GÖBEL, GAUFFIN OCH SCHMIDT

Författare: Lillian Larsson

Artikel ur ”Från Borås och de Sju häraderna – 1994”. Årg.42. Sid.69-89.
Kulturhistoriska föreningen. Redaktör: Britt Åstrand.

Återges med tillstånd av föreningens ordf. Lennart Wasling 2006.

De första glasblåsarna
I litteraturen om de äldre svenska glasbruken är ofta omvittnat hur svårt det var att skaffa kompetent arbetskraft. Någon inhemsk sådan fanns knappast på 1700-talet, och de flesta glasbruken måste importera yrkesmän från utlandet. I alla arkivalier rörande glasbruken möter man därför ständigt utländska namn, oftast tyska. Det är ofta samma familjenamn som kommer igen och dessutom är många gånger familjerna ingifta i varandra. Glasblåsarna i Sverige utgjorde ett synnerligen rörligt släkte. De flyttade från det ena bruket till det andra och ibland också över gränserna till Norge och Finland.

År 1740 fick överste Ruthensparre privilegiebrev för glasblåsning i Limmared. När verksamheten kom igång omkring 1743, tycks inte några glasarbetare ha kommit direkt från utlandet till Limmared. Överste Ruthensparre lyckades rekrytera folk från både Kungsholms glasbruk och Kosta. Det sistnämnda glasbruket är visserligen två år yngre än Limmared men kom igång med verksamheten först. Från Björknäs glasbruk i Stockholms län kommer 1744 en stor familj med namnet Bertling.

Tyvärr finns inga bruksböcker bevarade för de första 40 åren, men i mantalslängden för Tranemo 1744 – 1750 är glasbruket med personal nämnt för första gången i samband med Limmareds säteri, som ju ligger i Tranemo socken och ägdes och beboddes av familjen Ruthensparre.

De allra första glasarbetarna bör ha bott någonstans i närheten av säteriet, men
efter ett par år fanns säkert bostäder i omedelbar närhet till glasbruket, som ligger i Södra Åsarps socken.

En pionjär
Den kände glasforskaren Heribert Seitz skärskådade redan för 50 år sedan ovan nämnda mantalslängd. Han konstaterar att glassliparen och ritaren Johan Wentzel Gubbe måste vara identisk med den Johan Wentzel Goba som arbetade på Kungsholms glasbruk under åren 1735 – 1740. Seitz tror att han direkt därefter begivit sig till Limmared och tycks ha lagt ner mycken möda på att kartlägga Gobas liv i Stockholm. Han berättar i ”Äldre svenska glas med graverad dekor” att Goba (enligt mantalslängden för Norrmalm 1740) är fattig och att han ”håller litet Krögerie för Parmmätare Enckan Anna Törn”. Efter 1750 är Goba borta ur bilden och man kan inte låta bli att undra vart denne duktige ritare tog vägen.

SLÄKTEN GÖBEL (GIÖBEL)
Ett märkligt dokument finns bevarat bland Länghems flyttningsattester. Det är dock inget flyttningsbevis i egentlig mening, utan ett vigselbevis som berättar att ”ein Glasmacher” från Lauterbach, Hans Adam Göbel, har gift sig med Margaretha Martinin i Bontenbach den 30 september 1732. Detta intygas av Anton Heinrich Koch, ”Evangelisch-Lutherischer Pfarrer daselbst”.

Det är detta par som i sinom tid skall ge upphov till ”dynastin” Göbel på Limmareds glasbruk. Fyra generationer kommer att verka här och ättlingar kommer att sprida sig till en rad andra glasbruk.

Adam Göbel hörde inte till de första glasblåsarna som kom till Limmared, vilket ibland har hävdats. Han tycks först ha sökt sig till Ettarps glasbruk i Enslöv (Hallands län). Där finner man paret Adam och Margaretha i födelseboken när de fått sonen Johan Lorentz den 30 augusti 1743. Året därpå dyker en mäster Johan ”Gebel” upp som fadder på Kosta, liksom också hustrun Anna Maria. Dessa namn stämmer nu inte riktigt, men troligen är det ändå Adam och Margaretha som åsyftas. De får sonen Johannes den 2 juli 1746, men han dör redan följande år. Då lämnar familjen Kosta och återvänder till Ettarp. Den 6 december samma år föds dottern Maria Catharina. Hur länge familjen sedan stannar på Ettarps glasbruk är oklart, men helt säkert är att den kommer till Limmared 1751. Nu ser man plötsligt namnet Adam Göbel lite varstans – i mantalslängden, i födelseboken i egenskap av fadder eller i kyrkoräkenskaperna. Första gången han är i kyrkan och skänker en daler, har han en annan mäster Göbel (utan förnamn) med sig. Denne okände Göbel dör samma år och sägs vara 57 år gammal. Vem var han?
Så är det då dags att redovisa kärnfamiljen.

