Ingjald och Grimulv från Månstad. 1000-åriga namn på en runsten.
Runorna på denna sten vid Månstadskulle meddelar att ”Ingjald satte denna sten efter Grimulv, sin son”. En far som överlevde sin son. Texten sätter igång fantasin inom många områden: tecknen som vårt äldsta bevarade skriftspråk, namnskicket, begravningsseder, sorgen då som nu, hantverket och konsten kring att göra stenen osv. Liksom de flesta runstenar är denna rest för drygt 1000 år sedan, vid kristendomens början i Sverige, till minne av någon död historisk person.
Minnesstenarna kan ha övertagit de tidigare gravhögarnas och gravfältens funktion i att manifestera rättmätigheten i ägandet på platsen. Långvarigt boende var det starkaste stöd man kunde anföra för sina anspråk. Därför placerades stenarna väl synligt invid en storgårds gravfält, vända mot sockenvägen eller ett vattendrag. Idag är många av dem flyttade som denna, ofta till kyrkor eller prästgårdar. Månstadstenen hittades 1905 i en bro norr om järnvägsstationen. I landet finns ca 3500 runstenar varav ett 40-tal i Sjuhärad, som i sin tur utgör ett centralområde när det gäller antal platser med runstenar i gamla Älvsborgs län.