Tranan är Västergötlands landskapsdjur. Den vårrastar här i flockar på sjönära stubbåkrar utlagt korn eller potatis. Den är vår mest högväxta fågel; ca 1.25 m hög, nästan 2,5 m mellan vingspetsarna och upp till 7 kg tung. Färgstyrka och storlek på tranans röda ”mössa” ändras med nackmuskeln. Tranan har egenheten att kunna ”dansa” med galanta hopp. Basfödan är vegetarisk men de äter även smågnagare, fisk, ägg m m. Tranan utgjorde förr själv en statusrätt, men smaken lär vara usel. Tranor blir ca 20-30 år och sägs hålla ihop parvis hela livet. De häckar på våtmarker i nästan hela landet.

Antalet häckande tranor ökar: år 1980-2000 ökade detta antal från 30 till 110 i Tranemo kommun. För att öka kunskapen om tranorna i häckningsområdet är färgringmärkning en förutsättning och den utförs här av Tranemogruppen inom Svenska tranarbetsgruppen. Tranor märkta i Tranemotrakten har i regel en blå ring överst. Svenska tranor övervintrar främst i Nordvästafrika och Sydspanien. Den viktigaste rastplatsen är Lac du Der du Chantecoq i den franska provinsen Champagne.