Glasblåsaren Adam Göbel f ca 1710 i Tyskland d 20/10 1773 i S. Åsarp
Hustru: Margaretha Martinin f ca 1716 i Tyskland d 17/11 1778 i S. Åsarp
Barn:
Johan Martin(Hammartin) f ca 1730 trol. i Tyskland
Simon f ca 1732 trol. i Tyskland
Johan Georg f ca 1738 trol. i Tyskland
Anna Greta
Lorentz f 30/8 1743 i Enslöv
Johann f 2/7 1746 i Ekeberga d 20/3 1747 i Ekeberga
Maria Catharina f 6/12 1747 i Enslöv

De fyra sönerna kom alla – med smärre avbrott och med olika framgång att arbeta på Limmareds glasbruk. Dottern Anna Greta gifte sig 1762 med sadelmakaren Olof Blomstedt från Ulricehamn. Maria Catharina hamnade också i Ulricehamn genom giftermål 1780 med skräddarmästaren Elias Hamström.

Andra generationen
Glasblåsaren
Hammartin Göbel f ca 1730 trol. i Tyskland
d 23/3 1790 i S. Åsarp
Hustru: Agneta Ryberg f ca 1725
d 14/2 1798 i S. Åsarp
Barn:
Paulus f 15/10 1758 i S.Åsarp trol. död som barn
Johan Adam f 8/10 1762 i S. Åsarp

Glasblåsaren Simon Göbel f ca 1732 trol. i Tyskland
d 11/6 1788 i S. Åsarp
Hustru i 1:a giftet: Annika Eriksdotter f ca 1735 i Hjo
d 15/2 1777 i S. Åsarp
Barn:
Christina f 20/2 1757 i S. Åsarp d 15/1 1758 i S. Åsarp
Paulus f 26/1 1759 i S. Åsarp
Carl Friedrich f 6/9 1761 i S. Åsarp d 6/12 1762 i S. Åsarp
Carl Eric f 29/5 1764 i Hjo
Johan Friedrich f 14/9 1769 i S. Åsarp
Anna (döpt Maria) Margareta f 26/6 1772 i Botilsäter
Britta Stina f 1774 trol. Bro trol. död som barn

Hustru i 2:a giftet:
Maria Beata Olsdotter f ca 1755
Barn:
Britta Stina f 11/7 1780 i Bro
Sara Maria f 31/10 1782 i S. Åsarp
Lovisa Ulrica f 24/11 1784 i S. Åsarp
Agneta f 31/5 1787 i S. Åsarp död efter några dagar
Gustaf Magnus f 16/5 1788 i S. Åsarp

Simon Göbel var borta från Limmared under ett tiotal år. Familjen flyttade till det värmländska glasbruket Anneberg i Botilsäters socken 1771 och stannade där till 1774, då Anneberg upphörde och ersattes med Liljedal I i Bro sno Simon följde med dit och stannade möjligtvis till 1780. Därefter bör han ha kommit hem till Limmared. Sonen Paulus däremot stannade kvar i Värmland. Han började på Liljedal II i Eds sn 1782 och blev med tiden hyttmästare där. Också bröderna Carl Eric och Johan Friedrich kom att arbeta på detta glasbruk.

Simon blev änkling 1777. Han gifte om sig, troligtvis i Bro och fick som synes fem nya barn, varav ett dog kort efter födseln. Själv avled han 1788.

Tre år senare gifte änkan Maria Beata om sig med nyblivne änklingen, glasblåsaren Torsten Håkansson, som kommit till Limmared från Norge 1788 och som hade fyra barn med sig. Maria och Torsten fick sonen Olof 1791 och flyttade samma år med den stora familjen till Liljedals glasbruk.

