KRAFTSTATIONER BLEV CARLS SKÖTEBARN OCH SMÅ KRAFTSTATIONER KOMMER ÅTER TILL NYTTA

Artikelförfattare: Gösta Danielsson.

Artikel ur ”Västgöta-Demokraten” 1980-02-08.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12

När man pratar om kraftstationer i Tranemo med omnejd, kan man inte undgå att nämna elinstallatör Carl Bengtsson, som varit med och byggt upp elva mindre kraftstationer genom åren. Trots närmare 80 år på nacken har han lovat bistå med arbetshjälp.
– Redan som liten drömde jag om att få syssla med elektricitet, säger Carl Bengtsson. Pappa var gammal dammbyggare, bland annat var han med och byggde dammen nere vid gummifabriken i Gislaved. Han avled emellertid i relativt unga år och mor ansåg det vara riktigt av oss barn att satsa på att lära ett yrke. Hon hjälpte mig att få ett arbete som gjorde att jag lotsades in på den banan, men det krävdes ju både verkstadspraktik och skolor för att senare kunna fä den behörighet som är ett måste inom branschen. Den skolan fick jag i Västerås 1929.

– Och jag ångrar heller aldrig att jag gav mig in på denna arbetsbana, skulle välja den på nytt om jag kunde få ungdomsåren tillbaka.
Cirka 60 år som elektriker, elinstallatör, kraftverksbyggare och allt som har med skötsel av kraftverk att göra har givit Carl Bengtsson väldiga erfarenheter inom gebitet. Han har inte varit rädd för att experimentera när något varit lite svårt att reda ut. För det mesta har han kommit fram till lösningar.

Skötebarn
Detta med kraftstationer inom Tranemo och Åstafors har blivit ett skötebarn för Carl Bengtsson. Inte nog med att han varit med om dess tillkomst och ombyggnation. Han har också varit mannen som nära nog dagligen i massor av år sett till att allt fungerat oklanderligt.

Carl Bengtsson började arbeta hos Tranemo Kraft AB 1938 och höll på i 30 år till pensioneringen 1968. Då hade han redan skaffat sig ett annat verksamhetsfält nere i Åstafors, där han var med och byggde kraftstationen 1964-65.
– Här fanns tidigare ett litet verk, där för övrigt vi har kvar den mindre generatorn ännu, säger Carl Bengtsson. En gång i tiden låg här ett fall som betjänade Risa kvarn. När det senare byggdes en trikåfabrik i Åstafors tillkom ett mindre kraftverk för dess drift. Eiser har en gång ägt trikåfabriken innan Knut Palmquist, Tranemo, köpte den. Nu börjar ägarna känna sig till åren, och därför kom erbjudandet om försäljning till våren (läs 1980), till Kinds Energiverk AB, som kommer att driva det i samma anda som Bengtsson gjort. Carl Bengtsson kommer säkert att bistå om något skulle krångla till sig.
– Inte lätt släppa arbete man själv skapat och skött i ett 15-tal år. Man har en kraftstation som verkligen är välskött och stabil, och vattenkraft är ju onekligen det bästa som går att få som driftkälla. Den kan användas av flera efter varandra liggande kraftstationer, och gör så även i Assman, säger Carl Bengtsson.

SMÅ KRAFTSTATIONER KOMMER ÅTER TILL NYTTA

Artikelförfattare: Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.

Artikel ur ”Västgöta-Demokraten” 1980-02-08.
Från pressklipp ur Tranemo Biblioteks samlingspärmar.
AB Pressurklipp
102 20 Stockholm 12

Kinds Energiverk AB, det kommunalt ägda elverket i Tranemo kommun, köpte på onsdagen (läs feb. 1980) kraftstationen i Åstafors. Denna ägdes tidigare av Catena Fastighetssanerings KB, (Knut Palmquist) och elinstallatör Carl Bengtsson.
Med detta köp har Kinds Energiverk AB två kraftstationer i sin ägo. Man äger tidigare Björsdamm i Tranemo, sedan Tranemo Kraft AB uppgått i den nya konstellationen.
Redan tidigare har man köpt den elkraft som produceras i Åstafors, varför det inte blir fråga om något extra tillskott elström.

Bakom beslutet att sälja anläggningen till Kinds Energiverk AB ligger direktör Knut Palmquist, som hela tiden varit den drivande kraften när det gällt utbyggnad av kraftstationen.

Sedan 1965
Den här kraftstationen som mer eller mindre nybyggdes 1964, togs i bruk 1965. Den har två turbiner och två generatorer. Den stora turbinen släpper igenom 5 000 liter vatten per sekund, den lilla 3 000 liter. Medelvärdet av kWh per år ligger kring dryga 1,1 miljoner.
Tillsammans med Björsdamm producerar man närmare två miljoner kWh per år. Kunde den elkraften hållas jämn över hela året, skulle driften för 80 eluppvärmda villor avklaras.

Under 50-talet var elströmmen så billig, att många mindre kraftstationer lades ned, då de inte kunde konkurrera med Vattenfalls priser.
På cirka 15 år har emellertid priset på elström fyrdubblats om man enbart ser till det rena kilowattpriset och undantar fasta avgifter. Nu har det därför blivit lönsamt igen att driva små kraftstationer, och myndigheterna ser med tillfredsställelse att dessa rustas upp på nytt och kommer i drift.

Tillägg till ovanstående artiklar.
Artiklarna är publicerade enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.