Artikelförfattare: Artikeln är undertecknad KM.

Artikel ur ”Sjuhäradsbygdens Tidning” 1979-03-08.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12
Foto har utelämnats p.g.a. dålig bildkvalité i tidningsurklippet.

Hööks sadelmakeri Mossebo
– Detta är en postorderkatalog, den kom ut nu i januari månad, och det är en katalog som innehåller allt i hästväg, i varje fall det mesta, och det är säkert 20 år sedan det kom ut en sådan sist. Den som ger detta besked heter Bengt Höök och bor i Tranemo. Det handlar om sadelmakeri, ett yrke som i traktorns tidsålder fört en tynande tillvaro men som nu med hästens återkomst börjar leva upp på nytt. Bengt vet vad han talar om, är uppväxt med sadelmakeriet, har arbetat i yrket och rest som representant för varorna på grossistnivå.

Till Tranemo kom han tack vare kvinnan, Elisabeth Örnemark, som jobbade inom sjukvården i Göteborg. Ett eget hus ville man ha, men eftersom tomterna var hutlöst dyra i storstaden, vände man blickarna mot Elisabeths hembygd, och si, där fick man en bra tomt till överkomligt pris. Och var en representant bor är ju likgiltigt. Påstås det. Nu är han emellertid inte representant längre. För knappa två år sedan etablerade han sig som egen företagare i branschen. Lokaliseringen blev i Mossebo, där en mindre fabriksbyggnad fanns disponibel.

”Skofabriken” som man kallar den efter Nygren-Hanssons verksamhet senast, och går man tillbaka till 40-talet får man säga ”Syfabriken”. Det var när Bergqvist i Hillared ordnade och styrde.

SjT besökte verkstaden en förmiddag. Utanför står marknadsbussen som man håller på att lasta. I dörren möter vi hustru Elisabeth, hängiven medhjälpare i jobbet, den som sköter bokföring och assisterar med diverse göromål. Telefonerna ringer i det lilla familjeföretaget så här en stund efter öppnandet. Ännu en medhjälpare finns, Anders Olsson, som vanligtvis säljer Swimming pools men så här års har en downperiod och sysslar med något annat. Ett par kunder, yrkesläraren Bengt Ward och Ingela passar på att skaffa sig några prylar, medan det är sportlov i Gislaved. Vi ser oss omkring. Det är 50 år sedan vi sysslade med hästar och borde väl ha glömt en hel del av de ädla djurens utrustningsdetaljer. Men, icke så. Och här finns allt som tänkas kan i samband med hästar. Det vore underligt om inte dagens unga hästentusiaster, det är ju mest flickor, skulle finna detta ställe vara en verklig fyndshop i sammanhanget.

Hästen bra i skogen
Ett svart hästhuvud med träns och skygglappar sitter på en vägg, lite för högt för verkligheten. Skinande blanka ”söndags”-selar med silverliknande beslag hänger utefter väggarna. På ett annat ställe finns arbetsselar. Just det! Hästen är inte längre bara en lyxvarelse. Man har upptäckt att den går bra i skogen, mycket skonsammare än traktorn. Sedan gammalt känner vi igen beteckningen Värmlandssele. I presentationen kan vi läsa ”med bågdäckel och värmlandslokor, bossan stoppad med prima tagel, klädd med segelduk. 75 mm dragläder, fört söljor och kraftigt fört selsmide, däckelputor stoppade med prima svinhår, läderfodrade, snedremmar och däckelgjord.”

Det finns också andra selar, t.ex. armens loksele och bröstselar samt lättare åkselar för par- och enbetskörning. Bengt kan visa upp verkliga klenoder i selväg. En 100-årig sele med beslag i argentan, en silverliknande legering, och en ännu äldre med riktigt silver i beslagen. Han plockar också fram remtyg från början av 1800-talet, vacker beslaget, som använts runt hästens bak för bromsning, i stället för ”lännastreck”.

Lärofadern till Bengt Höök är Oscar Waern, nu 76 år gammal men still going strong och knuten till ett filialföretag i Eksjö. Armens tampsele m/39 har konstruerats av Oscar Waern, som producerade 30 000 exemplar av denna militärsele. Den gjordes i olika modeller med avseende på hästarnas storlek och med hänsyn till hur de skulle användas.

Arbetsselar ökar
Tillverkningen av arbetsselar ökar. 1978 gjordes här 500 st, medan man under innevarande år beräknar tillverka 700-800 st. Det finns inte mer än ett 20-tal sadelmakerier i Sverige, och Bengt Hööks företag är det största. Då är det inte bara vad som finns i Mossebo utan också verkstaden i Eksjö som bedriver tillverkning. och reparationer samt filialen på Åby-fältet i Mölndal, där man håller fullständig travsortering och service.

Bengt Höök importerar vissa artiklar från utlandet. Han nämner Indien, Korea och Spanien. Han behöver inte besöka de avlägsna länderna utan kommer i kontakt med leverantörer via mässor på kontinenten. Tillverkningen går delvis ut från halvfabrikat. Lokorna, av björk, köps hem från Sunne i Värmland, söljor och beslag köps. En viktig vara är hudarna, som används bl.a. till allt remtyg. Det behövs en viss maskinutrustning. En maskin som skär ut lädret till remmar, stansmaskin med ett otal verktyg av skilda slag, nitmaskin för att ta några exempel.

Här har vi uppehållit oss mycket vid selar, men såsom framhölls i början av artikeln finns allt för hästen, och det betyder alltså att vad som behövs för ridning och trav också finns.
Som nämnts finns en marknadsbuss, en rullande butik. Den kommer till användning när firman söker sig ut till marknaderna runt landet, från Sjöbo i söder till Rättvik i norr.

Sadelmakeriet i Mossebo är både affär och verkstad. Man tillverkar, reparerar och säljer. Det anser Bengt är en bra arbetskombination. Han tycker inte att man bara kan sitta bakom disken och vänta på kunderna. Mellan besöken får man göra något produktivt, även om man inte får stanna vid det så lång stund åt gången.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.