ERIK JOHANSSON, HÄSTÖ SJÖTOFTA

Författare: Åke Lundin, Brämhult

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.4 – 1997 Årg.8 Sid.9

Hästö var ett torp under Sävshult Övergård. Hit flyttade Erik och hans hustru Sofia Andersdotter samt dottern Johanna Augusta år 1838. Erik friköpte Hästö från stamhemmanet år 1861 och levde där till sin död.

Han var känd som en skicklig urmakare och gelbgjutare. Allt som han tillverkade gjordes hemma i köksspisen, där han hade en blåsbälg så han kunde smälta och gjuta.

Han tillverkade spindelur och sålde, reparerade klockor åt folk runt om i bygderna. Det berättades att när det var någon som ville att klockan skulle vara färdig samma dag, så fick klockägaren hjälpa drängen Mårten Pettersson från Tranemo med jordbruket medan Erik reparerade klockan.

Jag tror Erik är mest känd som gelbgjutare, då han tillverkat två stora ljuskronor till Sjötofta kyrka, samt varsin ljuskrona till Örsås och Mårdaklevs kyrkor.
Han gjorde även ljusstakar och bjällerkransar som var kända för sin fina klang, också ringar, broscher och örhängen tillverkade han.

År 1885 den 14:e maj gick han från Hästö på stigen över mossen till Snygget (ett grannställe), men segnade ner där på stigen och avled. Där han hittades restes en stolpe som stod där i många år som ett minne.

Vid bouppteckningen fanns det mycket som hade med hans hantverk att göra:
3st. fickur av silver, 2st. vanliga fickur, 1st. väggur, 47st. fickursglas, 1st. stor klockfjäder, 1st. förstoringsglas, 3 par glasögon.
Olika verktyg: 1st. smältdegel, 1st. degeltång, 2st. eldtänger, 1st. smidjetång, 14st. filar, 2st. filklovar, 1st. svarvstol, 17st. skavstål, 1st. drillborr, 1st. passare, 1st. skruvstäd, 1st. litet smidesstäd. Det fanns även guld, silver och mässingsbitar av olika storlekar.

Mitt förhållande till Erik Johansson är att han var min mormors far och min mor har berättat mycket om honom för mig.