Läs gärna ”Samlad introduktion om gårdar och torp i Tranemo socken – av Sven Slätteby” under www.tranemo.nu
Där får du veta hur arbetet med att kartlägga gårdar och torp i Tranemo socken gjordes under 1980-talet, samt vilka människor som levde och verkade där från 1795 till 1911. Arbetet sammanställdes till 9 pärmar. Varje pärm omfattar en viss tidsepok, där personernas namn, födelseår och ibland dödsår anges. Det visar också hur de flyttade mellan gårdarna.

Denna pärm, nummer 8, är en enligt överskriften en förteckning över soldattorp 1795-1911.
Vidare innehåll: västgötaknallar, vävnadsförläggare från Tranemo, näringslivet i forna tiders Tranemo, diverse artiklar, hembygdsföreningar i Tranemo kommun, Tranemo kyrka, m.m.
I ”nätversionen” är pärm 8 uppdelad i fem delar. Vissa delar av innehållet i pappersversionen av pärm 8 har utelämnats i denna upplaga.

Förkortningar som finns i texten:
f. – avser född eller födelseår.
h. – avser hustru.
d. – död eller dödsår.

Numreringen 2 och 3 som ingår i texten verkar vara en hänvisning om tidsföljd. Det kan även ha en vidare betydelse, dock inte förklarad av Sven Slätteby i sitt arbete.

Inledning och återgivning från pärm: Inga-Lill Lindgren.

Denna del återges enligt den maskinskriva text som gjordes efter Sven Slättebys handskrifter.

VÄVNADSFÖRLÄGGARE I TRANEMO

Familjen ANDERSSON i HJÄRPHULT och GUDARP TRÄDGÅRD.

Andreas Andersson
f. i Kila Tranemo 1789.
Föräldrar Anders Svensson och Kerstin Andersdotter Kila.

Andreas Andersson deltog 1808 i finska kriget. Ledningen för hären kunde inte skaffa fram försörjning för soldaterna varför manskapet dog i massvis av svält och umbäranden.

Hos Andreas kom knalleblodet väl till pass. Han vandrade flera mil till bondgårdar i trakten där han köpte upp förnödenheter som han sålde till sina kamrater. Härigenom räddade han livet på både sig själv och många av kamraterna.

Efter krigets slut var det 3 överlevande från Tranemo-trakten som kunde återvända hem. Andreas var så nedbruten av reumatisk värk att hans kamrater måst dra honom på en dragkärra från övre Norrland till Tranemo.

Hans moder kunde dock bota honom genom solbad och massage så att han blev helt frisk. Om detta berättar hans sonson John Andersson Uddebo i ”Boken om Kind”.

2.

Omkring 1825 köpte Andreas Andersson en gård i Hjärphult. Här startade han förläggarverksamhet genom hemväverskor som tillverkade huvudsakligen vadmal. Troligen skedde försäljningen till största delen genom resehandlande.

Andreas Andersson gifte sig med Agneta Hansdotter
f. 1797
Barn:
Petter f. 1824
Maja Stina f. 1827
Hans Anton f. 1833

Andreas Andersson var fjärdingsman i Tranemo socken 1821-1850.
Kronorättare i Tranemo Pastorat 1833-1850.
Andreas köpte ytterligare en gård i Gudarp Trädgård. Hit flyttade sonen Petter Andersson år 1841 samt startade egen vadmalstillverkning

År 1846 överlät Andreas Andersson gården och rörelsen i Hjärphult till sin måg och dotter
Josef Andersson Ulander
f. 1816 i Uddarp d. 1876
h. Maja Stina Andersdotter
f.1827 i Hjärphult d. 1872

Andreas själv flyttade till sonen Petter i Gudarp Trädgården. Med var även yngste sonen Anton.

3.

På 1850-talet blev bröderna Petter och Anton kompanjoner och drev rörelsen i ganska stor omfattning. I mitten på 1860-talet delade de på sig och Anton flyttade till Klev i Örsås medan Petter fortsatte i Gudarp.

I mitten på 1870-talet blev de åter kompanjoner denna gång för att bygga Trädgårds Ångväveri. Detta var tänkt som en storslagen satsning.
Man skickade folk till Belgien för utbildning till arbetsledare. Man hade som mest drygt 20 arbetare.
Fabriken brann ned 1887 och blev aldrig återuppbyggd.

Petter Anderssons son Ander Andersson fortsatte verksamheten som vävnadsförläggare /1858 – 1934/.
Dottern Henny gifte sig med fabrikör Karl Willén Solgård.

Anton Andersson hade barnen
John Andersson / skriftställare /
Thyra
gift med disponent Ernst Classon Uddebo.

VÄVNADSFÖRLÄGGARE
SVEN CARL BROLIN GUDARP TRÄDGÅRD.
Född 1817 i Kalsebo Tranemo
Gift med Maria Cristina Sjölin
f. 1825 i Kvihult Mossebo.
Svåger med Anders Molander.

Drev förläggarverksamhet i Gudarp Trädgården.
Var mycket populär bland väverskorna för sitt rejäla och goda sätt. Var dessutom organist i Tranemo kyrka.
Hade 22 tjänare 1861 – 1870.

VÄVNADSFÖRLÄGGARE I TRANEMO

Släkten CLASSON i TOSTARP och UDDEBO

Den 13/2 1820 vigdes drängen Peter Classon från Kättarp i Kalv med gästgivaränkan Stina Andersdotter i Tostarp Tranemo. Man kan säga att med detta började ett nytt blad i Tranemos historia.

Denna Stina Andersdotter var känd som ett sjusärdeles fruntimmer, som visste att på alla sätt såväl lagliga som olagliga, skaffa sig ekonomiska fördelar. Hon drev det stora gästgiveriet med tillhörande krog där brännvinet flödade.

Med Peter Classon fick hon en man efter sitt sinne. Han började omedelbart som vävnadsförläggare, en verksamhet som raskt växte ut till en betydande omfattning. Han köpte upp ull såväl inom landet som genom import från Island. Denna lämnade han ut till hemmen inom ett stort område där kvinnorna kardade och spann samt vävde garnet till vadmalstyg. Sedan ombesörjde han själv färgning och stampning av vadmalen.

På 1840-talet blev han kompanjon med sin styvson Salomon Larsson / stamfader för släkten Nylander /. Detta samarbete pågick till 1852 då Salomon Larsson blev delägare i Limmareds Glasbruksbolag, varpå han 1853 inköpte Limmareds Säteri.