Artikelförfattare: Tina Hjorth.

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 1994-03-16.
Nr 5. Sid. 9.
Familjetidning för Kind.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Produktion: Strand Reklam.
Tryck: Tryckerigården, Bollebygd.
Distribution: Posten.

Det finns inte så många tråddragarfabriker i Sverige längre. En av de få som finns kvar ligger i Sjötofta. Här tillverkas tråd till skruv, nitar, häftklamrar och andra trådprodukter. Man gör inga detaljer och ingen förädling utan det är bara själva tråden som produceras på fabriken.

På platsen för tråddrageriet fanns tidigare ett snickeri som sedan brann ner. Så år 1914 startades tråddrageriet. Många bönder i trakten satsade pengar i bolaget och under de ej så lysande tiderna på tjugotalet råkade många illa ut. Drageriet var konkursmässigt när ingenjör Odéen från Växjö köpte det billigt. Under kriget tillverkades så taggtråd som blev en framgångsrik affär.

När Odéen blev för gammal tog hans måg, Brage över. Brage sålde sedan tråddrageriet till ESAB som i sin tur sålde det vidare till den nuvarande ägaren Josef Kihlberg AB.

Sjötoftas tråd i världen
Sjötofta Tråddrageri har (år 1994) 32 anställda, varav tjänstemännen står för 6,3 (trean är naturligtvis en deltid), inklusive VD:n. Man arbetar tvåskift. Omsättningen ligger på cirka 40 miljoner per år.

Tråddrageriet har som tur är varit förskonade från lågkonjunkturen, förra året (läs 1993) var faktiskt ett av de bästa, berättar produktionschef Ingvar Leandersson.
Tråd från Sjötofta finns på många ställen i världen. Själva exporterar man inte mycket utan detta sker via kunderna.
Ägarna, Josef Kihlberg AB exporterar bland annat till bilmärket Hyundai i Korea.

Syrabad
Grundmaterialet är varmvalsad stål som kommer från olika stålverk. De står uppradade i jätterullar på gårdsplanen. Nu finns det inga stålverk i Sverige längre så stålet kommer från Finland.
Först badas jätterullarna i stora bad med cirka 10 procentig svavelsyra i 15-20 minuter. Därefter sköljs de i tre steg. Så ska tråden sedan få en ny yta, t.ex. koppar, eller zinkfosfat (till skruvar och bultar). Den här behandlingen kallas betning.
Så är det dags för själva dragandet som sker i stora maskiner där tråden dras ut i flera steg. Det går nämligen inte att dra ut den till rätt dimension på en gång.
För att tråden inte ska fastna i dragmaskinen används bl.a. kalciumstearat som smörjmedel. Det mesta av tråden är kallbearbetad, men tråddrageriet har även värmebearbetning för att göra tråden mjukare.

Eget reningsverk
Det används en hel del kemikalier vid trådtillverkningen. Förr i tiden pumpades alltsammans rakt ut i ån, men numera är man mycket mer miljömedveten.
De riktigt otäcka kemikalierna, som svavelsyra, hämtas och återvinns, men annars renas det mesta i det egna reningsverket. Produktionschefen poängterar att man tycker det är viktigt med miljön och vill gärna vill ligga steget före reglerna.

Nyligen installerades t.ex. en ny omrörare för bättre utfällning. Ingvar Leandersson har också mycket kontakt med naturvårdsenheten på länsstyrelsen dit han ofta ringer för att berätta när man satsar på något nytt, eller för att få råd.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.