Hyttmästaren
Johan Georg Göbel f ca 1738 trol. i Tyskland
d 25/5 1803 i S. Åsarp
Hustru i 1:a giftet:
Maria Christ. Juhlberg f ca 1740
d 14/1 1790 i S. Åsarp
Barn:
Carl Fredrik f ca 1764 i S. Åsarp
Anna Magdalena f ca 1768 i S. Åsarp
Sara Cathrina f 27/8 1770 i S. Åsarp d 5/8 1771 i S. Åsarp
Johan Christopher f 18/9 1772 i S. Åsarp d 20/3 1777 i S. Åsarp
Sara Christina f 11/5 1775 i S. Åsarp
Agneta Elisabeth f 5/11 1776 i S. Åsarp d 2/3 1777 i S. Åsarp
Agneta Elisabeth f 19/6 1778 i S. Åsarp
Johan Cristopher f 27/3 1780 i S. Åsarp
Maria Johanna f 17/1 1782 i S. Åsarp
Gustaf Adolph f 3/2 1785 i S. Åsarp d 9/5 1790 i S. Åsarp

Hustru i 2:a giftet:
Sara Maria Friberg
Barn:
Anna Maria f 6/6 1794 i S. Åsarp d 28/2 1795 i S. Åsarp

Alla de döttrar som nådde vuxen ålder blev gifta: Anna Magdalena med inspektor Lars Broman 1792, Sara Christina med glashandlaren Simon Högberg 1793, Agneta Elisabeth med glasritaren Carl Gauffin 1802 och Maria Johanna med sergeanten Abraham Ridderbielke 1804.
Efter Johan Georg Göbels död blev äldste sonen Carl Fredrik hyttmästare, och efter hans död fick den yngre brodern Johan Christopher ta över, men mera om dem nedan.

Glasblåsaren
Lorentz Göbel f 30/8 1743 i Enslöv (Ettarps glasbruk)
d 27/10 1788 i S. Åsarp

Hustru: Elisabeth Lidell f 17/1 1736 i S. Åsarp d 9/1 1816 i S. Åsarp
Barn:
Carl Friedrich f 9/9 1769 i Länghem d 7/8 1834 i Malmö
Christopher f 13/1 1772 i S. Åsarp d 8/1 1845 i S. Åsarp
Johannes f 28/10 1774 i S. Åsarp d 3/5 1775 i S. Åsarp
Anna Caisa f 4/8 1776 i S. Åsarp d 13/8 1783 i S. Åsarp
Johannes f 27/7 1779 i S. Åsarp d 24/10 1793 i S. Åsarp

Att en ung glasblåsare av utländsk härkomst gifter sig med prästens dotter på 1760-talet låter väl nästan som en saga. Familjens vidare öden blir dock allt annat än sagolika.

Lorentz hustru Elisabeth var dotter till komminister Sven Lidell och själv född i den tredjedel av Skårtebo (3/4 mantal kronohemman) som utgjorde komministerboställe. Omkring 1745 flyttade familjen till Länghem, till gården Sjörred (1/2 mt1 frälse) som Sven Lidell var, eller blev, hälftenägare till. Här bodde Elisabeth Lidell och maken Lorentz Göbel som nygifta, och här föddes också deras första barn.

I mantalslängden för S. Åsarp av år 1700 ser man att Lorentz Göbel övertagit ”komministerdelen” i Skårtebo. Det låter ståndsmässigt, särskilt om man betänker hur arbetarbostäderna vid glasbruket måste ha sett ut vid samma tid. Det normala var att de stora familjerna bodde i ett rum och kök.

De närmaste åren därefter tycks Lorentz dock inte ha varit hemma i Skårtebo. Han vistades bevisligen på Liljedals glasbruk i Värmland, där också brodern Simon tidvis arbetade. Simon hade, i motsats till Lorentz, sin familj med sig. Från 1782 är Limmareds bruksräkenskaper bevarade och detta år finner man att de fyra bröderna åter arbetar vid Limmared, familjen Göbel är helt dominerande vid glasbruket.

Lorentz avlider redan 1788, endast 45 år gammal. Två av de fem barnen är då döda. Änkan Elisabeth blir glasarbetare. I brukets tillverkningslistor finner man Lisa Lidell tillverkande knappar. Yngste sonen Johannes är säkert ”hyttpojke”, men han dör 1793, 13 år gammal, av ”svår halssjuka”.

Nu återstår bara de två äldsta sönerna. Vad de egentligen sysslade med har det varit svårt att utröna. Helt säkert är att de inte varit glasblåsare eller haft någon annan fast anställning vid glasbruket. Carl Friedrich tillverkade flaskformar ibland och kallas alltid snickaren Göbel i husförhörslängderna.

