Under yngre bronsåldern (1100-500 f Kr) började årder användas i Götaland och Närke. Denna enkla plog vände jorden konsekvent åt ett håll så att långsträckta jordryggar med dikesliknande partier emellan uppstod. Åkrarna avgränsades från varandra med stensträngar och terrasser. När jorden röjdes uppkom stenrösen. Lämningar av detta kallas fossil åkermark och finns bitvis väl bevarat i trakterna. Fossil åkermark ingår i fem, samt tangerar ett, av kommunens sex riksintresseområden för kulturmiljövården (Tåstarp, Tyggestorp, Torpa, Dalstorp, Månstad, Oppensten-Skårtebo). I Gisslarps by på Nygårdssjöns västra sida i Nittorps socken finns också lämningar att bese.
Det verkar ha skett en första röjningsfas på sydsvenska höglandet 770-440 f Kr, med stora brand- och stenröjningar på moränhöjderna som exempelvis på Västerhöjd i Tranemo tätort och i Källsvedjan öster därom. Pollenanalys från Tranemosjön antyder en ny kraftig expansionsfas för odlingen under romersk järnålder (0-400 e Kr). Den fossila åkermarken fortsatte att användas, i Dalstorp ända in på 1700-talet, och är en synlig länk till bygdens första invånare.