Sven Slätteby, från gården Slätte, gjorde under 1980-talet en sammanställning av gårdar och torp i Tranemo socken från år 1795-1911. Den består av 7 pärmar, maskinskrivna A-4 sidor, efter Svens egna handskrivna original. Dessa finns på Tranemo bibliotek och hos Tranemo Hembygdsförening. Enligt Svens inledningstext finns ytterligare två pärmar. Av dessa två finns pärm nummer 8 hos Tranemo Hembygdsförening. Pärm nummer 9 är tills vidare på okänt ställe ev. ej färdigställd. Återkommer med uppgifter om detta så fort det klargjorts. Notera att tolkningsfel och olika tolkningar kan förekomma vid överföring av text. Det kan vara bra att jämföra olika källor och gå tillbaka till ursprunglig text där möjlighet finns. Kyrkböcker och äldre skrifter kan dock vara svårtolkade.

Ursprungstexten i pärmarna är helt skriven med versaler. Texten i denna version är ändrad till gemener men är i övrigt som den en gång skrevs. Indelning och numrering av pärmarna samt ”diverse förklaringar” är återgivna enligt sitt ursprung. Allt för att underlätta för alla som vill söka i ursprungspärmarna på biblioteket, dock har varje pärm i ”nätversionen” indelats i flera delar vilket anges i överskriften och i presentationen.

Pärmarnas innehåll kommer att läggas in under databasen, www.tranemo.nu vartefter de skannats in och färdigställts. Överföringen startar med pärm 7. Innehållet i varje pärm finns angivet i texten nedan.
Men först kan vi läsa om hur Sven Slätteby startade sitt arbete som resulterade i denna sammanställning om gårdar, torp och människorna som levde och verkade här.

Ovanstående inledande ord samt återgivning av pärmarna till ”nätupplaga” av Inga-Lill Lindgren, Tranemo bibliotek.

Här nedan följer den samlade inledningen till pärmarna.

Författare och samordnare: Sven Slätteby.

Det var så här det började”¦.
Vi hade startat en studiecirkel som vi kallade ”Tranemo Hembygdsforskare”. Jag hade fått i uppdrag att ur kyrkböckerna plocka fram namnen på alla ödetorpen. Men nu gällde det att hitta platsen där torpen hade legat. Vi beslöt då att vädja till allmänheten om hjälp. Borås tidnings reporter kom och skrev nedanstående artikel som gick ut i tidningen. Vi fick många värdefulla kontakter genom denna artikel som vi kunde utnyttja i det fortsatta arbetet.

(Tidningsartikel återges nedan enligt text i pärm)
Nu vädjar hembygdsforskare i Tranemo:
”HJÄLP OSS HITTA GAMLA TORP”

– Vi har hittills plockat fram 223 gamla torp ur arkiven. Men hjälp oss att hitta dem ute i naturen också, vädjar en studiegrupp som kallar sig Tranemo hembygdsforskare.

Det är egentligen två studiecirklar i Tranemo – Limmareds Säteri och Tranemo Hembygdsforskare – som har bestämt sig för att ordentligt inventera samtliga torp i Tranemo församling (socken).

– När torpen har försetts med skyltar skall vi ordna speciella torpvandringar och berätta om folket som bodde där, säger Sven Slätteby en av entusiasterna.

Till våren när snön har försvunnit är det dags att sätta igång med operation ”Torpletning” i Tranemo församling. Då hoppas man att tranemoborna vill hjälpa till. I första hand vädjar man till markägare, skogsarbetare, jägare, orienterare och alla som vistas mycket ute i skog och mark.

Ut och leta
– Vi vet vilka gårdar som torpen är avsöndrade från och de allra flesta fall det ungefärliga läget, säger Sven Slätteby i Slätte. Men skall vi i studiecirklarna själva gå ut och leta, kommer det att ta väldigt lång tid. Därför hoppas vi på tips från allmänheten.

– Resterna av de gamla torpen kan vara svåra att se. Det kan t.ex. bara vara en nedrasad jordkällare, eller en gammal brunn som finns kvar. Men även en bit av en stengärdsgård eller ett gammalt stenrös kan vittna om platsen.

Ödetorp
– Men för det mesta består de torp som inte fortfarande bebos av en grund, skorstenspipa och vildvuxna fruktträd.

När torpen är kartlagda och har försetts med skyltar hoppas hembygdsforskarna att man skall kunna ordna torpvandringar och då berätta något om folket som en gång bodde och verkade där. En del av torpen är väldigt gamla, det gäller särskilt torpen under det gamla adelsgodset Limmareds Säteri som omnämns redan under 1300-talet.

1300-talstorp
– Vi förmodar att något torp som finns ännu kan ha sina anor ända tillbaka till 1300-talet, säger Sven Slätteby.
– De här två studiecirklarna har jobbat sedan strax före jul med att plocka fram torpen från mikrofilmade kyrkböcker.
– Det är ganska lätt att få tag i uppgifter från 1749. Det var då förordningen om allmän kyrkobokföring kom till och så gott som samtliga Säteriets torp står upptagna där. Men vi har också plockat fram torpuppgifter från 1520-talet ur de så kallade jordeböckerna berättar Sven Slätteby.

