Människors boende och förflyttning mellan olika gårdar och fastigheter visar en del av den vardagliga historien i bygden. Här nedan följer utdrag ur ”Boken om Månstad” som visar gårdar och fastigheter i Månstad, familjer och personer med anknytning till dessa, fram till år 1952.
Först följer förordet till boken och sen delen ”Gårdar och övriga fastigheter”.
I slutet av boken finns under rubriken ”Tillägg” ytterligare uppgifter och rättelser som i denna nätversion är infogade ”på rätt plats”.

Efter delen ”Gårdar och övriga fastigheter” finns fler skildringar som hör samman med boende och försäljning av gårdar och fastigheter som kan vara intressanta att ta del av.
I boken omfattar hela avsnittet sidorna 303 – 387. Denna version är indelad i fem delar för att vara mer lättläst.

Del 1: Månstad Stommen – Slumsvik.
Del 2: Bredared – Björnarp – Backa – Korrebo – Månstad Lilla.
Del 3: Bruntorp – Rösered – Björdal – Torp.
Del 4: Enegården – Sibbarp – Hult – Boda.
Del 5: Några dokument ur gårdsarkiven.

De eventuella felaktiga uppgifter som kan finnas i boken finns även i denna version.

Överföring till digital version har gjorts genom skanning och redigering av text och bilder så att de överensstämmer med boken. Bilderna kan tyvärr inte läggas i direkt anslutning till gällande textinnehåll.

Läs gärna boken!

Inga-Lill Lindgren
Tranemo Bibliotek

”BOKEN OM MÅNSTAD”.

Utgiven av: Månstads Sockenbokskommitté.
Redigerad av: Bertil Freidlitz.
Tryck: Ulricehamns Tidnings AB, år 1952.

Källor och litteratur:
Socken- kommunal- och kyrkostämmoprotokoll.
Kyrko- och Skolrådsprotokoll.
Visitationsprotokoll samt övriga äldre arkivhandlingar.
”Göteborgs Stifts Herdaminne” av Skarstedt.
”Göteborgs Stift” av Norborg.
Äldre gårdshandlingar o.d.

Förord

Tanken på upprättandet av en Månstads historia i bokform hade sin upphovsman i framlidne lantbrukaren Per Pettersson i Rösered, Månstad. Varmt intresserad av hembygdsfrågor insåg han klart sambandet mellan det förflutna, nuet och framtiden, samt att vår egen och kommande generationer ha sina rötter i gången tid. Han bildade år 1945 tillsammans med några goda vänner en kommitté med syfte att upprätta en sockenbok, och blev själv eldsjälen i denna kommitté. Genom sin hastiga bortgång år 1948 fick han emellertid inte tillfälle att fullfölja sin idé.

Beslutet om den stora kommunindelningsreformen, som skulle träda i kraft den 1 jan. 1952, aktualiserade emellertid frågan om en sockenbok, och vid en stämma i december 1950 framförde ledamöterna i nämnda kommitté på initiativ av lantbrukaren Carl Strömbom, Björdal, ett förslag att kommittén skulle få bemyndigande att fullfölja sockenboksidén, samt att kommunen som förläggare skulle ikläda sig det ekonomiska ansvaret.

Förslaget antogs av stämman, och kommittén utökades med två ledamöter. Kommittén utgjordes från början av lantbrukarna Carl Strömbom och Valter Claeson, Björdal, Olof Larsson, Sibbarp, Seth Petersson, Rösered, Bror Sjöblom, Boda, samt smedmästaren Hugo Eriksson, Boda. Vid kommunalstämman invaldes komminister Åke Brander och köpman Bertil Freidlitz i denna kommitté.

Föreliggande arbete avser med sina situationsskildringar från gångna tider, utdrag ur sockenstämmo- och andra protokoll, gamla gårdshandlingar m.m. att utgöra en Månstads historia, samt genom aktuella uppgifter från nuvarande tid åt kommande generationer bevara en bild av Månstad från den tidpunkt, då dess borgerliga kommun upphörde, och ingick som del i Länghems storkommun.

Kommittén hyser den förhoppningen att Boken om Månstad skall finna vägen till många läsare även utanför Månstad, och då framför allt till Månstads söner och döttrar ute i förskingringen, till stärkandet av känslan för hembygden. Slutligen riktas ett varmt tack till alla, som på olika sätt, och i olika former bidragit till det rikhaltiga uppgiftsmaterial, som bildar stommen i denna bok.