I den längd som omfattar åren 1807 – 1810 ser det ut som om Elisabeth bor ensam i komministerbostaden som ägs av brodern, komminister Christopher Lidell. Hennes namn är emellertid struket och därefter är hon inte skriven någonstans i socknen. I dödboken av år 1816 kan man dock läsa att Madame Elisabeth Göbel i Skårtebo avlidit den 9 januari. Precis så kallades hon i början av sitt äktenskap, när hon lade en slant i kollekten i S. Åsarps kyrka.

Sonen Christopher kan man spåra till en backstuga på Skårtebos ägor. Där bor han med hustru och dotter. Den senare gifter sig och får tre barn i denna stuga som senare kallas Kristofferstorp. Här bor också snickaren Carl Friedrich Göbel som kommit i klammeri med rättvisan på grund av några småstölder. Han döms bl.a till 5 års straffarbete på Malmöhus fästning och avlider efter bara några månader där.
Brodern Christopher slutar sina dagar i sockenstugan 1845. Nästan samtidigt dör en annan Christoper Göbel, kusinen och hyttmästaren på Limmareds glasbruk. Olika falla ödets lotter.

Tredje generationen
Glasblåsaren
Carl Eric Göbel f 29/5 1764 i Hjo
Hustru: Brita Cajsa Högren
Barn:
Anna Greta f 30/5 1788 i S. Åsarp d 22/8 1790 i S. Åsarp
Simon Nicolaus f 19/1 1790 i S. Åsarp
Denna familj flyttar 1794 till Cedersbergs glasbruk.

Hyttmästaren
Carl Fredrik Göbel f ca 1764 i S. Åsarp
d 25/4 1818 i S. Åsarp
Hustru:
Maria Catharina Skata f 6/9 1766 i S. Åsarp
d 4/2 1854 i S. Åsarp
Barn:
Maria Christina f 12/1 1795 i S. Åsarp
Sophia f 22/12 1798 i S. Åsarp
Helena f 22/12 1798 i S. Åsarp
Charlotta Johanna f 15/5 1801 i S. Åsarp
Anna Elisabeth f 18/11 1803 i S. Åsarp
Carl Johan f 22/11 1806 i S. Åsarp d 1/5 1834

Dottern Charlotta Johanna flyttar till Örsås när hon är arton år gammal. Hon lär ha gift sig med en N.J. Bergendahl. Maria Christina gifter sig 1820 med inspektor Jacob Hallberg på glasbruket. Sedan dröjer det ända till 1828 innan det blir bröllop hos hyttmästaren igen. Då är det Helenas tur. Hennes make är handlanden Johan Ekman från Ulricehamn. Sista flickan ut är Sophia. Hennes utvalde är furiren L. Bergendahl, och paret bosätter sig i Hult i Månstad.

Hyttmästaren Carl Fredrik Göbel måste ha varit en välbärgad man. Vid sin död 1818 ägde han inte bara Åsarp Ladugården (1/4 mantal), som han ägt sedan 1810, utan även Bystad Öfregården (1/4 mantal) i Tranemo från 1790. Änkan Maria Catharina sålde 1820 sin brukningsdel i Ladugården, men behöll Bystad. Det framgår av husförhörslängden att hon – i varje fall tidvis – själv brukat gården trots att hon hade åbor som kunde göra det. 1848 sålde hon gården till Anders Josef Grönbäck, farfars far till den siste ägaren, Henrik Grönbäck, som avled 1993. ”Enkan Göbel” tycks ha varit road av att göra fastighetsaffärer. Under åren 1834 – 1837 står hon som ägare till Bystad Mellangården (1/4 mantal), som tidigare ägts av svärsonen Jacob Hallberg. Någon gång före 1840 har hon sålt den till glasritaren J.P. Gauffin.
Efter Carl Fredrik Göbels död 1818 blir hans yngre bror arbetsledare i hyttan.

Hyttmästaren
Johan Christopher Göbel f 27/3 1780 i S. Åsarp
d 22/4 1845 i S. Åsarp
Hustru: Maria Mårtensdotter f 24/2 1775
d 13/11 1860 i S. Åsarp
Barn:
Johan Emanuel f 11/8 1804 i S. Åsarp d 7/12 1841 i S. Åsarp
Maria Gustafva f 13/7 1807 i S. Åsarp
Alexander f 13/8 1817 i S. Åsarp d 3/7 1819 i S. Åsarp
Salomon f 8/1 1821 i S. Åsarp d 1/10 1821 i S. Åsarp

Denne hyttmästare Göbel tycks ha haft planer på att bli sin egen brukspatron. Tillsammans med hemmansägaren Andreas Lundgren i Åsarp Ladugården och kronolänsman Jacob Bånge i Håcksvik inlämnade han 1826 en ansökan till Kommerskollegium om att få starta ett glasbruk på kronoskattehemmanet Häljabos marker. Greve Claes-Eric Sparre som då ägde Limmareds glasbruk protesterade naturligtvis häftigt, men fick inte gehör. Efter en enorm pappersexercis utfärdades 1828 privilegier för Göbels m.fl. tilltänkta glasbruk, som dock aldrig kom till stånd.

