Under nära 1000 år har kristendomen varit Sveriges officiella religion. Tron manifesterades först av stormän omvända från hedendomen och senare av adeln, vilka till stor del bekostade kyrkobyggandet. Katolicismen och kyrkans politiska makt ersattes efter Gustav Vasas reformation 1527 med protestantismen och en statlig kyrka. Detta förhållande upphörde år 2000. Fram till 1862 hade kyrkan hand om skola och socialvård. Under 1800-talet växte olika frireligiösa samfund fram i protest mot den rådande enhetskyrkan. 1951 kom religionsfrihetslagen.

Kyrkolivet grundades förr på många faktorer, där själva tron kanske inte alltid kom i första rummet. Gudstjänsten var i princip obligatorisk och närvaron kontrollerades lätt eftersom varje gård hade sin bänk. Prästen var länken till omvärlden som förmedlade nyheter om politik, lagar, brott, krig, farsoter osv. I kyrkan förenades man i glädje, hopp och sorg. Kyrkan var ofta socknens enda samlingsplats så efter gudstjänsten passade man på att göra upp om arbeten eller räkenskaper, bedriva handel och skvallra. Somliga tog med mat och dryck för att umgås.