Årsberättelsen författad av Extra Provincialläkare L. Hulting

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.3 – 2004 Årg.15 Sid.8-10

Inledning: Ulla Hökås
Provincialläkarna i Sverige var ålagda att varje år skicka in en redogörelse för det medicinska läget i sitt distrikt till Sundhetskollegiet / Medicinalstyrelsen. Fram till slutet av 1850-talet utgjorde Kind tillsammans med Redväg ett distrikt med provincialläkare i Ulricehamn. Från 1830-talet hette provincialläkaren i Ulricehamn W. M. Heinrici, och han har bidragit med många utförliga årsberättelser om förhållandena i sitt distrikt. 1859 delades distriktet och man inrättade en ny provincialläkartjänst i Svenljunga som omfattade pastoraten Svenljunga, Sexdrega, Tranemo, Kalf och Mjöbeck.

Provincialläkarnas berättelser är en mycket god källa till kunskap om våra förfäders levnadsvillkor. Läkarna har en mall att följa. Här kommenteras inte bara sjukdomar utan också distriktets natur och befolkningens sätt att försörja sig, liksom matvanor, klädedräkt och andra seder och bruk. Hur vädret har varit under året, hur skörden har utfallit är andra punkter av intresse förutom de rent medicinska.

Dessa dokument har nu gjorts tillgängliga i avskrift via Internet. Adressen är
http://www2.histstud.umu.se. Det kan också fungera att skriva ”medicialhistorisk databas” (obs citattecknen) i t.ex. Googles sökruta. Det går att lägga en länk bland Favoriter till varje enskilt dokument Databasen innehåller mer än bara provincialläkarberättelser. Den som skulle vilja läsa obduktionsprotokoll har här en chans, men då måste man logga in på något sätt ”av etiska skäl”. Jag har inte försökt.

Jag har hittat årsberättelser skrivna av Heinrici i Ulricehamn från 1838 till och med 1860, bland annat statistik över och redogörelse för den hemska rödsotsepidemin som härjade i Kinds härad år 1853. För Svenljunga finns berättelser från 1859/1860 och framåt. Den första årsberättelsen från Svenljunga är kanske inte den mest intressanta, men en av de mera kortfattade. Här följer därför texten i sin helhet, direkt kopierad från Internet.
Ulla Hökås

Årsberättelse från Swänljunga ProvincialLäkare Distrikt för sista hälften af år 1859. samt år 1860. Detta distrikt består af Svänljunga, Sexdräga Tranemo, Kalf och Mjöbecks pastorater, med en folkmangd af ungefär 20400 personer.

Hela Distriktet är skogigt samt vildt och bergigt med magra tragter och stora oodlade mossor emellan bergen. Skogen vanskötes och dess tillgång minskas något i norr till följe af consumtion till bruk, fabriker samt städerna, Borås och Ulricehamn Åkerbruket är i framåtskridande, ehuru jordmånen är i allmenhet dålig.

Innevanarne utgöra 3:ne klasser: resehandlande,. Jordbrukare samt de som sysselsättas med husväfnad, dessa, som till värka för hand bomuls och yllevafnader utgöra största delen af befolkningen, isynnerhet qvinnoma i torp och gårdar sysselsättas dermed; de erholla en högst ringa betalning, till följe hvaraf förmögenheten, som i södra Kind synes vara i stigande, ofta påträffas ganska betydlig hos väfvaslöjdens förläggare.

Folket är i allmenhet af medelmottig växt och stark kroppsbyggnad, de flesta redbara och arbetssamma, men en del äfven. bedrägliga, högmodiga och egennyttiga, hvilket omdömme i synnerhet gäller dem, som sysselsätta sig med resehandel. Klädedrägten för männerna består af rock och långbyxor, om helgdagarna stöflar nu galoscer, i hvardagslag nytjas allment träskor såväl af män som qvinnor. Qvinnorna kläda sig i helklänningar af ylle eller bommul ofvanpå tjocka vadderade underklänningar, de äro vanligen, särdeles den kalla årstiden väl inlindade om hals och hufvud med stora schalar och hvita kläder.

