Artikelförfattare: Tina Hjort Svensson

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2005-09-29.
Nr 39 – årg. 14, sid. 2.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Distribution: Posten.
Tryck: Tabloidtryck i Norden AB.

Den nyligen installerade kyrkoherden (läs år 2005) i Tranemo kyrka är ingen nykomling. I tretton år har Kjell Blomberg verkat i pastoratet, de senaste två dessutom som kontraktsprost.

STT träffar Kjell Blomberg någon vecka efter att biskop Carl Axel Aurelius besökt Tranemo för att sköta om mottagandet av den nye kyrkoherden. I vanliga fall är det kontraktsprosten som står för kyrkoherdemottaganden, men det var ju i det här fallet en omöjlighet.
Att Kjell, som är född i Norrköping, uppvuxen i Jönköping och tillbringat somrarna i norra Bohuslän, hamnade i Tranemo är något av en tillfällighet.
– Jag gjorde min praktik här, och när det var dags att söka jobb ville vi bo så att Agneta kunde pendla till Borås.

Det blev Mossebo där Kjell kombinerat tjänsten som församlingspräst på orten med tjänstgöring i Svenljunga pastorat de senaste tretton åren. Att som präst stanna kvar på ett och samma ställe ser han som värdefullt.
– Som präst är man inte bara en krage. Jag tror att människor gärna vill veta vem man är som person också, det handlar om relationer och förtroenden.

Göra ett bra jobb
För cirka två år sedan utnämndes Kjell Blomberg till kontraktsprost.
– Jag är något av en kommunikationscentral, säger han och ler. Jag fungerar som biskopens förlängda arm ut till församlingarna i kontraktet och även som församlingarnas röst åt andra hållet.
Efter viss tvekan sökte Kjell också den vakanta kyrkoherdetjänsten i Tranemo, en tjänst som han redan smakat på som vikarie.

Kommer du att flytta till prästgården nu?
– Det var en av de saker som gjorde att jag tvekade. Vi har ju redan boende med trädgård i Mossebo och vi beslutade att inte flytta. Samtidigt är det viktigt att kyrkan är närvarande, att prästen bor där han verkar. Men jag bor i alla fall i pastoratet.

Vad kommer du att verka för som kyrkoherde i Tranemo?
– Jag har funderat på vad vi har för speciellt att bidra med, och kommit fram till att det är våra kyrkor. Kyrkan är en plats för paus, vila, ett ställe att hämta andan på. I kyrkan ställs inga krav på prestation, utan gudstjänsten är ett tillfälle att reflektera över livet. Jag vill få in fokus på söndagen.

Att som en kyrka på landsbygden fylla behoven hos alla besökare hela tiden ser Kjell som svårt.
– Vi vill satsa på ungdomar och har exempelvis lagt konfirmationsläsningen på söndagarna. Men hur ska gudstjänsten se ut för att ungdomarna ska lockas? Och de som besöker kyrkan varje söndag, de måste också känna igen sig. Om kyrkan ska ha öppningar åt alla håll blir det fråga om att kompromissa.

Det talas om prästbrist, speciellt i glesbygden.
– Vi har precis anställt en präst, på halvtid. Men det är sant att det är trögt att rekrytera. Tidigare ställde sig de nya prästerna till förfogande och skickades ut till församlingarna. Idag är det svårare. Dels har partnern ofta ett jobb, och då finns det mer att välja på i storstäderna. Men också synen på att vara präst har förändrats. Idag är det tätare skott mellan privatlivet och yrkesrollen.

Snart kommer skattsedeln och då kanske många väljer att lämna kyrkan. Hur ser du på att folk i allt större utsträckning lämnar kyrkan?
– Det är en otacksam arbetsuppgift att bevilja utträden. Ibland blir jag ledsen och snopen när jag ser att gamla konfirmander eller brudpar jag vigt vill lämna kyrkan. Samtidigt måste jag ha förståelse och respekt för att människor som inte har en egen relation till kyrkan eller den kristna tron väljer att gå ur. Men jag blir ledsen när människor väljer att lämna kyrkan för att spara pengar och skjuter över kostnaderna på oss andra. För att kyrkan ska ha en framtid, för att vi ska behålla våra medlemmar, måste vi göra ett bra jobb.
– Vi måste vara duktiga på att vara kyrka.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.