Månstad i Maj 1952.

För Månstads Sockenbokskommitté:
Carl Strömbom.

Utdrag ur ”Boken om Månstad”

Del 5, sid. 381-387.

Här följer de ovan nämnda sidorna med kompletterande tabeller, skannade som bilder till vänster om texten.

NÅGRA DOKUMENT UR GÅRDSARKIVEN

BOUPPTECKNING

År 1835 den 9 juni. På vederbörandes begäran infann sig i ändamål att laga bouppteckning förrätta efter afledne danneman i lifstiden välförståndige Lars Svensson i Sibbarp som med döden afled den 20 Maj och efter sig lämnade En sörjande Enkan Lisken Svensdotter och föreslog som god man till biträde Bengt Larsson i Sibbarp. Enkan åtvarnades att egendomen Redliga uppgifva vid edens Plikt upteckningen företogs nu som följer Nämligen

(Läs bild nr 1, 2, 3,4 eller här nedan i texten).

Att jag Redeligen upgifvett alt hvad i mitt Ringa bo finnes både Egendom och Skuld och ingenting med vilja undanlagt är vell jag med Ed bestörka om mig därtill fordras.

Lisken Svensdotter
en sörjande Enka

Sålunda vare uptecknat och verderatt intygar
P. Rydin
Bengt Larsson

De fattiges andel är betald med 18 sh Rm
qvitteras den 17 september 1835

oläsligt namn
Pst i Lenghem

BYTESBREF

Emellan undertecknade är denna afhandling gjord att jag Jacob Jacobsson, med min kära Hustru Annika Johansdotters ja och samtycke bortbyter vårt ägande Frälsehemman n:o 3 Boda ┦”œ-dels Mantal värt 2 083 Rd Rgs i Månstads socken, Kinds Härad och Elfsborgs Län, till Drängen ärlige och beskedlige Johannes Larsson, emot hans Frälsehemman Boda 3/6-dels Mantal af 833 Rd. Rgs värde i samma socken och berörda Härad, därpå fått bytesbref af honom samt mellanafgift af skillnaden 1 250 Rd. Rgs dit desse egendomarnas pris, som härmed qvitteras. I följe hvaraf vi alldeles afhände oss och våra arfvingar förstnämnda Frälsehemman Boda ┦”œ-dels Mant. och tillägne detsamma Johannes Larsson, dess blifvande barn och arfvingar det samma, med allt hvad dertill hörer, af ålder lydt och lagligen tillvinnas kan, att vid fardagens nästa 14 mars månad, tillträda samt hädanefter ega att nyttja, ega och behålla förbindandes vi oss till Hemul efter Lag.

Boda den 9 januari 1855

Jacob Jacobsson
Agneta Johansdotter

Förestående byte vara å ömse sidor med sunt förnuft af vilja ingått, och namnen egenhändigt underskrifvne intyga på en gång närvarande vittnen.

S. Andersson, Hult
A.S. Larsson i Boda

UNDANTAGS CONTRACT

Följande till undantag af det af oss till våra söner och dess hustrur nämligen Johannes Andersson i Korrebo och dess hustru Maria Stina Johansdotter och Carl Andersson i Stufhult och dess hustru Christina Mattiasdotter försålda ¼-dels mantal Krono skatte Slumsvik Åhsgården förbehållit, neml.

Fritt boningsrum såväl uti öfra som undra våningen i Stugbyggnaden så länge någon af oss lefver, samt rum i källaren till sex tunnor potater, samt husrum i Svinhuset till ett Svin och ett får, föda så väl vinter som sommar och husrum dertill jämte åboens, samt en tunna ren råg, ½ tunna korn, 2 tunnor blandsäd, 2 tunnor hafvre, 1/16-dels tunna ärter. All nämnda spannmål skall vara af gårdens växande gröda, och förbehållas att den sjelva på Logen få afmåla hvarje år så länge vi lefva, men efter enderas död varder hälften af nämnda säd om året förbehållet, äfven förbehålles åker och gödsel till ¾-dels tunnor potatisutsäde om året så länge någondera af oss lefver hvar vi anser åkern dertill tjenligast, som brukas och skötes försvarligt af åboen, samt hälften åkeren i kålgården, samt en half kanna skummad mjölk om dagen så länge någondera av oss lefver. Frihet till fiske och till att ta vatten i brunn förbehålles, samt tio famnar småved i vedskjulet hemkörd och huggen af åboen och allt bränsle till behof förbehålles.

