Artikelförfattare: Tore Hägg.

Artikel ur ”Borås Tidning” 1978-03-08.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12
Foto har utelämnats p.g.a. dålig bildkvalité i ”åldrat” tidningsurklipp.

I Tranemo finns företaget som växer i kapp med lågkonjunkturen. Tranemo Hydraulmaskiner utvidgar och nyanställer i takt med att andra rationaliserar och köper deras personalbesparande maskiner. Företaget, som för sju år sedan började på noll har nu 40 anställda och av dem är 13 nyanställda under 1977. Första årets omsättning var 400 000 kronor och 1978 blir den cirka 13 miljoner. En ökning med 50 procent från i fjol.

Håkan Sallander och Bertil Jonsson är de två som startade. De kom ur det okända i Småland med en idé men utan kapital. Företagarföreningen vågade inte ställa upp med pengar och kommunstyrelsens ordförande och en tjänsteman gick i personlig borgen tills kommunfullmäktige fattat beslut.
Företaget startade som hyresgäst i kommunens industrihotell. Idag (läs 1978) äger hydraulmaskiner sina egna lokaler och har nyligen gjort en omfattande tillbyggnad.

Pjäser på 80 ton
Tillverkningen är hydrauliska pressar för plåtbearbetning. Det är mycket stora pjäser som väger upp till 80 ton och representerar ett värde av minst 150 000 kr och upp till över miljonen. Tillverkningen tar cirka ett halvår och är alltså relativt kapitalkrävande.
– Kapitalförsörjningen är i dagens (läs år 1978) kredit- och ränteläge ett problem, men hittills inte överstigligt menar Håkan Sallander. Men det tar emot i längden att behöva sätta sina personliga ägodelar i pant för företaget.
– Vår snabba tillväxt innebär problem, men är samtidigt en nödvändighet. Leverera i tid eller inte alls, är de två alternativen våra kunder låter oss välja mellan.

Producerar allt mer
Trots att investeringarna inom svensk verkstadsindustri gått ner med nära 30 procent under senaste året kan alltså tranemoföretaget producera alltmer, och växa fortare än man egentligen skulle orka. Förklaringen till detta är att deras produkter används när andra måste rationalisera.
– Det främsta hotet mot vår produktion är att familjeförtagandet minskar. När svårigheterna för de små tornar upp sig minskar investeringsviljan, säger Håkan Sallander.

Hälften på export
Ungefär hälften av produktionen går på export. Främst till Skandinavien och England. En av fördelarna som tranemoföretaget har gentemot utländska konkurrenter är säkerhetsfrågan. Där är Sverige först när den aspekten får allt större betydelse utomlands.

När Tranemo Industriförening på tisdagen var bjuden till möte med kommunstyrelsen inledde man rundvandring hos Hydraulmaskiner. Även länsrådet Hans Åkerlund hann med en hastig vandring innan han talade inför de församlade företagarna.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu
Här finns även fler artiklar om Tranemo Hydraulmaskiner (numera under namnet AP&T).

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.

Artikelförfattare: Tore Hägg.

Artikel ur ”Borås Tidning” 1978-03-08.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12
Foto har utelämnats p.g.a. dålig bildkvalité i ”åldrat” tidningsurklipp.

I Tranemo finns företaget som växer i kapp med lågkonjunkturen. Tranemo Hydraulmaskiner utvidgar och nyanställer i takt med att andra rationaliserar och köper deras personalbesparande maskiner. Företaget, som för sju år sedan började på noll har nu 40 anställda och av dem är 13 nyanställda under 1977. Första årets omsättning var 400 000 kronor och 1978 blir den cirka 13 miljoner. En ökning med 50 procent från i fjol.

Håkan Sallander och Bertil Jonsson är de två som startade. De kom ur det okända i Småland med en idé men utan kapital. Företagarföreningen vågade inte ställa upp med pengar och kommunstyrelsens ordförande och en tjänsteman gick i personlig borgen tills kommunfullmäktige fattat beslut.
Företaget startade som hyresgäst i kommunens industrihotell. Idag (läs 1978) äger hydraulmaskiner sina egna lokaler och har nyligen gjort en omfattande tillbyggnad.

Pjäser på 80 ton
Tillverkningen är hydrauliska pressar för plåtbearbetning. Det är mycket stora pjäser som väger upp till 80 ton och representerar ett värde av minst 150 000 kr och upp till över miljonen. Tillverkningen tar cirka ett halvår och är alltså relativt kapitalkrävande.
– Kapitalförsörjningen är i dagens kredit- och ränteläge ett problem, men hittills inte överstigligt menar Håkan Sallander. Men det tar emot i längden att behöva sätta sina personliga ägodelar i pant för företaget.
– Vår snabba tillväxt innebär problem, men är samtidigt en nödvändighet. Leverera i tid eller inte alls, är de två alternativen våra kunder låter oss välja mellan.

Producerar allt mer
Trots att investeringarna inom svensk verkstadsindustri gått ner med nära 30 procent under senaste året kan alltså tranemoföretaget producera alltmer, och växa fortare än man egentligen skulle orka. Förklaringen till detta är att deras produkter används när andra måste rationalisera.
– Det främsta hotet mot vår produktion är att familjeförtagandet minskar. När svårigheterna för de små tornar upp sig minskar investeringsviljan, säger Håkan Sallander

Hälften på export
Ungefär hälften av produktionen går på export. Främst till Skandinavien och England. En av fördelarna som tranemoföretaget har gentemot utländska konkurrenter är säkerhetsfrågan. Där är Sverige först när den aspekten får allt större betydelse utomlands.

När Tranemo Industriförening på tisdagen var bjuden till möte med kommunstyrelsen inledde man rundvandring hos Hydraulmaskiner. Även länsrådet Hans Åkerlund hann med en hastig vandring innan han talade inför de församlade företagarna.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.