Johan Christopher Göbel etablerade sig också som gårdsägare i Bystad. Han ägde Nedergården (3/16 mantal), men bara under ett tiotal år, från ca 1815 till ca 1825.

Ur en bouppteckning har det framgått att Johan Christopher Göbels hustru Maria var dotter till soldaten Mårten Kindqvist i Åsarp Ladugården; hon var dock inte född i S. Åsarp.
Om dottern Maria Gustafva finns följande anteckning i vigselboken 1827: ”Den 26 Februari sammanvigdes Fidei-Commissarien Lieutenanten D. v. Schedwin på Gälared, Hillareds socken, och Demoiselle Maria Gustafva Göbel på Limmareds glasbruk”. Men säg den lycka som varar beständigt. Det blev skilsmässa från Schedwin, och fortsättningen följer i födelseboken av 1842: ”Den 14 Februari föddes oäkta barn i Bäckanäs, Bottnaryds pastorat i Småland, döptes till Bror Johan Mauritz Casimir. Modren f.d. Fru Gustafva Maria Schedwin på Limmareds glasbruk. Bördagumma Hyttmästerskan Maria Göbel”. Som faddrar tjänstgjorde en rad kända personer från glasbruket. Det lyckliga slutet visar sig i vigselboken samma år. Den 19 juni gifter Gustafva sig med arrendatorn av bostället Bäckanäs i Bottnaryds socken, Nic1as Wessborg. Familjen bosätter sig på Björdal Mellangården i Månstad.

Glashandlaren
Johan Adam Göbel f 8/10 1762 i S. Åsarp
Hustru: Brita Ahlberg
Barn:
Agneta Lisa f 16/11 1781 i S. Åsarp d 27/12 1783 i S. Åsarp
Agneta Elisabeth f 22/4 1787 i S. Åsarp
Allt tyder på att denna familj tidigt flyttade från Limmared.

Fjärde generationen
Glasblåsaren
Carl Johan Göbel f 22/11 1806 i S. Åsarp
d 1/3 1834 i S. Åsarp

Carl Johan var son till hyttmästaren Carl Fredrik Göbel och Maria Catharina Skata, som var dotter till mäster Lars Skata. Carl Johan var bara 12 år när fadern dog och hade väl då för länge sedan börjat arbeta i hyttan. Han finns med i avlöningslistorna t.o.m. 1833. Den första maj året därpå avlider han av ”häftig förkylning”, endast 27 år gammal. Han hade inte hunnit skaffa sig familj. Modern skulle överleva honom med 20 år, hon nådde den då mycket höga åldern av 87 år.

Glasblåsaren
Johan Emanuel Göbel f 11/8 1804 i S. Åsarp
d 7/12 1841 i S. Åsarp

Johan Emanuel var son till hyttmästaren Johan Christopher Göbel och Maria Mårtensdotter. Vi hittar honom i avlöningslistorna tillsammans med fadern. Båda blåser ”vitt glas” (ofärgat). Efter 1830 är han borta från tillverkningslängden men är kanske sysselsatt med annat arbete. Johan Emanuel Göbel blir bara 37 år. 1841 sätter den förfärliga lungsoten stopp för hans liv. När fadern avlider drygt tre år senare är dödsorsaken ”bröstvattusot” . Modern blir liksom ovan nämnda svägerska mycket gammal. Vi citerar ur dödboken av 1860: ”Den 13 Nov. dog Enke Hyttmästerskan Maria Göbel från Limmareds glasbruk, begrofs den 21 Nov., 85 år 8 mån. 20 dagar”.
Man anar stor vördnad bakom orden när prästen skriver namnet Göbel för sista gången i Limmareds historia.

SLÄKTEN GAUFFIN
Heter man Gauffin måste man vara vallonättling, och heter man dessutom Carl måste man nog ha sina rötter i järnhanteringen på Österby bruk. Detta framgår tydligt av en släktöversikt i Karl Kilboms bok ”Vallonerna”. Enligt husförhörslängderna skall Carl Gauffin vara född 1774, men det finns ingen upplysning om varifrån han kommer. Nyfikna på hans härstamning går vi till födelseboken för Film, församlingen där Österby bruk ligger. Här blir det genast napp. Carls föräldrar är räckardrängen Jan Carlsson Goffeng och hustrun Jana Lehnman, båda födda 1742.