Ovanstående sidas förbehåll och undantagsvillkor äro uti nedanstående vittnens underskrift och närvaro beslutadt och med våra egenhändiga namn underskrifvet som skedde i Slumsvik Åsgården den 2 februari 1846.

Andreas Jönsson och Maria Andersdotter,
säljare och undantagsägare.

Med ofvanstående undantagsvillkor och förbehåll förklara vi oss till alla delar nöjda och förbinda oss till allo fullgöra, hvilket härmed bekräftas.

Slumsvik Åsgård som ofvan:

C. Andersson i Stufvhult, Johannes Andersson i Korrebo
köpare

Till vittnen underskrifva:
Sven Andersson i Åsgården
Hans Larsson i Åsgården

VÄRDERINGSINSTRUMENT

År 1863 den 27 maj förrättade undertecknad, domare i orten, i närvaro af utsedde godemännen Johannes Andersson i Bruntorp och Olaus Johansson i Korrebo värdering på stället å nedan upptagna egendom, för hvilken inträde sökes i Hypoteksföreningen mellan jordegare i Elfsborgs Län med Dalsland samt Göteborgs och Bohus län, och har härvid tillstädes varit ägaren Johannes Larsson personligen.

Den till värdering uppgifvne egendom var Kronoskattehemmanet Korrebo ett åttondels mantal med därtill hörande jord och lägenheter i Elfsborgs Län, Kinds Härad och Månstads socken.

Åbyggnaderna, bestående af manbyggnad, ladulänga och bod äro hållna i gott skick, samt försäkrade i länets brandstodsbolag. Ståndskog finnes till husbehof och mulbete utmärkt frodigt. På egendomen vinterfodras för närvarande nio á tio nötkreatur. Icke obetydligt odlingsbar jord hörer till området. Ägorna, som år 1814 undergått storskifte, upptages efter fastställd karta samt i öfverensstämmelse med den af föreningen upprättade tariff i följande värden:
(Se bild nr 5).

Tillägg till ovanstående text och bilder.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek

Människors boende och förflyttning mellan olika gårdar och fastigheter visar en del av den vardagliga historien i bygden. Här nedan följer utdrag ur ”Boken om Månstad” som visar gårdar och fastigheter i Månstad, familjer och personer med anknytning till dessa, fram till år 1952.
Först följer förordet till boken och sen delen ”Gårdar och övriga fastigheter”.
I slutet av boken finns under rubriken ”Tillägg” ytterligare uppgifter och rättelser som i denna nätversion är infogade ”på rätt plats”.

Efter delen ”Gårdar och övriga fastigheter” finns fler skildringar som hör samman med boende och försäljning av gårdar och fastigheter som kan vara intressanta att ta del av.
I boken omfattar hela avsnittet sidorna 303 – 387. Denna version är indelad i fem delar för att vara mer lättläst.

Del 1: Månstad Stommen – Slumsvik.
Del 2: Bredared – Björnarp – Backa – Korrebo – Månstad Lilla.
Del 3: Bruntorp – Rösered – Björdal – Torp.
Del 4: Enegården – Sibbarp – Hult – Boda.
Del 5: Några dokument ur gårdsarkiven.

De eventuella felaktiga uppgifter som kan finnas i boken finns även i denna version.

Överföring till digital version har gjorts genom skanning och redigering av text och bilder så att de överensstämmer med boken. Bilderna kan tyvärr inte läggas i direkt anslutning till gällande textinnehåll.

Läs gärna boken!

Inga-Lill Lindgren
Tranemo Bibliotek

”BOKEN OM MÅNSTAD”.

Utgiven av: Månstads Sockenbokskommitté.
Redigerad av: Bertil Freidlitz.
Tryck: Ulricehamns Tidnings AB, år 1952.

Källor och litteratur:
Socken- kommunal- och kyrkostämmoprotokoll.
Kyrko- och Skolrådsprotokoll.
Visitationsprotokoll samt övriga äldre arkivhandlingar.
”Göteborgs Stifts Herdaminne” av Skarstedt.
”Göteborgs Stift” av Norborg.
Äldre gårdshandlingar o.d.

