Artikelförfattare: Bernt Carlsson.

Artikel ur ”Tranemo.” 1999-12-07.
Nr 2, v. 49 – årg. 2. Sid. 1 och 4.
Denna upplaga saknar uppgift om ansvarig utgivare.
Adress: Tranemo/Ulricehamns Tidning, Lövstagatan 9, Tranemo.

Tranor i olika modeller har länge symboliserat Tranemo kommun. Nu har Bengt Gustafsson gjort en ny variant, som kanske blir ett officiellt tecken för kommunen. Tranemosmeden Bengt Gustafsson representerade Sverige på den tre veckor långa kul turfestivalen Mare Balticum i den tyska staden Oldenburg

Tillsammans med nio kolleger skulle han utsmycka en Hansakogg. För Bengt Gustafsson kändes det naturligt att sätta det svenska riksvapnet i topp.
Snart kommer Bengt Gustafssons verksamhet att även presenteras i en amerikansk bok.

När den tyska staden Oldenburg arrangerade sina internationella kulturdagar under tre veckor i november representerade Tranemosmeden Bengt Gustafsson Sverige. Tillsammans med nio kollegor skulle han utsmycka en Hansakogg.

Mare Balticum, Baltiska havet, var samlingsnamnet på den tre veckor långa kulturfestivalen. En av dessa var avsedd för de tio smederna som fick fria händer att göra något maritimt.
Det blev något om en kogg, ehuru tremastad. Tre sexmeters master skulle prydas, och för Bengt Gustafsson kändes det naturligt att sätta det svenska riksvapnet, de tre kronorna, överst i en av masterna.
Det var också han som gav idén till hur det stiliserade skeppet skulle te sig med segel som skulle ge spänning åt konstverket.
Men tio smeder med delvis olika syn på saker och ting och med svårigheter i den språkliga kommunikationen gjorde ett konstverk som enligt Bengt Gustafsson inte blev riktigt vad han tänkt sig. En del småsaker är han lite missnöjd med.

Språkförbistring
Det blev en julgran av båten. Men det var några fantastiska smeder som arbetade frenetiskt. Tack vare detta och det otroliga arbete som främst smederna från Östeuropa lade ner blev vi färdiga en timme innan tiden var ute.
Bengt Gustafsson berättar om språkförbistringen. Alla var i full gång med det ljudliga arbetet med kaggen när en lokal radiostation skulle sända. Radiofolket försökte med Bengt Gustafssons översättning få en halvtimmes tystnad, men istället blev det desto intensivare hamrande.
Svaret på hans propå om tystnad blev att har vi kommit hit för att arbeta så skall vi göra det. Här tas inte hänsyn till någon radiosändning.

Arbetet med koggen hade sponsrats av ett antal företag, banker och försäkringsbolag, och även om Bengt Gustafsson var aningen skeptisk inför slutresultatet var sponsorerna mer än nöjda.
Om två år blir det en ny festival, och då vågar man misstänka att Bengt Gustafsson åter blir inbjuden som svensk representant; han är mycket eftertraktad i Tyskland nämligen.
Eftertraktad
– Där tror dom att jag är bättre än jag är, skrattar Gustafsson som sällan känt sig så respekterad som han blev i Oldenburg. Jag har ett alldeles för gott rykte där.
Det är inte bara i Tyskland som hans smideskonst efterfrågas. Snart kommer hans verksamhet att presenteras i en amerikansk bok, och han har hela tiden inbjudningar till olika utställningar.
– Jag har blivit uppmärksammad även här hemma, konstaterar Bengt Gustafsson, som arbetar med design, det vill säga mindre saker som ljusstakar, och annat.
Det är sådant som säljer. Att göra skulpturer är dock det han helst arbetar med. Men sådana kräver utrymme, och det är inte sådant som gemene man köper för att ha hemma i villan eller lägenheten; skulpturer kräver utrymme.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.