Artikelförfattare: Ann-Louise Nyde.

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 1997-08-21.
Nr 34 – årg. 6, sid. 5.
Kindsbygdens egen tidning.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Tryck: Tryckerigården, Bollebygd.
Distribution: Posten.

Bakom säteriets ladugård reser sig, sedan drygt en vecka (läs augusti 1997), ett praktfullt kors till minne av Limmareds gamla kyrka.
Korset är gjort av bildhuggare Roland Bergsten från Tranemo på initiativ av Tranemo Hembygdsförening och bekostat av Tranemo församling, Thilanderska stiftelsen samt Caj Larsson som skänkt virket.

Riktigt hur länge Limmareds kyrka fanns där, finns det olika uppgifter om, men alla källor är eniga om att det var danskarna som brände ner den.
Det finns flera, från varandra skilda uppgifter, som nämner 1520 och slaget vid Bogesund som tidpunkt. Det var ett stort slag med säkert många danska härjningar i bygden, vilket gör uppgiften ganska trolig.

Men det finns också en annan uppgiftslämnare, kyrkoherden i Tranemo socken Olaus Lignelius, verksam 1676-1720, som skriver: ”Limmareds kyrka blev uppbränt av danskarna år 1611, tillika med Limmareds sätesgård (huvudbyggnaden) som på den tiden ägdes av Ribbingska ätten. Kyrkan blev aldrig återuppbyggd utan socknelaget lades under Tranemo”.
– Denna uppgift stämmer väl överens med när Limmareds socken slogs samman med Tranemo, säger Bertil Olsson, ordförande i Tranemo Hembygdsförening. Vi vet också att vår bygd även vid den här tiden hade påhälsning av danskar.

Sockengårdarna
I Olaus Lignelius’ skrifter har Bertil också hittat uppgifter om vilka gårdar som ingick i Limmareds socken:
– Det är säkert många som bor där idag utan att ha en aning om att gården tidigare hörde till Limmared.
”Till Limmareds socken och församling hörde gårdarna Ömmestorp, Assarp, Bystad, Slätte, Gästarp, Källhult, Grimmared, Hestra, Hyltegärde och Stuvered med underlydande torp”.

Sedvanlig träkyrka
Av Limmareds kyrka återstår idag inte mycket. Rune Holmberg i Hembygdsföreningen var också med och reste minnesmärket:
– Rester av grunden finns kvar och syns som upphöjningar i marken, men mycket mera är det inte.
Enligt bröderna Claesson i Uddebo, skulle kyrkan varit uppförd i trä och sedvanligt byggd med koret i öster och tornet i väster. Cirka 35 fot lång och 20 fot bred.
– Visst är det lite synd, tycker man i Hembygdsföreningen, att inte kunna få reda på när det egentligen var som kyrkan brändes.
– Men konstigt är det inte, säger Rune, på ett av mötena om Limmareds gamla kyrka diskuterade vi en annan händelse och hade själva svårt för att komma överens om det var tio eller femton år sedan den inträffade.
Nej, det är nog inte så konstigt att gamla historieskildringar skiljer sig åt. Tänk vad bara ett skrivfel skulle kunna ställa till det för oss så här flera hundra år efteråt!
Kanske var det rent av så att Limmareds gamla kyrka brändes först år 1520, återuppbyggdes och brändes igen 1611?

Friluftsgudstjänst till minne
Även Tyggestorps kyrka mötte sitt öde hos danskarna. Inte heller här byggdes någon ny kyrka utan socknen införlivades med Tranemo. I Tyggestorp satte ingenjör Fritz Brusewitz upp ett minnesmärke över kyrkan redan 1928.
– Vi i hembygdsföreningen tyckte det var synd att inte Limmareds gamla kyrka också hade ett minnesmärke, att inte båda de kyrkor vars socknar lagts under Tranemo, fanns utmärkta.
Nu har Hembygdsföreningen rättat till förhållandena och på lördag (läs augusti 1997) hålls en friluftsgudstjänst vid platsen där Limmareds gamla kyrka en gång stod.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.