Förord

Tanken på upprättandet av en Månstads historia i bokform hade sin upphovsman i framlidne lantbrukaren Per Pettersson i Rösered, Månstad. Varmt intresserad av hembygdsfrågor insåg han klart sambandet mellan det förflutna, nuet och framtiden, samt att vår egen och kommande generationer ha sina rötter i gången tid. Han bildade år 1945 tillsammans med några goda vänner en kommitté med syfte att upprätta en sockenbok, och blev själv eldsjälen i denna kommitté. Genom sin hastiga bortgång år 1948 fick han emellertid inte tillfälle att fullfölja sin idé.

Beslutet om den stora kommunindelningsreformen, som skulle träda i kraft den 1 jan. 1952, aktualiserade emellertid frågan om en sockenbok, och vid en stämma i december 1950 framförde ledamöterna i nämnda kommitté på initiativ av lantbrukaren Carl Strömbom, Björdal, ett förslag att kommittén skulle få bemyndigande att fullfölja sockenboksidén, samt att kommunen som förläggare skulle ikläda sig det ekonomiska ansvaret.

Förslaget antogs av stämman, och kommittén utökades med två ledamöter. Kommittén utgjordes från början av lantbrukarna Carl Strömbom och Valter Claeson, Björdal, Olof Larsson, Sibbarp, Seth Petersson, Rösered, Bror Sjöblom, Boda, samt smedmästaren Hugo Eriksson, Boda. Vid kommunalstämman invaldes komminister Åke Brander och köpman Bertil Freidlitz i denna kommitté.

Föreliggande arbete avser med sina situationsskildringar från gångna tider, utdrag ur sockenstämmo- och andra protokoll, gamla gårdshandlingar m.m. att utgöra en Månstads historia, samt genom aktuella uppgifter från nuvarande tid åt kommande generationer bevara en bild av Månstad från den tidpunkt, då dess borgerliga kommun upphörde, och ingick som del i Länghems storkommun.

Kommittén hyser den förhoppningen att Boken om Månstad skall finna vägen till många läsare även utanför Månstad, och då framför allt till Månstads söner och döttrar ute i förskingringen, till stärkandet av känslan för hembygden. Slutligen riktas ett varmt tack till alla, som på olika sätt, och i olika former bidragit till det rikhaltiga uppgiftsmaterial, som bildar stommen i denna bok.

Månstad i Maj 1952.

För Månstads Sockenbokskommitté:
Carl Strömbom.

Utdrag ur ”Boken om Månstad”

Del 5, sid. 381-387.

Här följer de ovan nämnda sidorna med kompletterande tabeller, skannade som bilder till vänster om texten.

NÅGRA DOKUMENT UR GÅRDSARKIVEN

BOUPPTECKNING

År 1835 den 9 juni. På vederbörandes begäran infann sig i ändamål att laga bouppteckning förrätta efter afledne danneman i lifstiden välförståndige Lars Svensson i Sibbarp som med döden afled den 20 Maj och efter sig lämnade En sörjande Enkan Lisken Svensdotter och föreslog som god man till biträde Bengt Larsson i Sibbarp. Enkan åtvarnades att egendomen Redliga uppgifva vid edens Plikt upteckningen företogs nu som följer Nämligen

(Läs bild nr 1, 2, 3 och 4).

Att jag Redeligen upgifvett alt hvad i mitt Ringa bo finnes både Egendom och Skuld och ingenting med vilja undanlagt är vell jag med Ed bestörka om mig därtill fordras.

Lisken Svensdotter
en sörjande Enka

Sålunda vare uptecknat och verderatt intygar
P. Rydin
Bengt Larsson

De fattiges andel är betald med 18 sh Rm
qvitteras den 17 september 1835

oläsligt namn
Pst i Lenghem

BYTESBREF

Emellan undertecknade är denna afhandling gjord att jag Jacob Jacobsson, med min kära Hustru Annika Johansdotters ja och samtycke bortbyter vårt ägande Frälsehemman n:o 3 Boda ┦”œ-dels Mantal värt 2 083 Rd Rgs i Månstads socken, Kinds Härad och Elfsborgs Län, till Drängen ärlige och beskedlige Johannes Larsson, emot hans Frälsehemman Boda 3/6-dels Mantal af 833 Rd. Rgs värde i samma socken och berörda Härad, därpå fått bytesbref af honom samt mellanafgift af skillnaden 1 250 Rd. Rgs dit desse egendomarnas pris, som härmed qvitteras. I följe hvaraf vi alldeles afhände oss och våra arfvingar förstnämnda Frälsehemman Boda ┦”œ-dels Mant. och tillägne detsamma Johannes Larsson, dess blifvande barn och arfvingar det samma, med allt hvad dertill hörer, af ålder lydt och lagligen tillvinnas kan, att vid fardagens nästa 14 mars månad, tillträda samt hädanefter ega att nyttja, ega och behålla förbindandes vi oss till Hemul efter Lag.