Hufvudbeståndsdelen af allmogens föda utgöres af blandbröd af råg och hafre, Lingonmos med potatis, sill och salt källmat, äfven fläsk; till dryck begagnas vanligen svagdricka om sommaren sur mjölk. Caffedreckning är mycket allmän, Bränvin finnes alltid i den förmögnare Bondens Boning. Denna är i allmenhet väl uppsatt med stugorna rymliga och dragfria. Snygghet och renlighet äro allment rådande såväl hos de fattige som förmögnare allmogen.

Af wattendrag förekommo inom distriktet, utom några mindre sjöar, ån Etran samt ån Asman vid den sednare är nyligen anlagt ett större jernbruk med såväl Slängjernen som sjuksmide, dessutom finnas 2:ne mindre jernbruk, ett glasbruk, som sysselsätter 45. a 50 arbetare, med ett årligt tillvärkningsvärde af 95-100,000 R., En klädesfabrik, 10 större och mindre färgerier, 3 tegelbruk, sågar och qvarnar i stor mengd.

1:o Väderleken samt årsväxtens förhollande
Efter en ovanligt regnig höst år (1859) aug. och Sept.inträffade sträng vinter med mycke snö i nov.och Dec. Vintern fortfor med omvexlande snöyra (1860) jan. Febr. samt början af mars. Slutet af mars företedde, en för vegetationen gynsam väderlek, som i april och maj fortfor mild och varm. juni var utmärkt för mycke åska samt ouphörligt regn. iuli och augusti för mycke värme. september för regn och blåst oct. och början af november mildt väder. December för jemn köld och starka snöfall.
Skörden af år 1859 var riklig och af god beskaffenhet, år 1860 var den äfven god ehuru svår att inbärga till följe hvaraf en del säd grodde på åkrarna, mjölet af detta årets skörd var svårt att bereda till bröd, men visade ingen ohällsosam beskaffenhet.

Allmänt förekommande Siukdomar

a) Endemiska
Bleksot förekommer temligen allmän, oftast i förening med oordningar i menstruationen, ännu oftare förekommer Magflen isynnerhet hos Mankönet, denna, torde grunda sig snarare på ohelsosamt lefnadssätt, än otjenlig föda.

b) Epidemiska
Smittkoppor hafva visat sig endast på 2:ne ställen i ambjörnarps socken på våren 1860. De synas hafva mest angripit barn samt hafva varit af mycket lindrig beskaffenhet.
Skarlakansfeber böljade hösten 1859 på flera spridda ställen, den fortfor under vintern 1860, samt upphörde under sommarmånaderna, men tilltog ånyo på hösten samt blef åter lindrigare i December månad; den angrep nästan uteslutande barn var helt enkel med lindring angina och måttligt utslag, den har likväl på hösten visat benägenhet att efterföljas af vattensot, mortaliteten har varit högst ringa.
Nervosa och Gastriska febrar hafva förekommit på hösten 1859. samt 1860. på några spridda ställen, de hafva varit af lindrig beskaffenhet samt icke haft benägenhet att sprida sig eller bilda någon almän Epidemi.

c) Sporadiska
Under slutet af sommaren 1859 och vintern till år 1860 förekommo lindriga catharala och rheumatiska febrar, äfven spridda fall af frossa och Lunginflamationer, de förekommande fallen af rödsot och Diarre hafva under båda åren varit af särdeles lindrig beskaffenhet.
af masksjukdom har spolmasken flera gånger varit föremål för behandling, de dyspeptiska symptomerna som varit de hufvudsakligaste vid denna sjukdom, hafva gierna envist qvarstått efter maskarnes afdrifande, personer som lidit af denna sjukdom hafva de flesta bebodt sumpiga tragter med dåligt dricksvatten; hvilket möjligen antyder sjukdommens uppkomst. Leucoma, vanligast i förbindelse med Chiorosis hafva förekommit temligen ofta, af apoplexia 3 fall, Dilirium patolo. 3 fall. af chirurgiska siukdomar hafva åtskilliga benbrott samt en luxation förekommit.

