Joseph kom som gammal knalle och frihandelsvän att ansluta sig till ”mösspartiet” i riksdagen och blev småningom deras ledare och bondeståndets talman. I egenskap av talman fick han som ende bonde närvara vid Gustaf III:s kröning 1772 och avbildas på den officiella målningen av Carl Gustaf Pilo. Tack vare att tavlan aldrig färdigställdes (konstnären dog efter nio års arbete) får Joseph i tavlans mitt en ännu mer framstående placering, omgiven av diffusa antydda ansikten där porträtten aldrig hann målas in. Målningen mäter över fem gånger tre meter. En kopia i halv storlek finns numer att bese på Mossebo Stom efter särskilt tillstånd från Nationalmuseum.

Tack vare att han kunde resa ut som gårdfarihandlare, »knalle», kunde Joseph skapa sig en egen förmögenhet som göra en livsresa från dräng till storbönde och rikspolitiker. Med sina kontakter och sin politiska skicklighet lyckades han både få friköpa gården 1743 och senare mot församlingens vilja genomdriva bygget av den nya kyrkan (se hur kyrkgången vetter mot Stommen!). Ättlingar till talmannen bodde här till 1962 och äger och brukar alltjämt Stommens jord och skog.

Vad betyder »Stom»?
För att få kyrka och präst måste socknen skänka ett grundkapital i form av ett stycke jord som bildade »stommen» i den kyrkliga ekonomin. Namnet »Stommen» skvallrar om att Mossebo vid denna tid var en del av Skara stift. I övriga delar av Sverige används andra namn för dessa stomgårdar: kyrkebol, prästbord mm. Gården vi ser idag fick sitt nuvarande utseende på 1760-talet, även om delar av huvudbyggnaden är äldre. Själva kyrkohemmanet är dokumenterat från 1300-talet.