Författare: Rune Holmberg, Tranemo

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.3 – 2005 Årg.16 Sid.4

Bland gamla landshövdingekungörelser från 1700- och 1800-talet som kom till Tranemo kommunarkiv från kyrkoarkivet i höstas fanns ett matrecept på ”den Rumfordska soppan”. Receptet hade precis som de andra kungörelserna en notering att det blivit uppläst i kyrkan. Vem var då Rumford? Uppslagsböcker ger vid handen att han var född i Amerika men tillbringade den mesta av sin tid i Europa. Han levde mellan 1753 och 1814. Han sysslade mycket med olika fysiska experiment. För att förbättra levnadsvillkoren för de fattiga införde han den sk. rumfordska soppan; kokt på ben, blod och andra närande billiga ämnen.

Här i Sverige var det missväxt under 1700-talets sista år och även dåliga tider i början på 1800-talet. Spannmålspriserna sägs ha varit mycket höga år 1800.

Så stod alltså prästen i predikstolen i början på det nya århundradet och läste upp det Rumfordska soppreceptet för de hungriga tranemoborna. Eller så läste han kanske bara rubriken och sade att receptet fanns tillgängligt i sakristian.
Så här lyder soppreceptet:

Underrättelse om Rumphordska Soppans tillredning, med uträkning öfver kostnaden för Femtio personer.

Tre och et halft skålpund Kornmjöl à 1 Riksd. Lisp:d 8 sk, 5 r:st.
Tre skålpund Ärter à 14 Riksd.Tunnan 6 sk, 4 r:st.
Tio skålpund Potatoes à 2 Riksd. 32 Skill. Tunnan 6 sk, 8 r:st.
Tjugoåtta Lod Salt 8 r:st.
Lök för 8 r:st.
Persilja 1 sk.
Fyra skålpund Bröd 7 sk, 10 r:st.
Två stycken sillar*)1 sk.
Et och et åttondedels qwarter Öl=Ättika 1 sk.
Et lod Peppar 1 sk.
Summa R:d. – 34 sk. 7 r:st.

Hwartil tages Åttatio qwarter Wattn.
Ärter eller Bönor sättas, lika som Korngryn, i blöt öfwer natten uti samma wattn, som de sedan skola kokas: Fem timar före måltiden sättas de på elden, som alltid bör werka midt under grytans botten, och icke wara starkare, än nödwändigt til en jemn och sakta kokning.
Derjemte hålles grytan wäl täpt; efter Twå och en half timas kokning tilläggas Potaterne och Saltet.
Potaterne böra först wara förwälde och skalade, fint stötte eller malde; då detta tilsammans kokadt uti en tima, lägges Sillen deruti. Fläsk eller Kött kan och dertil läggas, men då blifwer Soppan kostsammare. Detta kokas ännu en och en fjerdedels tima, hwarefter Ättikan tilslås och altsammans ytterligare kokas en fjerdedels tima.

Då Soppan upslås, lägges först Brödet, antingen uti skifwor eller fint sönderskuret, uti skålen, och blifwer Et och et halft Qwarter en tilräckeligt födande portion.
TiI en tilredning för Femtio Personer fodras en Gryta af omkring Tio Kannors rymd, samt en mindre af Fyra Kannors rymd; Uti den upkokas Grynen, i den mindre Ärterne, och påspädningen utur den mindre uti den större. Tjenligast blir at nyttja Lerkäril eller wäl förtent Koppar. Antingen genom flitig omröring eller dubbel botten bör widbränning förekommas. Då Kornmjöl brukas i stället för Gryn, blifwer Soppan än mindre kostsam.

Efter årstiden och tilgången förändras denna Soppa med utbyte af Kål, Kålrötter, Rofwor och Kålstjelkar samt andra Grönsaker, äfwen med krossade Ben, salt Kött och dylikt mera.

*) Efter anstälde försök har befunnits, det Soppan både blifwer smakeligare och af mera styrka, om, i stället för Sill och Ättika, Kött nyttjas, hwilket likwäl blifwer något dyrare, så framt man icke har tilfålle, att til Marquetentare sälja Köttet sedan det blifwit utkokat.

STOCKHOLM, Tryckt i Kong!. Tryckeriet, 180 l.

På trycket är noterat för hand: ”Kungjord uti Tranemo kyrka.”

Priset för ingredienserna 34 skilling och 7 rundstycken kan enligt 1800 års markegångstaxa jämföras med 4 ½ tjog ägg, en gödd gås eller 2 ½ drängdagsverke. Vidare kan nämnas att ett skålpund är drygt 4 hg, ett lod är ca 14 gram och 80 kvarter vatten blir ca 26 liter.
Om det blev någon soppa kokt i Tranemo efter det här receptet får vi aldrig veta.