Artikelförfattare: Ann-Louise Nyde

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2003-03-27.
Nr 13 – årg. 12, sid. 1 och 7.
Ansvarig utgivare: Sune Strand
Distribution: Posten
Tryck: AB Smålänningen, Ljungby

Sjuhäradsmat på frammarsch
Fler och fler konsumenter föredrar mat som har nära från jord till bord, eller hage till mage. Mat som inte åkt jorden runt och tillbaka igen innan den ställs på bordet. I projektet Sjuhäradsmat har ett fyrtiotal matproducenter från Sjuhärad slutit sig samman för att göra gemensam sak vad gäller marknadsföring av sina egenodlade produkter.

Nu går sjuhäradsbygdens matproducenter samman för att göra gemensam sak när det gäller marknadsföring av de egna livsmedelsprodukterna. Hittills har cirka 40 producenter anslutit sig och flera fortsätter att strömma till, meddelar projektledare Peter Drotz.
– Utvecklingen går i rätt riktning och meningen är att vi på sikt skall göra varumärket Sjuhäradsmat till ett naturligt inslag i butiken.
Ett led i arbetet är varudemonstrationer i butikerna och i fredags hade turen kommit till ICA-Knuten i Länghem.

På plats vid det frestande långbordet finns Ulla-Britt Bengtsson, Mårdaklev, med sina sylter och marmelader i spännande kompositioner, Kerstin Johansson från Nordgårdsost i Knätte bjuder på KRAV-märkt getost i olika varianter, Pia Reinoldsson från Torpa och har förstås olika hjortköttprodukter i sitt bagage, Eva Johansson från Kalv har packat upp delar av Joarsbos numera ganska stora sortiment av saft och sylt, allt KRAV-märkt, och med på bordet finns förstås också vår basvara nummer ett, potatisen, odlad av Per-Olof Olsson i Algutstorp.

På frågan hur de tycker att konsumenterna reagerar, svarar Per-Olof:
– Jovisst går det åt rätt håll, lite långsamt, men framåt.
– Men för många av dem som handlar närodlat idag är det ett självklart och medvetet val, lägger Eva till.
– De vill inte ha mat som åkt runt halva jordklotet.
– Inte bara åkt runt halva jorden, utan kanske till och med tillbaka igen, säger Pia och förklarar att det finns en hel del svenskodlade produkter som fraktas till något annat land för att förädlas och förpackas och sedan dyker upp i butikerna här igen.

Samarbete och samtransport
Fördelarna med att arbeta tillsammans ser man främst kanske i att, som i Länghem den här dagen, kunna visa sig tillsammans med ett bredare utbud, men också när det gäller att få till stånd en god distribution genom samtransporter. Och givetvis genom att hjälpa och stötta varandra.
– Butikerna styrs allt hårdare av de stora kedjorna, säger Per-Olof, – till nackdel för oss enskilda producenter som vill sälja lokalt. Man kan till exempel hänvisa till kvalitetskrav. Att de varor som säljs i deras butiker måste ha passerat den egna inköpscentralens kvalitetsgranskning. Det finns flera sätt och makten att styra konsumenterna är rätt skrämmande.
Men de stora livsmedelskedjorna till trots, märker medlemmarna i Sjuhäradsmat ändå en större vilja hos butikerna att ha närproducerad mat i sitt sortiment.
– Det ställer naturligtvis också krav på kontinuitet i tillgången på varor från oss, säger Per-Olof.
Samtidigt, menar Kerstin, måste man också slå vakt om möjligheten att leverera just pinfärska säsongsvaror.
– Nu har vårens första, eller årets första, kommit! Att vi vinner förtroende genom att ha fräscha varor.

Från hage till mage
När det gäller Kerstin, påpekar Peter Drotz, att hon verkligen står för ”kortaste vägen från hage till mage”.
– Kerstin har koll hela vägen från fodret hon själv odlar och ger sina getter, till sitt eget gårdsmejeri där hon gör ost av getmjölken. Mera koll kan man inte ha!

Hur är det med priset då?
– Produkterna från våra producenter har oftast ett högre pris, men det är inte för att våra producenter hugger upp sig. Tittar man på innehållet får man förklaringen, säger Peter och kollar andelen bär i Joarsbos sylt. -70-80 % bär, inga tillsatser, inte utdrygat med andra billigare bär, som hemlagat.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.