LEK – BARN FÖDDA PÅ 60-70 TALET

Grundat på samtal med pedagoger på Solhagens förskola, Tranemo. Samtliga uppvuxna i Tranemo, födda på 60-70 talet. Samtalen hölls år 2007.

Leka, det var något som vi gjorde mest hela tiden. Det känns som om vi gick upp på morgonen och lekte tills vi skulle gå och lägga oss.
Vanligt var att leka rollekar som ”mamma, pappa och barn”, ”tjuv och polis” och
”doktor”. Det lektes även mycket med bilar, dockor, playmo – gubbar, lego och barbies.
Att leka rollekar var det bara barn som gjorde. Enda undantagen var om man någon gång hade lyckats övertala någon stackars farfar som affärskund.

Det var enormt mycket utomhuslek. I trädgårdar, i skogen och på lekplatser.
På den tiden fanns det gott om lekplatser i anslutning till de flesta bostadsområden.
Lockande lekredskap på nära håll, resulterade i att de flesta barnen tillbringade en hel del tid där. För det mesta utan att någon vuxen var med.
Ofta fungerade lekplatserna som en uppsamlingsplats för alla närboende barn. Utifrån träffarna där, bestämdes dagarnas vidare lek.
Det fanns gott om barn och vi lekte ofta i stora gäng där åldersskillnaderna var 3 år upp och 3 år ner. Ofta hade man även en riktigt nära ”bästis”.

Det var ganska stora områden som var tillåten lekyta.
Enda kravet vi hade från de vuxna var att hålla oss rätt sida om landsvägen, att gå undan om det kom någon bil körandes på gatan och att undvika dumheter.
Vi cyklade ofta på de smågator som var tillåtna.

Att hjälpa till med hushållsarbete var i den åldern helt kravlöst och enbart frivilligt. Inte sällan tyckte våra mammor ( för det var trots allt mammorna som för det allra mesta höll i hushållsarbetet ) att de gjorde saker och ting snabbare om vi inte var med. Men som alltid, ingen regel utan undantag.

Oftast fanns det i hemmen ett ”finrum” som enbart användes då familjen hade gäster. I det rummet var värmen lägre än i det övriga huset. Därinne fick man inte leka till vardags utan att ha frågat om lov. Övriga husytor var lektillåtna.
Många hade lekstuga i trädgården.

Det skiljdes på lekkläder och på finkläder. Flickor och pojkar hade nästan likadana frisyrer. Snickarbyxor, lekoveraller och andra plagg var det unisexmode på. En viss jämlikhet skulle skapas.

Leksaker fick vi till jul och vid födelsedagar. Någon enstaka gång, även vid andra tillfällen.

Någon gång reste vi till Liseberg eller till Borås djurpark, dock inte årligen återkommande.

TV, innebar barnprogram i TV 2, där en av höjdpunkterna var ”Fem myror är fler än fyra elefanter” medan ”Vilse i pannkakan” var ett riktigt lågvatten.

Nedskrivit av Petra Annerdahlen.