Dessa tycks ha dött tidigt. Carl och en syster till honom har omhändertagits av farmodern, änkan Maria Goffeng, f 1718. Denna resoluta kvinna tar barnen med sig och flyttar till Stockholm 1789. Heribert Seitz har skrivit att Carl Gauffin arbetade på Kungsholms glasbruk under åren 1796 – 1799, alltså innan han kom till Limmared.

Detta gick att kontrollera med hjälp av husförhörslängderna från Ulrika Eleonora församling i Stockholm, där han finns med redan 1790 – 1794. Han kallas här lärling och står tillsammans med gesällen Claes Goffeng, säkert en släkting. Nästa gång vi möter Carl Gauffin är i S. Åsarps vigselbok av år 1802 och snart börjar det svårstavade namnet dyka upp med jämna mellanrum i födelseboken.

Glassliparen och ritaren
Carl Gauffin f 10/3 1774 i Film
d 13/5 1848 i S. Åsarp
Hustru:
Agneta Elisabeth Göbel f 19/6 1778 i S. Åsarp
d 9/3 1822 i S. Åsarp
Barn:
Carl Göran (dövstum) f 4/7 1802 i S. Åsarp d 9/2 1863 i S. Åsarp
Anna Lisa f 18/11 1803 i S. Åsarp d 7/4 1820 i S. Åsarp
Johanna Maria f 16/5 1805 i S. Åsarp
Johan Peter f 1/1 1807 i S. Åsarp
Sofia Magdalena f 29/10 1808 i S. Åsarp d 16/3 1866 i S. Åsarp
Lotta Christina f 20/3 1810 i S. Åsarp
hennes son: Eduard f 5/3 1827 i S. Åsarp
Gustaf f 4/4 1812 i S. Åsarp
Christopher(svagsint) f 11/3 1815 i S. Åsarp
d 28/3 1855 i S. Åsarp
Brita Maria f 22/8 1817 i S. Åsarp d 28/11 1817 i S. Åsarp

Några kommentarer och tillägg till ovanstående torra siffror. Hustrun Agneta, som var dotter till hyttmästaren Johan Georg Göbel, dog som synes tidigt och då blev det väl döttrarna Johanna och Sofia som fick ta hand om hemmet. Den sistnämnda förblev ogift medan Johanna 1835 gifte sig med hyttmästaren och änklingen Johan Georg Schmidt. Hon tog med sig sin dövstumme bror. Yngsta flickan Lotta ”råkade i olycka” och var bara 17 år gammal när hon fick sonen Eduard den 5/3 1827. Eduard omhändertogs av morbrodern J.P. Gauffin och fick stanna hos honom till 1845, då han flyttade till Borås. Den unga modern Lotta försvann från Limmared någon gång mellan åren 1829 och 1834, för vilken tid husförhörslängder saknas. Johan Peter och Gustaf blev välkända yrkesmän som fadern, gifte sig och blev upphov till nya generationer.

Glasblåsaren
Johan Peter Gauffin f 1/1 1807 i S. Åsarp
d 15/5 1866 i S. Åsarp
Hustru:
Johanna Wessborg f 20/10 1811
d 18/4 1877 i S. Åsarp
Barn:
Maria Elisabeth f 2/10 1840 i S. Åsarp d 14/10 1846 i S. Åsarp
Carl Axel Teodor f 18/5 1843 i S. Åsarp d 18/4 1850 i S. Åsarp
Hulda Eufemia f 16/9 1845 i S. Åsarp d 17/5 1875 i S Åsarp
Johan Fredrik f 8/4 1848 i S. Åsarp
Emma Sofia f 4/7 1850 i S. Åsarp
Maria Evelina f 8/12 1852 i S. Åsarp

Johan Peter Gauffin var också gårdsägare under en period. Omkring 1840 köpte han Bystad Mellomgården (1/4 mantal) av änkan Maria Catharina Göbel men sålde den igen 1860.

Om döttrarna finns följande att berätta. Emma gifte sig med glasmålaren Liander 1869. Maria blev gift med Johan Robert Fahlman som var bokhållare i Limmared och därefter förvaltare i Strömsfors till 1883.

