LJUNGSARPS HEMBYGDSFÖRENING

Författare: Tore Nilsson

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.1 – 1997 Årg.8 Sid.4-5

I januari 1967 samlades personer med intresse för hembygden och dess minnen i Ljungsarp. Till att leda förhandlingarna och föra protokoll valdes David Nilsson. Mötet beslöt enhälligt att bilda en hembygdsförening med namnet Ljungsarps Hembygdsförening. En interimsstyrelse utsågs bestående av David Nilsson ordf., Maja Andersén, Oskar Högberg, Astor Larsson, Åke Johansson, Martin Junkell och Lennart Johansson.

Deras första uppgift blev att utarbeta förslag till stadgar, försöka lösa lokalfrågan och trycka medlemskort. Redan vid denna första sammankomst beslöts att försöka rädda den gamla stenbron över Västerån på Jönköpingsvägen genom att uppvakta vägmyndigheterna vid deras möte i Ljungsarp den 3 februari, för att få dem att ändra sin avsikt att riva bron, som byggts av Karl Bogren, Boda. Idag har myndigheterna större förståelse för historia och natur, men den gången blev det inget bevarande.

Föreningen bildas 1968
Medlemsvärvningen gick bra, i augusti passerade man 100 medlemmar. Första årsmötet och det egentliga bildandet av Ljungsarps Hembygdsförening gick av stapeln den 7 oktober 1968. Då godkändes interimsstyrelsens förslag till stadgar och medlemsavgiften bestämdes till fem kr och 100:- kr för ständigt medlemskap. Följande styrelse valdes: David Nilsson ordförande, Martin Junkell vice ordf., Åke Johansson kassör, Oscar Högberg sekreterare, Lennart Johansson, Astor Larsson och Lennart Kallin. 1969 utökades styrelsen med Sven Pettersson.

De första åren sysslade föreningen bl.a. med att restaurera sockeln till den gamla vägvisaren i Ljungsarps kyrkby, att förstärka strandkanten utanför treuddsgraven vid Lagmanshagasjön, och att starta uppteckning av gamla ordspråk och dialektord. Detta senare sammanställdes 1970 av Oscar Högberg, en av eldsjälarna i föreningen. Han donerade 1980 10.000:- kr till en fond i föreningen och krönte sina insatser för socknens bästa med att vid sin död 1987 i sitt testamente avsätta ett större penningbelopp till en stiftelse där räntan minus en 1/2 procent årligen utdelas till åtgärder för hembygds-, natur- och miljövård samt skydd för utrotningshotade djur och växter m.m. Skötsamma jordbrukare skall också uppmuntras, särskilt den som föredömligt vårdar sin skog, och elever vid lantbruksskolor.

Jakten på en hembygdsgård
Frågan om förvärv av en gammal stuga, lämplig som hembygdsgård, diskuterades livligt från början. John Claesson i Mickelsgården erbjöd tidigt en tomt vid Jönköpingsvägen mellan Jorstorpsvägens två grenar, men eftersom ingen lämplig byggnad fanns att flytta dit föll förslaget. Redan interimsstyrelsen gjorde i augusti 1967 en framställning till Ljungsarps kyrkoråd om ev. övertagande av sockenstugan utan något bestämt besked, och den byggnaden har ju församlingen senare i samband med en mindre flyttning på ett förtjänstfullt sätt renoverat och byggt till. Hembygdsföreningen använder den som alternativ lokal.

1970 löstes lokalfrågan. Ordföranden, David Nilsson, erbjöd vid sammanträde den 22 juni att skänka sitt och fru Almas förra hem, Björstorp Mellangården med 400 m tomt till föreningen som hembygdsgård med tillträde den 1 juli 1970. Jordbruket hade året före utarrenderats och makarna hyrt en villa i kyrkbyn, vilket passade bra eftersom David också var organist i kyrkan. Erbjudandet mottogs med glädje och tacksamhet. Föreningen köpte senare till ytterligare 2000m² tomtmark. 1973 kunde föreningen också flytta den sällsynta loftbod från 1700-talet, som tidigare skänkts av familjen Ander Johansson i Björstorp, till hembygdsgårdstomten.

