Författare: Thomas Johansson

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.1 – 1995 Årg.6 Sid.4

Det är 40 år sedan diskussionerna startades om att bilda en hembygdsförening i Limmared. Bygden hade med sin särprägel som brukssamhälle en lång tradition att dokumentera och bevara. Den gamla bruksbebyggelsen höll på att försvinna och just detta förhållande var det som mest aktualiserade frågan.

Den första april 1955 hölls det första allmänna mötet i Limmareds folkets hus då man bildade en interimsstyrelse. Denna kom att bestå av Arvid Svensson, Carl-Erik Breidegård, Valter Axelsson, Rickard Pettersson och Gunnar Jönsson. Vid detta första möte bestämdes att föreningens namn skulle vara Limmareds hembygds- och fornminnesförening. För att göra detta krångliga namn lite enklare har under senare år ordet fornminne strukits.

Den 30/9 hölls ett nytt möte då styrelsen fick sitt slutliga utseende. Förutom ovannämnda tillkom Stina Johansson och Bror Larsson. Vid det konstituerande styrelsesammanträdet blev Bror Larsson vice ordförande, C.E. Breidegård sekreterare och kassör samt Arvid Svensson ordförande. Arvid höll sedan i ordförandeklubban i hela 19 år. I övrigt kom denna första styrelse att arbeta för föreningens bästa i många år.

När verksamheten hade kommit igång började föreningen verka för att bevara något av de gamla bostadshusen som hörde till den gamla bruksbebyggelsen. Den s.k. Skörarestugan som förr var bostad för den personal som eldade i ugnarna kom först i
fråga, men istället för denna stuga som var ganska liten fick man möjlighet att överta två av de troligen äldsta husen vid bruksgatan. Dessa låg vid det som man förr kallade torget i Limmared, ungefär där brandstationen idag är belägen. De hade därför namnen Torget 1 och 2.

Byggnaderna hade stått så nära Storgatan att man blivit tvungna flytta dem när gatan byggdes om. Husen stod därför uppallade något bakom de ursprungliga platserna. Ett lämpligt område vid kyrkans klockstapel utsågs till den nya placeringen. Emellertid insåg man ganska snart att båda byggnaderna inte kunde flyttas. Det största problemet var pengar. Med de tillgångar man hade, bland annat gav Limmareds kommun bidrag, startades arbetet 1957 med att bevara ett av husen, nämligen Torget 2. Arbetet med själva flyttningen utfördes under åren 1957-58. Vid glasbrukets 220-årsjubileum 1960 skänkte grosshandlare Erik Kistner tomtmarken på 7 000 kvadratmeter samt 10 000 kronor.

Dessa pengar var mycket välkomna och tillsammans med de årliga bidrag som Limmareds kommun lämnade och med mycket frivillig arbetskraft kunde hembygdsgården invigas den 6/9 1964.

För att få ett namn på huset utlyste man en tävling bland allmänheten. Vinnare blev Valerie Eliasson, Limmared, som föreslagit namnet Fornåsen.

Ytterligare en byggnad kom vid den här tiden under hembygdsföreningens förvaltning. Det var en ryggåsstuga från 1700-talet som låg (och fortfarande ligger) söder om Limmareds gamla skola eller nuvarande Källåsens vårdhem. Stugan beboddes fram till 1950 av Johan Wilhelm Johansson, populärt kallad ”Kruta Johan”. Vid hans död hade de ägodelar som fanns kvar efter honom överlåtits till dåvarande fattigvårdsstyrelsen. Limmareds socialnämnd skänkte 1965 kvarlåtenskapen till hembygdsföreningen.

I slutet av 1960-talet hade föremålssamlingarna genom gåvor från glasbruket och framförallt från allmänheten ökat så att utrymmena på Fornåsen började bli för små. Därför uppfördes 1972 ett förrådshus på ca 50 kvadratmeter. I detta placerades bland annat formar och verktyg för glasframställning samt snickeri- och jordbruksredskap.

I övrigt består samlingarna av det vanliga allmogematerialet som finns på de flesta hembygdsgårdar. Vad vi däremot är ganska ensamma om i trakten och givetvis stolta över är våra samlingar av glas från Limmareds glasbruk. Ett av de intressantaste föremålen är en ljuskrona i glas som enligt experter är tillverkad på 1750-talet. Denna inköptes av föreningen den 23/10 1965 vid en auktion i Hillared. En viss renovering har sedan utförts på Sandviks glasbruk i Hovmantorp.

Övrig verksamhet har genom åren varit ganska blandad. 1958-1959 dokumenterades Limmared på film av Ingemar Jansson från Svenljunga. Filmen som också har en speciell historisk del om Openstens fäste, bär namnet ”Ett brukssamhälle i Kind”. Den har visats med ungefär 5 års mellanrum och drar alltid fulla hus. Filmen finns också på en videokopia.

Föreningen har medverkat vid ett stort antal utställningar, främst då gällande glasföremål, men även fotoutställningar och annat har förekommit. Med PLM-klubben har utställningar genomförts 1972 och 1977. Glasutställningen ”Alla tiders glas” 1976 var en samproduktion med Borås museum. 1979 bidrog föreningen med ett 20-tal föremål på utställningen ”Skål och vägg” på Läckö slott. Edvin Ollers parfymglas har visats på flera ställen inom Tranemo kommun. 1988 anordnade Ulricehamns museum en stor utställning kallad ”Limmaredsglas” som hembygdsföreningen medverkade vid och denna besöktes av 2 000 personer. Jubileumsutställningen vid brukets 250-års firande 1990 besöktes av ca 15 000 personer. Delar av utställningen har sedan blivit permanent i glasmuséet.

För ett antal år sedan fick hembygdsföreningen i gåva av Kapten Valter Ohlsson en droska eller landå som tillhört släkten Brusewitz. Efter att några år varit magasinerad togs vagnen fram 1987 och en renovering startades. Detta omfattande arbete har utförts med stor noggrannhet av Karl-Johan Eriksson. Vi hoppas att vagnen kommer att användas vid speciella tillfällen, exempelvis bröllop och liknande.

Det hittills största projektet i föreningens historia startades 1988. Vid glasbrukets expansion kom den äldsta kvarvarande bostadsbyggnaden från 1800-talets bruksbebyggelse i farozonen. Den s.k. Liander-byggnaden, som bland annat en gång på 1800-talet inrymt glasmåleriet vid bruket, övertogs av hembygdsföreningen och flyttades till parken vid Fornåsen. PLM bekostade flyttningen av huset och övriga företag i Limmared har sedan ställt upp med pengar och material för inredningen. Den verklige eldsjälen bakom detta arbete har varit Einar Ödman.