Artikelförfattare: Tina Hjort Svensson

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2003-03-27.
Nr 13 – årg. 12, sid. 5.
Ansvarig utgivare: Sune Strand
Distribution: Posten
Tryck: AB Smålänningen, Ljungby

Fem-sex personer. Så många hoppades Sonny Nilsson skulle komma till hans nyöppnade butik i garaget hemma på Mossebogatan. Innan dagen var slut hade polisen kommit och bett honom ordna ordentliga parkeringsplatser. Gatan var till bristningsgränsen fylld av bilar!

Så började historien om Klädstället som nu(år 2003) firar tjugoårsjubileum.
– Ja, tänk, säger Sonny och minns hur han hängde skynken för garagedörrarna.
Garagets 20 kvm fylldes fort med kläder, för efter åren som marknadschef på Bergis i Hillared hade Sonny gott om kontakter med leverantörerna.
– Hela huset var fullt med folk, minns Christer, gillestugan blev provrum.
Så kunde man ju inte ha det, även om det var roligt, så tre år efter start gick flyttlasset till Storgatan 33.
– Det var ett lyft!

Inom loppet av några år hade Klädstället butiker i både Svenljunga och Gislaved, och hela familjen var engagerad.
– Men när min syster Eva-Karin ville börja plugga och pappa trappa ner, räckte tiden inte till, så då sålde vi butiken i Svenljunga, berättar Christer som vid det här laget redan bytt bankkarriären mot en tillvaro i klädbranschen.

Snabba svängningar
Intresse för kläder och mode är förstås en förutsättning för att man ska vilja driva klädbutik.
– Sen gäller det att hålla sig alert, säger Christer och berättar att trenderna svänger bra mycket fortare idag än de gjort tidigare.
– Samtidigt ligger modet kvar en tid, och säljs även om det är på väg ut.
Mode kommer och går. Ibland kommer nytt, ibland kommer det i retur. Just nu är haremsbyxan på stark framgång…

Finns det något mode ni inte vill se igen?
– Förr eller senare kommer ju allt tillbaka, så det är knappt man vågar säga något, säger Christer.
– Men joggingbyxmodet var kiligt, kontrar Sonny.
Och både minns skinnvästarnas tid, för tio år sedan.
– Det är den enskilda vara vi sålt allra mest av, det var en otrolig efterfrågan på dem!

Personalen är superviktig
Hemma i den privata garderoben kan det som är hopplöst ute rensas ut, läggas i en låda i väntan på bättre tider. I butikerna fungerar det systemet inte. Gamla surdegar som åker fram och tillbaka i butiken när Klädställets traditionella reor sätter igång förekommer således inte.
– Efter sista rean hade vi åtta plagg kvar, berättar Sonny, de skänker vi till Myrorna. Kläder är färskvara.

Apropå reorna, som Klädstället introducerade för säkert femton år sedan. Populära och publikdragande är de. Hur publikdragande förstod inte Christer och Eva-Karin första gången det begav sig i Gislaved.
– Vi hade sagt åt tjejen som jobbade att hon kunde vara ledig och åkte själva ner så att vi var på plats klockan sju. Då stod det 100 personer i kö! Gissa om vi fick panik.

Det är inte alltid lätt att bedöma vad som ska hända. Då är det bra att vara flera som är med och bestämmer.
– Vi har en väldigt bra mix på oss som jobbar, vi kompletterar varandra mycket bra, konstaterar Christer.
Och Sonny är inte sen att prisa den tur man haft med personal under alla år som gått.
– Det är superviktigt med rätt personal, på en liten ort är det personalen man kan konkurrera med, och vi har haft en väldig tur.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.