TRANEMO KYRKA FÅR EN INRE UPPRUSTNING – 1993

Artikelförfattare: Ann-Britt Sternfeldt.

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 1993, vecka 38.
Nr 9. Sid. 1 och 4.
Familjetidning för Kind.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Produktion: Strand Reklam.
Tryck: Tryckerigården, Bollebygd.
Distribution: Posten.

Vackrare kyrka i Tranemo
Att Tranemo Kyrka är en ovanligt vacker kyrka är väl ingen hemlighet. I alla fall inte om man tittar på exteriören. Sedan 1 juli (läs 1993) är kyrkan ockuperad av byggnadsarbetare som ser till att församlingsmedlemmarnas olika önskemål uppfylls. Kyrkan kommer i mångt och mycket att förändras i enlighet med kyrkans ursprungsidé. Bl.a. kommer man att eftersträva en betydligt ljusare kyrka.

Sedan i juli har Tranemo kyrka varit ockuperad av byggnadsarbetare. Det är församlingsbornas olika önskemål som lett fram till en renovering. Vissa av förändringarna görs i enlighet med kyrkans ursprungsidé.

År 1882 stod den nuvarande kyrkan i Tranemo färdig. Kyrkan dessförinnan revs ner och det var inte mycket av den som sparades till den nya. Endast nattvardskärlet och några träfigurer av apostlarna.
Först hade man tänkt bygga en traditionell kyrka, men så kom arkitekt Emil Langlét från Malmö med idén om en kyrka med en annorlunda form, han var inspirerad av just den modellen av ”centralkyrka” där församlingen sitter kring altaret istället för på rad nedanför altaret. En arkitektur som var genomtänkt av det kyrkliga livet, och så blev det en centralkyrka i Tranemo.

Men på 1930-talet förändrades idéerna och centralkyrkorna kom i något slags vanrykte. Man tyckte att de såg ut som en manege inuti. Man ville ha ”värdigare” kyrkorum. Langléts arkitektur användes inte längre. Tolv kyrkor lämnade han efter sig innan det blev stopp.

Så 1938 kom en arkitekt vid namn Wadsjö till Tranemo och förändrade kyrkans interiör till att mer likna en traditionell kyrka. Han tog bort fem av de sex läktarna, sänkte taket, samt täckte över de översta fönstren. Man byggde sakristian och vapenhuset, samtidigt elektrifierade man kyrkan. Efter det har man inte gjort någon invändig renovering av kyrkan.

Församlingens önskemål
På senare tid har olika önskemål kommit ifrån församlingsborna angående förändringar av kyrkans interiör. (Exteriören renoverades för några år sedan.) Många har upplevt kyrkan som mörk. Dels blev de översta fönstren tilltäppta vid ombyggnaden 1938 och dels var det mesta i kyrkan grått, knappast någon färg alls. Toaletten var liten och dålig och även andra utrymmen var bristfälliga.

– Det är olika behov som har styrt renoveringen, säger kyrkoherde Göran Simonsson, främst en önskan om att få kyrkan ljusare.
Väggarna i kyrkan kommer att målas, och en ny speciellt utvald ljuskrona kommer att hänga mitt i kyrkan. Man kommer att bygga två nya läktare och två nya rum, det ena rummet skall bli sakristia och det andra ett uppehållsrum.
– Det blir också ett nytt kapputrymme, fortsätter Göran, eller ”kyrktorg” som det heter på arkitektspråk. Vi kommer även att få två nya toaletter, varav en handikappvänlig med skötbord. Det blir nya el- och VVS installationer och det kommer att bli nya bänkar. De gamla gavlarna sparas men själva bänkarna blir nya och då lägre så att barnen kan se över kanten.

Något att tro på
Göran berättar att bänkarna kommer att vinklas mer runt, alltså utifrån kyrkans original. Göran menar att det blir ett bättre fungerande kyrkorum på det sättet, och enligt honom så var arkitekt Langlét före sin tid när det gällde den saken. Ett kyrkorum ska användas, inte bara tittas på.
– Vad ska vi med en kyrka till om vi inte har en församling, säger Göran. Det är människorna som skall komma i första hand. Vi behöver gemenskap och en tro. Inte bara en kyrka.
Göran har arbetat som kyrkoherde i Tranemo pastorat i två år (började år 1991). Innan dess verkade han i Gällinge, som ligger mellan Horred och Kungsbacka. Att flytta på sig och börja med något nytt ser han som en utmaning.

– Det är en svår tid vi lever i säger Göran, en tid av yttre svåra förhållanden. Den tiden är förbi då kyrkan präglade människors liv. Ca 87 % av Sveriges befolkning ar medlemmar i statskyrkan, men det är endast 3-4 % som går i kyrkan. Ändå söker människor något att tro på. Det ser man på de många andliga rörelser som dykt upp på senare år. Men folk söker sig till ytterligheter. Kanske beroende på att de vill ha klara besked. Därför bör vi inom kyrkan tänka på att vara tydliga. Tala om var vi står.

Återöppnas i november
En renovering har länge diskuterats men det har inte bara varit att sätta igång. Det har också varit en ekonomisk fråga.
– Visst finns det pengar inom kyrkan på olika sätt, säger Göran, men medlen är enligt lag bundna till olika ändamål, så därför är det inte alltid så enkelt. Och även vi märker av att skatteintäkterna är lägre idag. Men på grund av att kostnadsläget i nuet har förändrats har vi lyckats få en renovering genomförd, vilket kommer att uppgå till en kostnad av 2,5-3 milj. kr.
– Vi är också väldigt glada över att skapa arbetstillfällen här på orten, menar Göran, det är företag i trakten som arbetar i kyrkan.
I mitten av november skall kyrkan öppnas för allmänheten igen, och då är alla hjärtligt välkomna.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.