VÄVERIET UDDEBO – ETT FÖRETAG PÅ VÄG – 1998

Artikelförfattare: Ann-Louise Nyde.

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 1998-04-16.
Nr 16 – årg. 7, sid. 6.
Kindsbygdens egen tidning.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Tryck: Tryckerigården, Bollebygd.
Distribution: Posten.

Såväl bildligt som mera bokstavligt. Efter några riktigt svåra år i slutet av 1980-talet, har det anrika väveriet efter ägarbytet 1990, stadigt banat sin väg framåt bland annat som leverantör till kollektivtrafikbolagen med sina mycket hårt ställda krav på textilier.
Ett sådant stort projekt är Stockholms nya tunnelbana, där resenärerna kommer att kunna slå sig till ro på tyg från Uddebo, designat av ingen mindre än Lasse Åberg.

Projektet påbörjas under 1998 och beräknas pågå under tre år. Ungefär 25 000 löpmeter, tror Rolf Bengtsson, VD vid Väveriet, att ordern totalt kommer att röra sig om.

Måste välja sida
Det var ett företag med stora problem som Rolf Bengtsson, tillsammans med Staffan Rehnström och Sven ”Nenne” Palmé, tog över i början av 1990-talet. Den nya ägartrion, alla med ett förflutet hos Bogesunds Väveri och med gedigen kunskap om både produktion och marknad, såg som sin första uppgift att strukturera upp företaget.
– Det går inte att vara med på alla områden både inom den krävande och mera exklusiva offentliga miljön och den prispressade tillverkningen för hemmiljö. Man måste välja sida.
Väveriet Uddebo AB valde den offentliga sidan, vars mycket höga krav på kvalité och säkerhet, kräver motsvarande kunskap och teknik Något som företaget redan hade.

Klatschiga färger
Men det behövdes mera än att bara välja sida, berättar Rolf. Vi måste synas och märkas också. De flesta tyger var i neutrala, lite murriga färger. Vi svängde radikalt om färgskalan och gick ut på marknaden med starka, klara, klatschiga färger. En del av egen design men en stor del köpt av frilansdesigners för att få in nya idéer och en större bredd i utbudet.

Marknadens svar lät sig inte dröjas. Idag är det i hög grad Väveriet i Uddebo som hjälper oss alla att få en gladare och mera färgrik miljö inom vård, barnomsorg, skolor, kontor och andra offentliga platser och, inte minst, inom den kollektiva persontrafiken.
– Där gör vi mycket specialtyger med kundens logo och färger.

Nya maskiner, ny teknik
Sedan övertagandet har antalet anställda ökat med 15 personer och är idag 40. Omsättningen under föregående år var 51 miljoner kronor. Redan 1991 gjorde de nya ägarna den första investeringen i två moderna vävmaskiner och framgångarna har gjort att investeringarna kunnat fortsätta under både 1995, -96 och -97.
– Idag (läs april 1998) har vi sju sådana här absolut moderna vävmaskiner, säger Rolf och pekar på en av dem där räknaren visar på 400 gånger per minut. Han får höja rösten ordentligt:
– Tyvärr, har det inte hänt så mycket ljudmässigt. Det är snarare så att de nya maskinerna är värre, deras ljud fortplantar sig i hela byggnaden!

Andra stora investeringar är modern datateknik som medfört avsevärda förändringar inte minst tidsmässigt.
– Stödprogrammet för produktutveckling har betytt mycket. Nu kan vi scanna in en mönsterskiss i datorn, via programmet lägga på bindning och rapportera, bestämma färgval och få en ut en bild på resultatet eller ta en diskett till vävsalen och provväva. Vi kan alltså ha ett provtyg samma kväll, en procedur som tidigare tog två till tre veckor!
Med MPS -system har man också fört ut datoriseringen i företaget, både till hjälp och till glädje för personalen.
– Det är naturligtvis roligare ju mera man kan delta och vara med i hela produktionsförloppet.
ISO-certifiering, både 9001 och 1401, är under utarbetande och den egna testavdelningen är ny. Här testas bland annat slitstyrka, tvättålighet och brandhärdighet. Något som man tidigare fick skicka prover till Borås för att få gjort.
Krav på flamskydd är numera allmänt inom den offentliga sektorn med extra höga krav för persontransportföretagen och där fordon som går i tunneltrafik har extremt höga krav.

Trender
För 1998 märks en ökning åt gula och jordnära färger.
– Men offentlig miljö är färgmässigt inte särskilt trendkänslig, förklarar Rolf.
– Oftast arbetar vi med en bred färgskala som beräknas hålla över åtminstone en femårsperiod.
Därmed är inte sagt att det inte finns utveckling och nytänkande.
– Sättet att använda färger och mönster har förändrats på senare år. Förr visades oftast ett och samma tyg i en rad olika färgställningar. Nu tas flera kompletterande tyger fram och visas tillsammans. En inredningsmiljö, eller en enstaka möbel också för den delen, kan innehålla flera olika tyger, alla omsorgsfullt matchade med varandra.

Apropå prover, cirka 12 000 löpmeter tyg går varje år åt till prover som finns hos säljare, agenter och återförsäljare utomlands, de stora kontorsföretagen som Kinnarp och NKR, arkitekter och inredare och tapetserare.
Och på Väveriet naturligtvis. I långa prydliga rader utefter väggarna i visningsrummet, varma, glada, härligt sprakande färger och mönster – ingen blå-brungrå-svart ”herravdelning” längre här inte!

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.