IT-SAMHÄLLET KRÄVER SNABBA VÄGAR – GRIMSÅS SATSAR PÅ BREDBAND OCH IT – ÅR 2000

Artikelförfattare: Bernt Carlsson.

Artikel ur ”Tranemo.” 2000-03-23.
Nr 3, v. 11 – årg. 2. Sid. 1 och 4.
Ansvarig utgivare: Stefan Koskinen.
Adress: Tranemo/Ulricehamns Tidning, Lövstagatan 9, Tranemo.

Det som många talat om under senare år ser nu ut att bli verklighet runt om i Sverige. Det gäller bredband, som låter som något enhetligt men inte är det.
Och särskilt långt framme ligger Grimsås. För det satsas stort på bredband i Grimsås.
Både Alcatels informationschef Claes Norden och maskinoperatören Joachim Henriksson ser stora möjligheter med fiberkabeltillverkningen.

Hos Alcatel IKO Kabel finns naturligtvis stora förhoppningar när det gäller alla bredbandssatsningar som diskuteras runt om i landet.
På. Alcatel har man tagit fram pedagogiskt material som visar den historiska utvecklingen och som blickar in i bredbandsframtiden.
Men det är inte bara Alcatel som satsar på Bredband i Grimsås.
Grimsås var tidigt ute med kabel-TV nät. I mitten av 1980-talet bildades den förening som gjorde Grimsås till, förmodligen, Sveriges kabel-TV tätaste ort.

Nu vill samma förening undersöka om det är möjligt att lägga ut bredband till alla hushåll.
– Vi driver detta som ett utvecklingsprojekt tillsammans med samhällsföreningen i Grimsås, säger Olle Harrysson.
Han ser satsningar på bredband och digital-TV som en möjlighet att utveckla byn och göra den mer attraktiv.

Bredband av alla de slag, utlagda i avlopps- och vattenledningar, i gator, tunnelbanor, vägar, floder, sjöar, kanaler med mera med mera, det är vad exempelvis informationsavdelningen på Alcatel ser framför sig.

Att tiderna förändras torde vara det mest slitna uttryck som finns, men lite till må det slitas. Aldrig har väl förändringarna varit så snabba och genomgripande som nu. Dator- och teknikstress förefaller få ett allt starkare grepp om människan.
För att hinna med i den accelererande utvecklingen skall vi nu få en ny infrastruktur i form av ett bredbandigt IT-nät i hela landet.

Historisk förändring
I det material som Claes Norden, informationschef på Alcatel i Grimsås, låtit ta fram görs en pedagogisk beskrivning från det gamla bondesamhället och fram till morgondagen.
Jordbrukssamhället hade sin struktur där småskalighet och stabilitet var två av nyckelorden. Där var plogen huvudverktygen och markinnehav var nyckeln till makt. För 100 år sedan kom industrisamhället. Då lämnades byarna för städerna, kring det löpande bandet byggdes nya hierarkier upp, informationen växte och huvudverktyget var det löpande bandet.
Nyckeln till makten var pengarna.

Informationssamhället
Fortfarande bottnar våra värderingar i industrisamhället, men vi är på väg in i det postindustriella samhället som bland annat kan betecknas som informationssamhälle eller kunskapssamhälle.
Där kan man leva och arbeta var som helst, det manuella arbetet har ersatts av det mentala. Där arbetar man i virtuella organisationer med gränslös dygnet-runt handel. I denna globala by är datorn huvudverktyget och kompetens, kreativitet och nätverk är nycklarna till makten.

Så karakteriserar Alcatel-folket sin syn på världen förr, nu och i framtiden.
Likaväl som industrisamhället förändrade förutsättningarna gör det postindustriella samhället det. Vi får vänja oss vid en ökad globalisering, vilket bland annat ger ökad konkurrens och mindre nationellt inflytande.
Konkurrensen gör att branscher slås ut, men globaliseringen ger också ökade möjligheter för kompetenta företag att öka sina marknadsandelar.
Företagen koncentrerar sig på kärnverksamheter och knyter till sig underleverantörer närmare. Hierarkier bryts ned och arbetet sker allt mer i projektform och kan utföras var som helst.
Det viktiga verktyget i det nya samhället är alltså datorn. Mängder av nya IT-bolag har vuxit upp och klättrat rekordsnabbt på börsen. För dem och för investerarna gäller att se till att datorerna kan klara allt som den nya verkligheten möjliggör.

