Artikelförfattare: Ann Sofie Wahlberg

Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” från år 2013.
Uppgift om nummer och datum saknas.
Foto: Ann Sofie Wahlberg.
Artikeln är hämtad från Valdemar Josefssons egen samlingspärm där artikeln med foton finns som kopiering från tidningen. Därav en sämre bildkvalité på fotot. I denna version har två foton utelämnats.

Valdemar Josefsson har en hel pärm med nedskrivna minnen från Mossebo. Om barndomen och om hur livet på gården Hinkelsbo varit genom åren. En del berättelser är ännu äldre, sådant han hört från sina mor- och farföräldrar.

Valdemar Josefsson
Ålder: 88 år
Bor: På gården Hinkelsbo utanför Mossebo.
Sysselsättning: Pensionerad, har drivit lantbruk och skogsbruk.
Engagemang: Varit aktiv i föreningar med uppdrag i kommunalfullmäktige för Bondeförbundet i 26 år, engagerad i kyrkan i över 50 år och kyrkvärd i 26 år fram till år 2009.
Familj: Änkling efter frun Aina som gick bort förra året. Fem barn och fyra barnbarn och fyra barnbarnsbarn.

– Min farfar Edvard bodde 17 år i Amerika innan han kom tillbaka till Mossebo. Även om jag var liten minns jag hans berättelser, säger Valdemar Josefsson.
Valdemar tyckte det var roligt att skriva redan i skolan, han fick höra att han var en av de bästa i klassen på uppsatsskrivning av lärarinnan.

Genom livet som lantbrukare i Mossebo, med plats för ett tjugotal nötkreatur, odling av spannmål och vall och skogsbruk, har han skrivit ner sina minnen för hand.
Minnen från barndomen och minnen om släktingar och original som bott i Mossebo.
Mossebo som han säger ”en liten prick på kartan på gränsen till Småland”.

Men vackert är det där?
– Ja det brukar andra säga i alla fall, säger han.
När Valdemar gick i pension 1990 tog sonen Yngve över gården och blev månskensbonde.
Valdemar bor kvar på gården i huset som han och frun Aina lät bygga 1953.
Det senaste året har han börjat skriva rent de kladdiga anteckningarna. Det var nödvändigt för att någon skulle kunna läsa dem. Nu sitter de maskinskrivna i en tjock pärm.
– Men jag har mycket mer att skriva om, säger han och vill bevara berättelserna åt framtiden.
– När jag är borta så försvinner ju allt annars.

Valdemars föräldrar
flyttade från närbelägna Skillerås till Hinkelsbo 1932. Då var Valdemar sju år, mittenbarn i en syskonskara av tre.
– Min familj på fars sida är från Mossebo och på mors sida från Ambjörnarp. Jag har släktforskat tio generationer tillbaka och de har inte rört sig så långt.
Många var soldater.
– Fem generationer på morfars sida var knektar.

Valdemar Josefsson
har varit en varit en föreningsmänniska hela sitt liv. Från 1942 i Svensk landsbygds ungdomsförbund, det som numer är Centern. Han har varit engagerad i kommunfullmäktige och kyrkan, och i både Kinds forskarklubb med släktforskning, och i Mossebo hembygdsförening.
– Men jag har inte varit så aktiv på sista tiden, jag har gjort mitt, säger han.
Åsastugan från 1700-talet som flyttats och byggts upp på Mossebo stom, den har Valdemars förfäder bott i. Det är fyra år sedan Valdemar slutade sitt sista uppdrag, som kyrkvärd och guide i Mossebos vackra träkyrka.
– Det är nog det uppdrag jag tyckt varit roligast. Man träffar så många människor och blir bekant med dem.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.

Valda delar av Valdemar Josefssons nedskrivna minnen ur livet finns att läsa under www.tranemo.nu
Pärmen i sin helhet heter ”Söder om landsvägen” – minnesanteckningar från Hinkelsbo by med omnejd under 80 år.
Läs också gärna andra inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar.

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.