MINNS NI PRÄSTEN SOM BYGGDE U-BÅT?

Artikelförfattare: Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.

Artikel ur ”Västgöta-Demokraten” 1979-06-29.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12

Tranemo – Forntid – Nutid. Så lyder titeln på den andra av Tranemo Hembygdsförenings kommunguide till allmänheten.

Den är på väg att distribueras (läs år 1979).
Den ger läsaren en hel del matnyttigt om vad kommunen har att erbjuda i form av sevärdheter, plus en liten översiktskarta från det egna verksamhetsfältet.
Tips och råd för en kanotfärd ges av Sigvard Lundgren. Signaturen G.L. minns en utflykt med hembygdsföreningen till Skårtebo, Openstens fäste, Nittorps hembygdsstuga med mera.

U-båt
Kyrkoherde Anders Elgqvist verkade i Tranemo från 1865 till sin död 1895. Hans uppfinnarlusta beskrivs bland annat här, och konstruktionen av en U-båt tillhör onekligen de mest intressanta.

Förre folkskolläraren Ragnar Johansson ger nutidens tranemobor besked om hur kyrkoherdens U-båt såg ut, detta enligt ritningar av prästmannen.
Själva bygget utfördes av ett par bröder från Anderstorp. Trä var det mesta av materialet i u-båten, som dock bara kunde sjunka och stiga, ej röra sig fram eller bakåt.
9 fot hög, 9 fot bred och 21 fot lång. Det var måtten. Det motsvarar 2,67 meter, respektive 6,23 meter. Båten provades i Bråarpssjön, och först ner i vattnet med densamma var drängen Karl Palm, då 20 år gammal. Med hjälp av en vev sjönk båten till 15 famnar (26,72 meter).
Palm lyckades vara nere i cirka 20 minuter innan han vevade sig upp till ytan igen. Folket på land trodde han och u-båten var förlorad och hade till stor del gått från platsen.

Ej kilig
Ett inslag i skriften är en uppställning av gamla kindbo-ord. Inte alla som bor i Kind som idag, vet hur de gamla orden löd eller vad de betydde.
Kilig betyder ju tråkig, men detta är ej läsningen av dessa översättningar. Man fortsätter göra ett nuttane (lite grand) till och med läsningen, detta utan att bli tjir åt (trött på det). Man kan tvärt om säga sig bli åpen (glupsk) på att få veta mer.

Föreningsregister såväl som telefonregister på serviceinrättningar och industrier ger allmänheten all anledning ha den lilla ”boken” tillgänglig hemma.
Visste du att Tranemo nämns i handlingar första gången år 1413? Socknen kallades då Tranumoo. Drottning Margareta av Danmark fick Kinds härad med Openstens fästning 1376?

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.