Artikelförfattare: Ann-Louise Nyde.

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2000-04-19.
Nr 16 – årg. 9, sid. 20.
Kindsbygdens egen tidning.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Tryck: Tryckerigården, Bollebygd.
Distribution: Posten.

Häromveckan bjöds det något alldeles extra till kaffet för deltagarna i Hagatorpets tipspromenad och då menas inte de rykande nygjorda våfflorna, som var lite extra de också. Nej, det alldeles extra var det urval av Harry Johanssons imponerande prissamling som visades av sonen Mikael Johansson och brodern Göte Johansson.

– Första medaljen fick pappa 1935 i en skidtävling för Ambjörnarps IF och den sista var i veterancupen förra året, berättar Mikael.
Hela samlingen består av ungefär 500 medaljer och priser! Drygt en fjärdedel visades på Hagatorpet, ”de ädlare valörerna”.
Harry, som skulle fyllt 82 i år (läs år 2000), gick hastigt bort i början av januari.
– Han tyckte det gick för dåligt på Vasaloppet förra året, det grämde honom mycket och han bestämde sig för att visa i år att han kunde bättre. Nu blev det inte så, kanske blev den intensiva träningen för mycket.

26 Vasalopp hann Harry med och därutöver en hel rad med SM, EM och VM. Sitt första skid-VM åkte han 1980 och den absolut största bucklan kommer från cykel-VM i Österrike 1979. Det var alltså som veteran Harry hade sin absoluta storhetstid och han var därmed en klar föregångare för old boys-klassen.
– Han hade ju företaget och det var inte tänkbart att lägga arbetet åt sidan. Arbetet kom först. Den chansen han inte fick som ung att ägna sig åt idrotten, tog han igen som äldre.
Harry var nämligen en otroligt duktig skidåkare redan som ung och var klart överlägsen i Kindsmästerskapen på 1940-talet.

– Många tyckte nog han var märklig med sitt idrottande ”på gamla dar” och undrade vad han fick ut av det, vad det tjänade till. Men han fick göra det han ville och det han velat ända sedan han var ung, han fick livskvalitet och glädje. Det gav inga pengar, men många vänner, god kondition och kraft.
Att det stämmer visas mer än väl av att Harry ända till sin bortgång, inte bara tränade utan även hann med sitt andra stora intresse, trädgårdsskötsel, och dessutom företagets bokföring.
– Öppnade vi på lördag klockan nio, var pappa uppe vid sex och hade gjort ett par timmar i trädgården innan han kom! Datorer var heller inget främmande för honom och aldrig jag såg honom somna framför TV:n!

Allt bokfört
Varje träningspass, varje tävling, alla tidningsnotiser och artiklar – allt finns noggrant bokfört.
– Han samlade all information, allt finns dokumenterat, berättar brodern Göte som på 1980-talet deltog tillsammans med Harry i en del veteranlopp för cykel.
– Hur stor Harry var märktes mest när man kom utanför Tranemo. Sammanlagt cyklade han fyra gånger runt jorden, 16 000 mil!

I boken ”Vasaloppet vinnare & veteraner 1922-94″ skriver Staffan Hasselberg ”Harry har den vackraste prissamling jag skådat” och i tidningsurklippen återfinns benämningar som ”suverän”, ”överlägsen”, och ”enastående”.
Jo, nog var han en enastående man, lika enastående som det dokument han lämnat åt eftervärlden att förvalta!

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.