KAN MAN ÄGA EN KYRKOGÅRD?

Författare: Ann-Britt Sternfeldt

Artikel ur ”Kind-nytt” Nr.11 – 1992 Årg.1 Sid.7
Ansvarig utgivare: Niclas Sennerteg
Chefredaktör: Niclas Sennerteg

I Länghem finns ett fenomen som kanske inte har sin motsvarighet någon annanstans. En privat kyrkogård, och här är det minsann skillnad på folk och fä. Till och med efter döden.

Lite öster om den allmänna kyrkogården i Länghem ligger en mindre kyrkogård. En gång i tiden låg kyrkan där, sammanbyggd med gravkoret som fortfarande finns kvar. Gravkoret och kyrkogården ägs av Torpa. Gravkorets äldsta del är från början av 1600-talet. Överbyggnaden tillkom förmodligen omkring 1730 då en reparation gjordes.

-Att gravkoret tillhör Torpa är förklarligt, men däremot att själva kyrkogården där våra förfäder kanske sedan 1100-1200-talet ligger begravda ska vara privat är ofattbart, säger Evert Nyman från Länghem; som engagerat sig mycket i frågan.

Det var inte förrän 1946-1947 som det blev känt för Länghems kyrkoråd att Torpa var ägare till kyrkogården. Då var det meningen att kyrkogården genom gåvobrev skulle övergå till Länghems församling.

-Sparresläktens huvudman greve Georg Sparre besökte mig angående detta, berättar Evert Nyman. Men sen blev det inget av utan kyrkogården tillhör fortfarande Torpa som ett privat område.
-Detta är och förblir en unik historia, avslutar Evert Nyman.