Ökad vägbredd
Men när trängseln ökar på datavägarna blir det köbildning och farten minskar. För att visionerna skall bli verklighet krävs utbyggnad av de digitala vägarna; vanliga landsvägar, om man får jämföra med vanlig trafikinfrastruktur, räcker inte när trafiken ökar.
Det gäller att få en bredare väg, eller som IT-termen lyder: Bredband.

Frågan är bara hur bred vägen skall bli. Räcker det med två filer i vardera riktningen eller skall det bli 10 – 12-filigt eller mer.
Tekniken finns och en mängd termer skapar lätt förvirring. Det finns ingen anledning att här dra upp dem.

Svindlande hastighet
Vad menas då med bredband?
Något enhetligt begrepp är det inte, lika lite som man kan tala om en bred väg som något oföränderligt. Enligt en statlig definition skall ett bredband föra över minst två megabits per sekund i vardera riktningen. Enligt ett jämförelseexempel som Alcatel tagit fram skulle denna bandbredd göra det möjligt att föra över innehållet i två CD-skivor eller 13 böcker på 42 minuter. Det kan jämföras med 28 timmar om man försöker göra överföringen via ett 56 kilobits modem.

Miljard tecken
Man kan också tänka sig ännu större bandbredder exempelvis 10, 100 eller 1 000 megabits per sekund. Då sker de tidigare nämnda överföringarna på respektive 10 minuter, 45 sekunder och mindre än fem sekunder.
Hastigheten är lika svindlande som tanken.
Vad är då en megabit?
Mega betyder miljon och megabit således ”miljoner bitar”. Observera dock att storlekar på datorminnen och CD-skivor inte mäts i ”bit” utan i ”byte”, vilket motsvarar åtta bitar och vanligen används för att lagra ett tecken (siffra eller bokstav). Överföringshastigheten 1 000 megabit per sekund, betyder alltså att en informationsmängd motsvarande 1 miljard/8 = drygt en miljon siffror eller bokstäver förs över varje sekund. Detta är väldigt mycket för att överföra ren text men när det gäller bilder, hifi-ljud och framför allt film, vilka också överförs som bits, är kapaciteten betydligt mera lämpligt dimensionerad.

Liten prisskillnad
Nu kan man misstänka att kostnaden blir avsevärt högre om man väljer den bredaste vägen, med andra ord den snabbaste förbindelsen. Men så är det inte, säger Claes Norden. Allra snabbast är fiberoptikkabeln, där varje fiber av knappt hårstråtjocklek är kapabel att skjutsa iväg 1 000 MB per sekund och mer därtill. I en fingertjock kabel får man plats med hundratals fibrer.

Det är inte kabeltypen som är den stora kostnaden. Oavsett vilken man väljer blir kabelkostnaden en mindre del av totalkostnaden. Resten delas lika mellan själva utläggningsarbetet och den utrustning abonnenten behöver för att koppla in sig på bandet. Många olika aktörer, markägare och andra, ser nu en möjlighet att utnyttja sina resurser i IT-sammanhang. Sätten att skaffa vägrättighet, det vill säga få möjlighet att lägga ut kablar tycks vara närmast obegränsade.

Vatten- avlopps- och gasledningar, gator, vägar tunnelbanor, järnvägar, floder, sjöar, kanaler är några exempel. Med hjälp av olika fordon och maskiner läggs snabbt ledningar ut.
För att fortsätta liknelserna vid det vanliga vägnätet delas IT-nätet upp i olika nät. Stomnätet blir nationellt och knyter samman kommunerna, därifrån byggs ett stadsnät där städer och centralorter får sitt gatunät. Från dessa dras sedan fastighetsnätet ut till olika orter och fastigheter.
I samtliga fall ges olika möjligheter, inte bara speciella IT-kablar; även kabel-TV-nätet kan utnyttjas liksom radiolänkar.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.