Sonen Johan Fredrik flyttade till Finland 1881, närmare bestämt till Iittala glasbruk som anlades just det året. Han deltog i arbetet från allra första dagen, tillsammans med flera andra glasblåsare från Limmared. Detta framgår av en broschyr från Iittalas 100-årsjubileum. Han kom tillbaka till Sverige 1885, till Fjäls glasbruk i Hässjö sn, Västernorrlands län. Detta glasbruk blev han själv ägare till (uppgifterna från Ivar Thonander, Mariestad).

Glasritaren Gustaf Gauffin f 4/4 1812 i S. Åsarp
d 12/6 1870 i S. Åsarp
Hustru:
Johanna Maria Svensdotter f 30/9 1828 i Mossebo
d 12/4 1883 i S. Åsarp
Barn:
Claes Axel Teodor f 25/5 1851 i S. Åsarp d 19/6 1854 i S. Åsarp
Wilhelmina Laurette f 13/11 1853 i S. Åsarp
Axel Emil f 13/10 1855 i S. Åsarp
Alfrida Sofia f 5/6 1858 i S. Åsarp d 7/9 1909 i S. Åsarp
Peter Gustaf Adolf f 13/1 1861 i S. Åsarp d 18/4 1884 i S. Åsarp
Carl Henning f 24/2 1863 i S. Åsarp
Claes Robert f 25/7 1867 i S. Åsarp d 1/7 1869 i S. Åsarp
Elin Elisabeth f 8/8 1870 i S. Åsarp d 31/3 1871 i S. Åsarp

Statussymbolen framför andra var för glasblåsaren i Limmared en liten gård – och då helst i Bystad i Tranemo sn. Man köpte och man sålde av varandra, kanske för att alla var släkt med alla. Gustaf Gauffin blev ägare till Bystad Nedergården (3/16 mantal) någon gång mellan 1846 och 1850, men sålde den till Svante Schmidt ett tiotal år senare.

Av barnen var Wilhelmina först med att ge sig av hemifrån. Det skedde 1881, men det går inte att utläsa vart hon tog vägen. Brodern, glasblåsaren Carl Henning Gauffin emigrerade till Amerika 1884. Av syskonen återstår sedan bara en bror som det finns anledning att komma ihåg:

Glasblåsaren
Axel Emil Gauffin f 13/10 1855 i S. Åsarp
Hustru:
Emma Christina Magnidotter f 11/11 1853 i Svenljunga

Axel Emil arbetade som mycket ung, 1873 – 1876, på Strömsfors glasbruk. Han blev den siste yrkesmannen av släkten Gauffin på Limmareds glasbruk, där hans förfäder varit såväl slipare som ritare och glasblåsare. Tillsammans med hustrun flyttade han mot slutet av 1884 till Ulricehamn, där han blev affärsman och tydligen en framgångsrik sådan. Han kunde nämligen 1899 köpa den fastighet som än idag kallas Gauffinska gården. Där hade han glas-, porslins- och lampaffär och hustrun Emma hade en mycket anlitad syateljé (UT 25/41968).

SLÄKTEN SCHMIDT
Medlemmar ur denna släkt dominerade stort på Limmareds glasbruk under större delen av 1800-talet, liksom tidigare generationer gjort på en rad andra svenska glasbruk.

Då det säkert finns ättlingar som funderar över sitt ursprung, vill jag gärna berätta något om anfadern till ”vår” Schmidt-gren. Motstridiga uppgifter om hur många gånger denne var gift och vad fruarna hette har publicerats tidigare. För en utomstående kan ett problem av detta slag tyckas ovidkommande, men för den som forskar i sin egen släkt är det viktigt.

Att Johan Georg Schmidt, f. ca 1718, kom från Tyskland är oomtvistat. Vi finner honom allra först på Ettarps glasbruk (Enslöv). Han tituleras glasarbetare, medan Gottfrid Schmidt på samma glasbruk (troligtvis brodern) får heta glasmästare. Johan Georg och hans hustru Anna Fortula Greiffen får 1744 dottern Anna Catharina. Nästa barn föds på Kosta (Ekeberga) 1746 och döps till Anna Magdalena. Detta barns mor uppges heta Anna Kortel. Hon dör i barnsäng och den lilla dottern avlider också efter ett halvår. Jag anser det uppenbart att Anna Kortel är identisk med Anna Fortula Greiffen. Prästen måste ha missuppfattat det svåra namnet, och han har också haft stora problem med stavningen av andra utländska glasarbetares namn. Detta bidrar till att göra släktforskningen nog så besvärlig, men Ekebergas ministerialiängder har ändå varit till stor nytta när det gäller glasarbetare som kommit till Limmared från Kosta.