Boda den 9 januari 1855

Jacob Jacobsson
Agneta Johansdotter

Förestående byte vara å ömse sidor med sunt förnuft af vilja ingått, och namnen egenhändigt underskrifvne intyga på en gång närvarande vittnen.

S. Andersson, Hult
A.S. Larsson i Boda

UNDANTAGS CONTRACT

Följande till undantag af det af oss till våra söner och dess hustrur nämligen Johannes Andersson i Korrebo och dess hustru Maria Stina Johansdotter och Carl Andersson i Stufhult och dess hustru Christina Mattiasdotter försålda ¼-dels mantal Krono skatte Slumsvik Åhsgården förbehållit, neml.

Fritt boningsrum såväl uti öfra som undra våningen i Stugbyggnaden så länge någon af oss lefver, samt rum i källaren till sex tunnor potater, samt husrum i Svinhuset till ett Svin och ett får, föda så väl vinter som sommar och husrum dertill jämte åboens, samt en tunna ren råg, ½ tunna korn, 2 tunnor blandsäd, 2 tunnor hafvre, 1/16-dels tunna ärter. All nämnda spannmål skall vara af gårdens växande gröda, och förbehållas att den sjelva på Logen få afmåla hvarje år så länge vi lefva, men efter enderas död varder hälften af nämnda säd om året förbehållet, äfven förbehålles åker och gödsel till ¾-dels tunnor potatisutsäde om året så länge någondera af oss lefver hvar vi anser åkern dertill tjenligast, som brukas och skötes försvarligt af åboen, samt hälften åkeren i kålgården, samt en half kanna skummad mjölk om dagen så länge någondera av oss lefver. Frihet till fiske och till att ta vatten i brunn förbehålles, samt tio famnar småved i vedskjulet hemkörd och huggen af åboen och allt bränsle till behof förbehålles.

Ovanstående sidas förbehåll och undantagsvillkor äro uti nedanstående vittnens underskrift och närvaro beslutadt och med våra egenhändiga namn underskrifvet som skedde i Slumsvik Åsgården den 2 februari 1846.

Andreas Jönsson och Maria Andersdotter,
säljare och undantagsägare.

Med ofvanstående undantagsvillkor och förbehåll förklara vi oss till alla delar nöjda och förbinda oss till allo fullgöra, hvilket härmed bekräftas.

Slumsvik Åsgård som ofvan:

C. Andersson i Stufvhult, Johannes Andersson i Korrebo
köpare

Till vittnen underskrifva:
Sven Andersson i Åsgården
Hans Larsson i Åsgården

VÄRDERINGSINSTRUMENT

År 1863 den 27 maj förrättade undertecknad, domare i orten, i närvaro af utsedde godemännen Johannes Andersson i Bruntorp och Olaus Johansson i Korrebo värdering på stället å nedan upptagna egendom, för hvilken inträde sökes i Hypoteksföreningen mellan jordegare i Elfsborgs Län med Dalsland samt Göteborgs och Bohus län, och har härvid tillstädes varit ägaren Johannes Larsson personligen.

Den till värdering uppgifvne egendom var Kronoskattehemmanet Korrebo ett åttondels mantal med därtill hörande jord och lägenheter i Elfsborgs Län, Kinds Härad och Månstads socken.

Åbyggnaderna, bestående af manbyggnad, ladulänga och bod äro hållna i gott skick, samt försäkrade i länets brandstodsbolag. Ståndskog finnes till husbehof och mulbete utmärkt frodigt. På egendomen vinterfodras för närvarande nio á tio nötkreatur. Icke obetydligt odlingsbar jord hörer till området. Ägorna, som år 1814 undergått storskifte, upptages efter fastställd karta samt i öfverensstämmelse med den af föreningen upprättade tariff i följande värden:
(Se bild nr 5).

Tillägg till ovanstående text och bilder.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek