Författare: Alf Larsson.

Artikel ur ”Kommunalt Forum” 1985 – Nr 3.
Informationsblad för Tranemo Kommun.
Redaktion: Anita Dahlengren.
Ansvarig utgivare: Björn-Erik Lundqvist.

Skolchef Alf Larsson, som här ses i kretsen av skolungdomar från Tranängskolan, kan berätta om den fantastiska utveckling som under drygt 100 år skett inom skolans område. Före 1842 fanns för de allra flesta barn ingen skola alls. Idag (läs 1985) har skolorna inom vår kommun totalt 1 500 elever. Skolan är den sektor inom kommunens verksamhet som kostar mest.

1842 är ett viktigt årtal i svenskt skolväsende. Sverige fick då sin första folkskolestadga, vilket innebar att det i såväl lands- som stadsförsamling skulle finnas en, helst fast, skola med godkänd lärare. Detta innebar emellertid inte att skolor inrättades i särskilt hög takt. Dessutom stadgades ingenting om t.ex. hur många år eller hur lång tid av året barnen skulle gå i skola. Det var först i och med 1875 års normalplan, som bl.a. lästider, lärokurs och klassindelning reglerades.

I 1882 års folkskolestadga fastställdes att vi skulle ha en 6-årig folkskola med skolplikt.
För många äldre är säkert 1919 års undervisningsplan välkänd. I denna skedde en samordning mellan småskola och egentliga folkskolan.

1936 inrättades den 7-åriga folkskolan. Den reformen skulle vara genomförd 1948.
Under 1940-talet, i takt med samhällets utveckling, blev kravet på och behovet av en förändring av den svenska skolan allt starkare. Under detta decennium upphörde t.ex. varannandagsläsningen.

Enhetsskola
1946 års skolkommission förordade att en obligatorisk 9-årig enhetsskola skulle införas i Sverige och en frivillig försöksverksamhet med en sådan enhetsskola startades hösten 1949 i fjorton kommuner i landet.
I Tranemo kommun fanns i början av 1950-talet 7-årig folkskola och fortsättningsskola. De ungdomar som ville fortsätta sin skolgång var hänvisade till realskolor i Borås, Ulricehamn eller Svenljunga.

Då nu möjligheter hade öppnats att kunna börja med en 9-årig enhetsskola, som ersättning för realskolan, fanns det lyckligtvis i Tranemo skolledning och politiker som insåg att här gavs det ett tillfälle att ge alla ungdomar i kommunen en bättre grundutbildning. 1957 började därför försöksverksamhet med 9-årig enhetsskola i Tranemo. Den omfattade då årskurserna 1-5 för att påföljande läsår omfatta även årskurs 6. Höstterminen 1959 började alltså därför försöksverksamheten i årskurs 7 och 1962 ”tog” de första eleverna i Tranemo sin ”enhetsskoleexamen”, vilket kan sägas vara något av en historisk händelse inom skolväsendet i Tranemo kommun.
Hur såg då denna försöksskola ut och då främst årskurserna 7-9?
I årskurs 7 och 8 fanns det olika tillvalsämnen och i årskurs 9 olika linjer som eleverna kunde välja.

Grundskola
Våren 1962 beslöt riksdagen om inrättande av en 9-årig obligatorisk grundskola, som successivt skulle införas i landets alla kommuner fr.o.m. ht 1962. Grundskolan indelades i tre stadier, lågstadiet årskurs 1-3, mellanstadiet årskurs 4-6 och högstadiet årskurs 7-9.

I årskurserna 7 och 8 var det s.k. sammanhållna klasser och eleverna fick under ett visst antal timmar per vecka välja olika grupper av tillvalsämnen. I årskurs 9 fanns nio olika linjer, fem teoretiska och fyra praktiska. I Tranemo fanns under denna period alla de teoretiska linjerna och tre av de praktiska linjerna.

Gymnasieskola
I samband med införandet av grundskolan kom en ny läroplan, Lgr 62. De elever som gick på de praktiska linjerna hade inte möjlighet att söka in på en ”vanlig” gymnasieskola på grund av att de saknade vissa teoretiska ämnen.

För att ge alla elever i grundskolan möjlighet till fortsatta studier på gymnasieskolan beslutades om införandet av en ny läroplan, Lgr 69. Denna infördes successivt under en treårsperiod fr.o.m. höstterminen 1970. Den stora förändringen i denna reform var att hittillsvarande linjer i årskurs 9 slopades och ersattes med tillvalsämnen. Tillvalsämnena var samma i alla tre årskurserna på högstadiet och utgjordes av ett andra främmande språk (tyska eller franska), teknik, ekonomi och konst. Tillvalsämnet, ett andra främmande språk, berodde på att engelska blev obligatoriskt redan i årskurs 3.

1979 beslutade riksdagen om en ny läroplan för grundskolan, Lgr 80, och som skulle börja tillämpas fr.o.m. läsåret 1982/83.
Därmed är vi framme vid dagens skola (läs 1985). Mycket mer skulle kunna ha skrivits om ”gårdagens” skola. Ett tillägg vill jag dock göra. Trots många arbetsamma år är jag glad och tacksam över att ha fått vara med om skolans utveckling i Tranemo kommun ända sedan 1959, dels som lärare och dels som skolledare.
En skildring av skolan idag och kanske i morgon, får kommande artiklar handla om här i Kommunalt Forum.