d) Syphilis med secundär form har förekommit temligen ofta med primär form endast 4 fall 1860.

e) Sinnessiukdommar. häraf hafva några fall försports, hvilka samtliga kunna hänföras till religiös mani, några hafva varit föremål för behandling samt tillfrisknat, i öfrigt hafva 2:ne blifvit afsända till Lasarettet i Borås, af hvilka den ena utskrifvits tillfrisknad.

3:o förhollandet i allmenhet med
a) Sundhetspolis, Sockennamdernas verksamhet för almänna hälsovården.
Begreppet om sundhetspolis och intresset för allmän hälsovård är ganska ringa, sockennämdernas, verksamhet för allmänna hälsovården har ej försports sedan rödsoten gick år 1858. Då medicin lärer anskaffats till prestegårdarne.

b) Fattig- och Fångvård.
Fattigvården i Refwesjo, Roasjö och Sexdräga socknar är illa ombesörgd, så att de andra socknarna från dessa besväras af tiggare. inhyseshjon och bakstugusittare finnes flerestädes, fattighjonen underholles genom bidrag af spannmål och penningar, fångvården är väl ombesöljd men fångar finnas ytterst sällan.

c). Allmänna Wälgörenhetsinrättningar
Folkskolorna äro dels ombuleatoriska, då skolLärarne samlar eleverna en tid på ett, och en tid på annat ställe, dels fasta, då undervisningen sker i dertill bygda skolhus som samtliga äro väl omsedda, höga och rymliga. Upplysningen är hos almogen medelmåttig.

d). Helsobrunnar och Badorter
I Tranemo församling finns en hälsokälla som af närboende församlingsbor begagnas något litte till brunsdrickning sommartiden, vattnets egenskaper och beskaffenhet har ännu icke hunnit undersökas.

e) Apotek
Personligt privilegium å inrättande af ett nytt apotek i Svenljunga, har nyligen blifvit beviljat. Apoteket som lofvar att blifva tillförlitligt är i det närmaste fullständigt men ännu icke till afsyning anmäldt.

Barnmorskeväsendet är i ett dåligt skick, i Distriktet har funnits 3 barnmorskor, numera finnes ej mer än 2, då den ena måst flytta, då enligt uppgift, hennes underholl och sysselsättning vora otillräckliga. Allmogen begagnar helst gamla ”förståndiga” qvinnor för att undvika betalningen till barnmorska. Jag har anmodat Pastor i Tranemo att söka anskaffa en barnmorska inom den församlingen som är den del af distriktet, der detta bäst behöfdes, af de 2:ne Barnmorskorna, afhvilka den ena Johansdotter är examinerad i instrumenters bruk, är under sista helften af år 1859 samt år 1860. tillsammans, förrättade 34 förlosningar deraf en tångförlossning. Den vid Svänljunga stationerade Barnmorskan, Rap { se }qvist har, utom bostad såsom lön 8 tunnor korn, 8 famnar ved. Under år 1859 är af mig förrättad en förlosningsoperation med skarpa instrumenter. Samt under år 1860: en med skarpa och 2 med trubbiga instrumenter. De fyra mödrarne äro vid Lif.

Qvacksalfvare.
Sådana finnas der och hvar i orten såväl gamla qvinnor som gubbar. 2. Soldater En Prest m. Fl. de ordinera såväl för djur som meniskor de äro väl försedda med medicomenter, samt af allmogen gierna anlitade.

L. Hulting
Extra Provincialläkare