDAN
byggdes 1910 av handlaren Joel Carlsson, som med familj bodde på övervåningen och drev speceriaffär och handel med tyger på första plan. En av hans kunder har berättat att han en gång stod i affären och rev stuvbitar från en prima tygrulle, och slängde det slarvigt i en korg. Det gick tydligen lättare att sälja stuvbitarna än det prima tyget. Han tjänade bra med pengar och köpte efterhand flera gårdar. Specerihandeln övertogs av Tord Carlsson (ej släkt). Under många år bodde Sture och Irma Richardsson här, och Sture fortsatte med handel av manufaktur. Idag har huset byggts om, och här bor nu familjen Olofsson/Lomås.

VÄGSKÄL
Ungefär där ICT idag ligger delade sig vägen åt öster till Östra Tranemo och åt väster till Limmared på nuvarande Kvarngatan. På området där Willy:s och Simhallen idag ligger var fram till mitten av 1900-talet en madmark, som efterhand har fyllts ut.

ÅLDERDOMSHEMMET,
var första huset vid denna väg. Det var färdigbyggt 1907 och låg vid nuvarande Västergården. Då den gamla skolan från 1847 revs, beslöt man att använda virket därifrån till att bygga ett ålderdomshem. Huset byggdes till 1929 med en flygelbyggnad, och har senare byggts om och delvis rivits.
Intill Ålderdomshemmet, där nuvarande Västergårdens Barndaghem ligger, fanns i början av 1900-talet ett bostadshus. Där bodde på första våningen familjen Enander, och på andra våningen Klara Larsson ”Klara på Krukhemmet” och hennes son Lars Petter Larsson, känd under namnet ”Lasse Petter”. Han var en stor idrottsentusiast, som gjorde stora insatser för Tranemo Idrottsförening både som aktiv, särskilt konditionsgrenar, och som ledare. Han var en av initiativtagarna till Hagatorpets Friluftsgård.

Längre fram på denna väg, vid Toddebäcken (Smeabäcken), fanns TRANEFORS KVARN- OCH SÅG, som Salomon Pettersson byggde 1919 och som han och senare sonen Valter Pettersson, drev till omkring 1960. Byggnaden revs omkring 1980.

När vi kommer fram till Hestravägen ligger FASTIGHETEN BJÖRKHEM på höger sida. På denna fastighet bodde från 1925 Ada och Rudolf Pettersson med familj. Idag bor här familjen Lindqvist/Valbrant.

SMEDSTORPET
Detta var ett torpställe under Tranemo Prästgård. Bostadshuset finns kvar på Hestravägens högra sida, och ca 50 m längre fram, på andra sidan vägen, fanns en ladugård. Gårdsägaren Kalle Karlsson hade häståkeri. Många minns vi hans trogna häst Frej. En bit bakom ladugården låg en liten backstuga.

BACKAGATAN
En bit upp på vägen ligger SAHLMARKS hus, som byggdes 1906. Mauritz Sahlmark var bokhållare på Bobinfabriken, och hans fru Emilia hade varit sjuksköterska, så ofta kunde man höra när någon hade skadat sig, att de skulle gå till fru Sahlmark, så kan hon nog hjälpa dig.

Längre upp på Backagatan ligger SVANSBERG, som var Bobinfabrikens bostad för anställda. Där bodde Gunnar och Therese Gustavsson med familj, och idag Hubert och Sickan Ekman.

Backavägen gick upp till krönet, och längst upp fanns en smedja på vänster sida och bostaden på andra sidan. Där bodde från 1908 smeden och kyrkvärden ”JOHAN PÅ BACKA” Johan Andersson med fru Klara. Han var skicklig yrkesman och oumbärlig för reparation av jordbruksredskap och vagnar.

Backagatan eller på den tiden Backavägen tog slut på krönet, och sedan började den stora mörka Tostarpskogen. Det gick ut flera stigar därifrån, en till Tostarps gård och en ända till Normanslid.

VÄG MOT ÖSTER, IDAG BROGATAN.
På andra sidan bron över Assman finns ännu ett vägskäl. En milstolpe visar där på en väg mot Jönköping och en väg mot Karlskrona. Det var viktiga förbindelser både för handel och för truppförflyttningar på 1600-talet, som var en orolig tid. När Karl IX, 1609, gjorde sin eriksgata passerade han den 5:e april Tranemo. Ett åsyna vittne Peer Peersson, Uppsaliensis, har berättat om eriksgatan. Här följer ett sammandrag, som visar vilket imponerande följe som drog fram genom Tranemo:

”Först kom tolv HKM:s livhästar, därefter härpunkare, trumpetare, trummare, därefter stallmästarna efter vilka 80 hingsridare red. Näst efter dem red hovmarskalken Sveriges rikes råd. Efter honom red HKM:s älskliga, kära söner och efter dem red HKM själv. Vid sidan sprang några av konungens lakejer och drabanter. Hästarna var modiga och ivriga, sprang och gnäggade och stampade med hovarna. Efter HKM red sex kammardrängar, och efter dem HM drottningens hovmästare, och sedan HM Drottningen. Därefter färdades konungens döttrar i en täckt vagn, som drogs av sex apelgrå hästar. På båda sidor om vagnen sprang lakejer och drabanter. Efter vagnen red 15 hingstridare, efter vilka följde kungens kvinnliga släktingar. En del hade sex hästar för vagnen, andra fyra. Efter dessa följde tre fanor (ca 600 man) ryttare, svenska och tyska. Därefter red sekreterare, kamrerare, räntemästare, kungligt kansli, kammarförvanter, notarier och andra officerare, som har höga ämbeten i kungens hov; sedan köksmästare, kurirer, munskänkar, kockar, skräddare och andra som behövdes. Sist följde trossen och HKM:s livgarde en fänika (ca 150 man) och två fänikor knektar (ca 1050 man) med jägare, hov -och stalldrängar och annat enklare folk.”

PÅ VÄGEN MELLAN VÄGSKÄLEN LÅG TRANEMO ALLMÄNNA BYGGNADER.

JÄRNVÄGSTATIONEN,
som byggdes till invigningen av Falkenberg-Limmaredsbanan 1904, den låg där mellanstadieskolan idag ligger. Stinsen var Gustav Blåberg. På den tiden var stationsinspektören en respektabel man i uniform. Han visste också att sätta sig i respekt eftersom samhällsborna var beroende av att få sina ärenden uträttade. Om man t.ex. kom dit med 500 brev, som skulle stämplas, och så en postanvisning där man skulle ha kvitto, så började stins Blåberg i lugn och ro stämpla breven, tills man erbjöd sig att stämpla breven medan han skrev ut kvittot på postanvisningen. På samma sätt var det med godsvagnen på morgonen. Han skulle först lossa godset, innan han började sortera ut posten, med följd att man erbjöd sig att lossa vagnen, så han kunde sortera posten.

SKOLAN.
Det som vi idag kallar gamla folkskolan byggdes 1905, och ersatte då en gammal skola från 1847, som låg mellan kyrkan och bron. Joh:s Bexell skriver i sin bok om Tranemo, att då han på hösten 1903 började sin tjänst som lärare i Tranemo, var det i gamla skolhuset. Han var då ensam lärare på folkskolestadiet, och hade att undervisa 50 barn ena dagen och 65 den andra.

KYRKAN
Gamla kyrkan. Det saknas uppgift om ålder på den gamla kyrkan. Den var av sten, 51 alnar lång och 13 alnar bred med ett torn, som var 73 alnar högt.

I den nya kyrkan finns träskulpturer och en ljuskrona från 1600-talet, som har kommit från den gamla kyrkan. Efter diskussioner på kyrkostämmor under några decennier, blev det till slut bestämt, att det skulle byggas en sexkantig centralkyrka, vilken stod klar 1882. Vi tycker idag att det är ett vackert och imponerande byggnadsverk, så hur fantastisk måste inte folk år1882 ha tyckt att kyrkan var.

TRANEMO PRÄSTGÅRD.
Den gamla Prästgårdsbyggnaden är från 1791, och är 1936 ersatt av nuvarande Prästgård. Strax intill låg arrendatorns bostad. Tranemo Prästgård var en stor gård med ladugård, vilken låg ca hundra meter väster om Prästgården.

VARDAGSLIV
Fastigheterna utmed Tåstarpsgatans västra sida sträckte sig ända från gatan och upp till nuvarande gamla idrottsplatsen. Längst upp låg uthusen, där det på 1930-40 talet fanns svinstia och hönshus. Under slaktmånaden kunde man höra svinskriken med början tidigt på morgonen vid Skogshyddan och några timmar senare avslutades skriken vid Lundhs på Skogslund.

Fram till 1940-50-talet var det vanligt att varje hushåll hade sin egen potatisåker, och man hade som sagt gris eller köpte en bak -eller frampart för konservering eller längre tillbaka i tiden för insaltning. Om man inte hade egen tvättstuga kunde man få låna Bobinfabrikens allmänna tvättstuga, där det fanns tillgång till ångvärme.

I uthusen fanns dasset och vedboden. Årsveden var viktig för att klara värmen i de oftast dåligt isolerade husen. Det var vanligt att ”finrummet” bara värmdes upp till högtider under vinterhalvåret. De som arbetade på Bobinfabriken hade tillgång till bakaved, och pensionärerna hade som pensionsförmån rätt till 10 m3 ved per år.

Berättat och återberättat av CAJ LARSSON 2005.
TRANEMO HEMBYGSFÖRENING

Du som vet mer om Tåstarp tala om det för mig så jag kan ändra eller komplettera min berättelse./Caj