Författare: Henrik Lindström, Eskilstuna

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.3 – 2004 Årg.15 Sid.4

Att personliga kontakter och nätverk kan ha betydelse för den som vill komma framåt och avancera i samhället är ett ganska känt faktum. Så har det alltid varit. Skillnaden mellan nutid och medeltid är att det idag ofta handlar om osynliga informella nätverk, medan det på medeltiden handlade om tydliga, fullt synliga nätverk.
I boken ”Nätverk som social resurs”, en samling historiska exempel från nordisk medeltid, har Thomas Småberg i en artikel studerat de tidiga häradshövdingarna i Kinds härad och hur de byggt upp sina personliga kontakter och gift in sig i olika släkter för att öka sitt inflytande och sociala engagemang.

Vi får bl.a. möta den tidiga släktkonstellationen Stenbock/Drake af Intorp, många gånger kallad Torpaätten efter Torpa slott i Länghems socken, med sina rötter i just Kind. Många namnkunniga individer möter i dessas senare led, varav den mest omtalade kanske är Katarina Stenbock, Gustav Vasas tredje hustru, och Magnus Stenbock som gjorde förtjänstfulla insatser mot danskarna i slaget vid Helsingborg 1710. Många utav Kinds härads första häradshövdingar tillhörde just denna släkt, även om släktnamnet Stenbock inte officiellt var i bruk från början.

Häradshövdingen hade en viktig funktion i senmedeltidens och även senare tiders samhälle. Han utsågs genom att lagmannen i landskapet kallade till ett särskilt häradsting.
Bönderna utsåg tolv män och tillsammans med lagmannen uppställdes tre män på förslag. Kungen utsåg sedan häradshövdingen bland dessa. Ett inflytande från lokalbefolkningen tillsammans med överheten. Förutom att skipa rätt så skulle jordbyten och jordförsäljningar ske på tinget.

Den förste kände häradshövdingen i Kind var Jöns Bengtsson som var lokalt förankrad, b1.a. ägde han jord i Gällstads socken. Han hade goda kontakter med slottsherrarna på Opensten. Han började nu bygga upp ett nätverk som skulle gynna hans släkt. Han gifte in sin son Arvid Jönsson i Prika-ätten genom att denne gifte sig med Peter Anderssons dotter Ingegerd. Arvid upptog sin svärfars vapenbild, en stjärna, i sin egen vapenbild, ett tecken på att den släkten stod högt. Efter att ha blivit vald till häradshövding i Ås härad kunde han sedan efterträda sin far som häradshövding i Kind.

Arvids och Ingegerds son Knut Arvidsson var häradshövding i Kind 1458. Han gifte sig med Kerstin Bengtsdotter vars morbror var västgötalagmannen Bengt Gylta. Nu avancerade släkten ytterligare. Nu fick man också kontakter med det svenska riksrådet. Knut Arvidssons son Arvid Knutsson var häradshövding i Kind på 1480- och 1490-talet. Att han avancerat visar sig nu bland annat i att han också var slottsherre på Öresten, fogde på Kalmar slott, fogde i Värend och Finnveden, en av Sten Sture den äldres män. Arvid gifte sig med Anna Gustavsdotter, Gustav Olovsson Stenbocks dotter. Genom honom kommer stenbocksskölden, påträffad första gången 1416 i Sunnerbo i Småland, till släkten, och därmed kommer nu också namnet Stenbock in.

Alla Arvids och Annas barn blev eller gifte sig med en häradshövding. Deras nätverk är det mest omfattande som går att spåra i regionen. Sonen Gustav gifte sig med Brita Eriksdotter Leijonhufvud. Hennes syster Margareta blev Gustav Vasas andra hustru och mor till Johan III och Karl IX. Gustaf och Brita blev även föräldrar till Gustav Vasas tredje hustru Katarina Stenbock. Nu hade släkten också
kommit in i kungafamiljen. På 150 år hade färden gått från lokal häradshövding till en av de närmaste i kungens krets.

Hur är det med andra släkter i Kind under århundradena? Syns det andra spår av strategier?

I sin kommande avhandling om sociala nätverk under medeltiden behandlar Thomas Småberg mer ingående några av de under medeltiden och l500-l600-talet ur den kindska myllan sprungna adelsätterna Stenbock, Gylta och Ribbing. Detta för också tankarna till en annan intressant frågeställning: Varför har så många av våra tidiga adelssläkter från början kommit från götalandskapen, såsom från Smålands och Västergötlands gränsbygder? Men det är en annan fråga.