Artikel ur ”Kommunalt Forum” 1972 – Nr 3.
Informationsblad för Tranemo Kommun.
Utgivare: Tranemo kommunstyrelse.
Redaktion: Nils Andersson, Lennart Ek och Lars Svensson.
Ansvarig utgivare: Lars Svensson.

Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.
Artikeln från 1972 kan idag läsas som ett stycke ”företagshistoria” från Tranemo kommun.

Ett gem, den lilla ståltrådsdetaljen som används till allting från tandpetare till pappersklämma, varifrån kommer den? Visste Ni att ståltråden till nästan alla gem kommer från Sjötoftas största och enda större industri – Sjötofta Tråddrageri. Det och en massa andra saker fick vi på Kommunalt Forum reda på när vi besökte denna märkliga industri som, belägen mitt inne i skogen, är arbetsplats för åtskilliga sjötoftabor.

Vattenkraft
Varför lägger man då en industri långt ute i mörka skogen, nästan på gränsen till Småland? För att finna svaret på denna fråga får vi ta en titt bakåt i tiden. Det är nämligen så att förr, före elkraftens tid, var man beroende av rinnande vatten som drivkälla. Och rinnande vatten är just vad man finner här. Ovanför den plats där tråddrageriet ligger finns nämligen en stor sjö, Gryssjön. Från denna rinner Gryssjöån och tråddrageriet är beläget där denna å har sitt största fall. Långt före tråddrageriets tid låg här en enfota stampkvarn och därefter ett snickeri vars maskiner hade vattnet som drivkälla. Snickeriet totalförstördes dock vid en förödande storbrand år 1911. Efterträdare till dessa blev sålunda Aktiebolaget Sjötofta Tråddrageri som bildades år 1913.

Tråd i sextio år
Alltsedan 1913 har man alltså dragit tråd i Sjötofta. Fram till för några år sedan drogs tråd av handelskvalité, som användes till tusen och en saker, alltifrån råttfällor till bärplockare, stängselnät, trådkorgar, lampskärmar och taggtråd.

På senare år har man dock i viss mån bytt sortiment. Man har alltmer inriktat sig på att göra specialtråd efter analys och specifikation till olika industrier, såsom svetstråd, tråd till däckdubb och överhuvudtaget tråd till produkter som tillverkas i automatmaskiner. Taggtrådsmaskinerna står sedan några år tillbaka stilla, men i händelse av ofred kan de sättas igång igen. Kommunalt Forum erfor bl.a. att produktionen av tråd i längd räknat uppgår per dag till 70 mil.

Valstråd
Råvaran som kommer från järnbruken till tråddrageriet kallas valstråd. Den svensktillverkande valstråden används till slutprodukter som skall fylla krav på hög kvalité, men man importerar även tråd. Sålunda levereras tråd till Sjötofta ända från Japan samt från länder bakom järnridån men även från kontinenten. Tråddrageriets funktion är att genom diverse processer och kalldragning draga ner tråden så att den blir tunnare och tunnare och ges rätt dimension och önskade egenskaper så att den sedan kan användas för tillverkning av olika produkter.

Dragningsprocessen
Först skall tråden befrias från rost, valshud och slagg. Detta kallas betning och görs i stora bad med 60-70° svavelsyra. Därefter tvättas tråden så att den blir ren men går dock sedan genom ett neutralisationsbad innan den fraktas in i drageriet. Nästa led i processen är själva dragningen. Tråden drages i stora dragbänkar genom ett antal hål, s.k. dragskivor, och blir då mindre och mindre i diameter. På detta sätt blir tråden också längre och smalare. Dragskivorna är tillverkade av speciell hårdmetall och måste ständigt kylas eftersom det uppstår en kraftig friktionsvärme när tråden dras igenom dem.

Färdiga produkten
Den tråd man nu har, är antingen en slutprodukt eller också går den vidare till riktavdelningen, där den riktas och kapas i raka längder. Man kan även galvanisera (förzinka) tråden om kunden så önskar. Vill man ha ännu mindre dimension på tråden, kan man dra ner den ytterligare ett antal gånger, men då måste den glödgas i elektriska ugnar vid ca 800°C och sedan åter kylas ner för att tråden skall återfå sin mjukhet som medgiver ytterligare nerdragning. Detta är en kostsam och omständlig process.

Kunder – konkurrenter
Tre fjärdedelar av tråddrageriets produktion finner köpare i Sverige. Den återstående fjärdedelen går på export till i första hand kunder i de övriga skandinaviska länderna.
Sina konkurrenter finner man i tråddragerier på bl.a. den småländska sidan av gränsen, men även i övriga delar av landet. En icke oväsentlig import från kontinentala tråddragerier förekommer. Ett led i försöken att möta en hårdnande konkurrens är att, som tidigare nämnts, specialisera sig på ett fåtal produkter.
Vid en manufaktureringsavdelning inom tråddrageriet produceras färdiga produkter av tråd. Här tillverkas t.ex. trådkorgar till diskmaskiner och kylskåp, skyltställ och avfallskorgar.

Arbetskraft
Arbetskraften rekryteras huvudsakligen från området Håcksvik-Sjötofta-Ambjörnarp. Antalet anställda i Sjötofta är ca 50, varav 6 är tjänstemän. Det finns dessutom en filial i Limmared, som sysselsätter 5 man, där man monterar produkter från manufaktureringsavdelningen. I själva tråddrageriet arbetar man huvudsakligen på 2-skift men på manufaktureringsavdelningen i 1-skift. Bland dagens arbetskraft finner man både andra och tredje generationen sjötoftabor.

Gott förhållande
Omsättningen på arbetskraft är mycket liten. När någon slutar, så är det i de flesta fall p.g.a. att han har uppnått pensionsåldern. Den ringa arbetskraftomsättningen tyder på att personalen trivs och man kan märka att det råder ett sällsynt gott förhållande mellan chefer och övrig personal.

Utökning
Trots att företaget är något avsides lokaliserat och att tillfartsvägarna till Sjötofta är smala och kurviga, vilket bl.a. för med sig transportproblem, är man från företagets sida villig att göra investeringar och att utöka verksamheten. Vad beträffar rekrytering av ny arbetskraft, hoppas man att den frågan skall lösas när behovet av ytterligare arbetskraft uppstår.

Framtiden för sig
Det verkar på det hela taget som om företagsledningen har insett sitt ansvar gentemot bygden som sådan. Man vet att om man flyttar sin verksamhet till en annan ort, så kommer Sjötofta att totalt avfolkas. Man inser alltså detta och har inga som helst planer på att flytta verksamheten till annan ort, även om det strider mot de flesta företagsekonomiska lagar att stanna kvar.

Denna inställning betyder att man kan räkna med lojala medarbetare och stöd från offentliga myndigheter och detta medför i sin tur att Sjötofta Tråddrageri är ett företag som har framtiden för sig.