Författare: Lennart Olsson.

Artikel ur ”Kommunalt Forum” 1977 – Nr 8.
Redaktion: Kommunalkontoret i Tranemo.
Ansvarig utgivare: Lars Svensson

Artikeln från 1977 kan idag läsas som ett stycke ”företagshistoria” från Tranemo kommun.

Telefonen ringer och efter en kortare presentation sker följande summariska ordbyte:
– Vi har problem med tillverkningen. På bandet har vi en del manuella moment, som bromsar flödet. Vi har länge funderat på att ersätta dessa moment med någon automatisk monteringsanordning, men vi har inte kommit på något bra sätt. Kan Du hjälpa oss?
– Jag skall titta på det där, så skall det väl ordna sig.

Mannen som svarar i telefonen är Folke Josefsson, till yrket konstruktör och innehavare av Nittorps Mekaniska Verkstad. Mer än vanligt är här ägare och företag sammanvävda med varandra, och det går inte att presentera Nittorps Mekaniska Verkstad utan att också presentera Folke Josefsson.

När produktionsflödet i företag behöver effektiviseras och rationaliseras med någon specialmaskin, som ersätter den mänskliga handen, går tankarna ofta till Folke Josefsson. Han har gjort sig känd som en snillrik konstruktör med stark känsla för exakthet och betydande förmåga att för uppställda syften utnyttja de fysikaliska lagarna samt beräkna, kombinera och samordna mekaniska rörelser. Funderingar kring rörliga mekanismer och utveckling av tekniska ting har funnits bortåt femtio år i Folke Josefssons huvud. Redan som liten pojke intresserade han sig för kugghjulens rotation och remskivornas kraftöverförande förmåga i sin fars smedja i Dalstorp, och tidigt fick hans händer känsla för arbete med verktyg och maskiner. Folke Josefsson är en yrkesman från barnsben.

På hans ritbord kan man följa hur han konkretiserar sina idéer och hur de växer fram till en unik maskin, som skall fylla en mycket speciell uppgift i något industriellt produktionsband och göra det beställande företaget bättre rustat i en ständigt stegrande konkurrens.

När specialmaskinen ligger färdig på ritbordet tar arbetet i verkstaden vid. Ritningen skall förverkligas – specialmaskinen skall fungera.

Nittorps Mekaniska Verkstad är en modern anläggning. Efter att ha besökt verkstaden faller det sig ganska naturligt att dela in den i en maskinavdelning och en monteringshall. Lokalerna är byggda 1954 men ger ett väsentligt nyare intryck. Arbetsmiljön är exemplarisk, och när man t.ex. stiger in i de nyrenoverade personalutrymmena ser det närmast pyntat och hemlikt ut.

I maskinavdelningen finns det en betydande uppsättning av relativt nya verkstadsmaskiner. De är huvudsakligen av traditionellt slag men det finns undantag. Jag tänker då särskilt på en automatisk skärbrännare, vilken styrs med hjälp av en fotocell, som tolkar uppgjorda skisser.

I monteringshallen finns det rymd till taket och det behövs, för ibland kan de tillverkade specialmaskinerna bli vidlyftiga till omfånget. När jag besökte Nittorps Mekaniska Verkstad pågick arbetet med en automatkomponent, som skall effektivisera driften i ett sågverk. Konstruktionen var robust och omfångsrik – komponenten skall ju handskas med kraftiga timmerstockar.

I hallen höll man också på att provköra en nyligen färdigställd specialmaskin, som helt ersätter den mänskliga handen. Maskinen borrade hål i rullgardinskäppar och försåg den med ändmekanismer. Hela processen tog 2-3 sekunder. Vid fastsättningen av mekanismen kunde jag notera åtta samordnade mekaniska rörelser, som med absolut exakthet åstadkom en jämn och välgjord produkt.

Jag har haft nöjet presentera ett säreget och ytterst välskött företag, som i den lilla formen rymmer det stora företaget. Jag lyfter på hatten för Nittorps Mekaniska Verkstad. Jag lyfter på hatten för Folke Josefsson.