Fortsatt tillväxt
Föremålsinsamling hade pågått några år och medlemstalet växt till 182. Vid årsmötet 3/6 1973 valdes Martin Junkell till ny ordförande efter David Nilsson, som avlidit den 14 maj samma år.

1974 fick loftboden både nytt spåntak och yttre brädfodring. Teglet på hembygdsgården byttes ut mot annat begagnat tegel, skänkt av Agda Persson i Askåker. Kvinnliga och manliga arbetsgrupper valdes vid årsmötena.

Torpinventering och bok
Sedan föreningens bildande hade en studiecirkel ledd av Gösta Jungmalm med deltagande av Sigrid Svenningsson, Lennart Johansson, Leo Johansson, Oscar Högberg, Erik Johansson, David Nilsson och Tore Johansson arbetat flitigt för att med hjälp av husförhörslängder, födelse- och dödsböcker och andra skriftliga och muntliga källor kartlägga historien bakom alla äldre torp och backstugor. 1975 redovisades arbetet i boken ”Med spett och hacka”, där de familjer som bebott dessa 80 nu öde boplatser, och deras ofta växlande livshistoria skildras. De 1000 ex. har länge varit slutsålda. Därför har vi 1996 tryckt en ny upplaga, så du som inte redan har den och är intresserad av hembygds- och släktforskning, torde inte kunna använda 100:- kr bättre än att skaffa den. Redan 1974 tog föreningen fram och satte upp metallskyltar vid de i boken beskrivna platserna. En del av kostnaden för bok och skyltar stod socknens skogsägare för genom att skänka stockar för c:a 10.000:-.

Verksamhet och framtidsplaner
Några aktiviteter har blivit tradition, t.ex. tipspromenader och kulturvandringar, studieresor med buss eller egna bilar till intressanta turistobjekt och bygdemuseer i regionen, kåserier och föreläsningar, friluftsgudstjänst vid hembygdsgården på midsommardagen och i augusti och grötfest vid nyår.

1977 firades midsommar första gången vid hembygdsgården, vilket på senare år tyvärr upphört genom för liten uppslutning.

På en liten del av tomten odlades på 1970-talet lin för att minna om gångna tider.

1984 byggdes en kolmila med tillhörande kolarkoja vid resterna av soldattorpet Lyckås (Broddes). Tankar finns att upprepa detta. Antons kvarn restaurerades på 1980-talet och nu satsar vi på att stödja restaureringen av Gummestorps såg vid Västerån. 1992 färdigställdes ett häfte ”Ljungsarp från kyrkby till tätort”. 1993 arrangerades för andra gången en hemvändardag. Loftboden fick 1995 nytt tegeltak och målades med träolja, även staketet målades.

1980 valdes Gösta Jungmalm till ordförande efter Martin Junkell, som avflyttat. Gösta har gjort föreningen stora tjänster genom sina mångskiftande insatser inom olika grenar av hembygdsrörelsen. 1994 fick föreningen en utlokaliserad ordförande i undertecknad, som bott i Skara i 40 år men har rötter i hembygdsgården i fem generationer från 1825. Den nuvarande styrelsen består i övrigt av Laila Andersson vice ordf., Elisabet Johansson sekreterare, Åke Johansson kassör samt Lage Larsson, Raili Larsson och Vivan Skattberg. Vi avser att bredda antalet aktiva medlemmar bl.a. genom att organisera arbetsgrupper och sprida mer information.
Alla är välkomna med nya föremål till våra samlingar. Vi glömmer ofta att husgeråd , redskap m.m. från t.ex. 1940-, 50- och 60-talens stora förändringar redan är historia och måste bevaras för framtiden.