Tranemo gamla socken var uppdelad i sex rotar och hittills har vi fått fram namnen på 223 torp och backstugor. 157 av dem är ödetorp och allt som finns kvar är kanske bara en grund eller spismur. Men vi har bara hunnit gå igenom hälften av området ännu. Det finns mycket kvar att göra, vädjar Sven Slätteby till allmänheten i förhoppning om många fina tips nu när snön börjar smälta bort. Att dom finns vet vi redan, men exakt var vill vi ha hjälp med att finna ut.
(Tidningsartikel slut)

Sven Slätteby fortsätter”¦
Min avsikt har varit att ta fram de personer som bott på gårdarna och torpen. Förutom personliga data har jag försökt följa de flyttningar som har företagits. Detta gör att det är lätt att följa en person genom hela livet.

Vad gäller själva fastigheterna såsom mantalsbeteckning, delning och sammanläggning så gör dessa uppgifter inte anspråk på att vara fullt korrekta då jag endast haft kyrkoböckerna som källmaterial.

Registret är i första hand avsett som en hjälpreda för släktforskare. Intresset för släktforskning har ökat väldigt under senare år.

Det är min förhoppning att någon i framtiden skrivet en ny bok om Tranemo och att då detta material kan komma till användning.

Mottot för min forskning har varit att föra fram det enkla folket i ljuset och belysa deras levnadsförhållanden. Man måste beundra dessa människor som på ett litet torp kunde dra fram en stor barnskara. Det var en prestation att kunna överleva och föra släktet vidare. De är värda all högaktning.

Jag hoppas att detta släktregister skall bidraga till att minnet av dessa våra förfäder blir bevarat.

Sveriges historia är folkets historia.

Jag vill även rikta ett varmt tack till Tranemo kommun för att de ställt upp med renskrivning av materialet.(Gäller pappersupplagan under 1980-talet.)

SVEN SLÄTTEBY

REGISTER ÖVER SAMTLIGA I DETTA ARBETE UPPTAGNA FASTIGHETER I TRANEMO GAMLA SOCKEN MED DÄRÅ BOSATTA PERSONER ÅREN 1795 TILL 1896, FASTIGHETER SOM FANNS 1896 HAR FÖLJTS UPP TILL 1911.

I några fall är upptaget personer som bodde på fastigheterna före 1795.

Registret omfattar 9 pärmar.

PÄRM l och 2 innehåller fastigheter som är bebodda 1985, avser tiden 1795 till 1845.

PÄRM 3 innehåller gårdar och torp som är öde 1985, omfattar tiden 1795 till 1845.

PÄRM 4 och 5 innehåller gårdar och torp som är bebodda 1985, avser tiden 1846-1911.

PÄRM 6 innehåller gårdar och torp som är öde 1985. Omfattar tiden 1846 till 1911.

PÄRM 7 innehåller förteckning över de personer från Tranemo som emigrerat till USA 1852 – 1896. (I ”nätversionen” uppdelad i två delar. Del 1 (A-K) och del 2 (L-Ö).)

PÄRM 8 innehåller soldattorpen under tiden 1795 till 1911. Vidare förteckning över västgötaknallarna från Tranemo, vävnadsförläggare i Tranemo, div. artiklar från Tranemo, hembygdsföreningarna i storkommunen, Tranemo kyrka m.m.

PÄRM 9 innehåller historik över Strömsfors bruk.
(Denna pärm eftersökes./Notering av Inga-Lill Lindgren.)

Diverse förklaringar:

X efter ett årtal anger att detta räknats fram genom åldern vid dödstillfället eller andra uppgifter i husförhörslängderna. Detta kan slå fel på ett år och då oftast bakåt. Då kyrkoböckerna ofta är väldigt otydliga är det många gånger svårt att läsa. Det kan därför lätt uppstå fel. När en person dog eller flyttade från församlingen strök prästen ett tjockt streck över namnet.

Man skrev med gåspenna och ofta spillde man stora bläckplumpar i boken. I födelseboken fattas ofta namn på personer, detta berodde på att anteckningar om födslar och dop handhades av klockaren. När ett barn döptes skrev han en lapp med barnets namn, föräldrarnas namn och vilka personer som varit faddrar. Dessa lappar samlade han och överlämnade till prästen varje nyår, men det hände så ofta att någon lapp kom bort och då kom denna person aldrig med i födelseboken, senare när husförhörslängderna kom upptogs alla personer i dessa. Här står ofta antecknat i marginalen ”personen saknas i födelseboken” och alla uppgifter som finns har lämnats av personen själv. Jag har träffat på många sådana fall i Tranemo.

Vad husförhörslängderna beträffar så uppstod svårigheterna mest på de större gårdarna som hade många tjänare. Husförhörslängderna är upplagda i regel i tioårsperioder, varje sådan sida upptog trettio rader, men det fanns gårdar som hade femtio tjänare eller t.o.m. mera. Dessa trettio rader som fanns i boken skulle dessutom räcka till husbondefolket och deras barn som ofta kunde uppgå till ett tiotal. Detta medförde att prästen tvingades skriva namnen på varandra och detta blev ofta fullkomligt oläsligt.

Sven Slätteby