Att Johan Georg Schmidt mycket snart gifte om sig med Magdalena Börjesdotter Berg och fick många barn med henne kan vi i detta sammanhang lämna därhän, men det kanske bör nämnas att den orolige Johan Georg även hinner med att arbeta vid Skånska glasbruket. Vid ett dop där noteras att ”hustrun Magdalena Schmidt hölt barnet”.

Så kommer vi då äntligen till det barn som kanske vållat släktforskarna mest huvudbry, nämligen sonen Niclas, som 1776 helt oväntat dyker upp i husförhörslängden för Lofta (Casimirborgs glasbruk), dit familjen flyttat 1764. Niclas uppges vara född 1742 i Tyskland och det är detta som gör frågan om vem som var hans mor så komplicerad. Utan tillgång till dopboken går det inte att fastställa detta, men jag förutsätter att Niclas mor var samma Anna Fortula Greiffen som var mor till Johan Georgs nästa barn som föddes bara två år senare.

Niclas Schmidt var gift med Anna Maria Elglund, f 1/12 1742. Paret fick fem barn, bland dem sonen Anders Gottfrid, f 26/9 1777. När Gottfrid var fem år gammal flyttade han med sina föräldrar, syskon och farföräldrar till Cedersbergs glasbruk (Vist), där han naturligtvis i sinom tid började arbeta. 1794 flyttade han emellertid tillbaka till Casimirsborg, men därifrån försvann han spårlöst 1803. ”Om honom är f ö ingenting känt”, skriver Bengt Westberg i sin monografi om Casimirsborg. Underligt nog kopplade Westberg inte ihop honom med Limmared, för det var dit han kom.

Första gången vi möter Anders Gottfrid Schmidt i kyrkoböckerna är när han 1804 gifter sig med änkan efter mäster Eric Torstensson. De bildar familj enligt följande:

Glasblåsaren
Anders Gottfrid Schmidt f 26/9 1777 i Lofta
(Cederbergs glasbruk)
d 16/8 1830 i S. Åsarp

Hustru:
Britta Stina Skata f 15/11 1761 i S. Åsarp
d 1/9 1835 i S. Åsarp
Hennes dotter i 1:a äkt:
Britta Appolonia Ericsdotter f 31/12 1792 i S. Åsarp
Gemensamma barn:
Anna Sophia f 5/6 1806 i S. Åsarp
Maria Lovisa f 10/9 1807 i S. Åsarp
hennes dotter: Anna Emerentia f 24/1 1834 i S. Åsarp
Johan Georg f 3/12 1809 i S. Åsarp

Appolonia flyttar hemifrån någon gång mellan 1815 och 1820. Om flickorna Anna Sophia och Maria Lovisa noterar prästen att de ”kan hela Catechesen utantill”. Som vuxna flyttar de fram och tillbaka till Borås i flera omgångar, Maria Lovisa stannar där definitivt 1839. Sonen i huset blir kvar i Limmared, fortsätter glasblåsartraditionen och bildar familj.

Glasblåsaren
Johan Georg Schmidt f 3/12 1809 i S. Åsarp
d 27/6 1839 i S. Åsarp
Hustru:
Christina Klinghjert f 9/12 1805 i Ulricehamn
d 8/4 1848 i S. Åsarp
Barn:
Johan Christoffer Gottfrid f 17/1 1834 i S. Åsarp
Carl Fredrik August f 17/1 1836 i S. Åsarp
Alexander Frans Oscar f 10/9 1838 i S. Åsarp

Efter Johan Georg Schmidts död gifter änkan Christina om sig med bruksdrängen Johannes Svensson. De får sonen Svante Johansson den 29/11 1844. Sonen Johan Christoffer Gottfrid flyttar till Ulricehamn 1851, Carl Fredrik August till Svenljunga 1854 och Alexander Frans Oscar flyttar också dit två år senare. Vid den tiden gifter deras styvfar om sig och flyttar med sonen Svante till Nittorp.

Det fanns ännu en Johan Georg Schmidt. Han kom från Cedersbergs glasbruk där hans många släktingar spelat en betydande roll, och där han var född som son till Carl Göran Schmidt och hans hustru Anna Lovisa Falk. Om man dessutom tillägger att Carl Göran var son till ovan speciellt omnämnde Niclas Schmidt går det lätt att räkna ut att de båda Johan Georg var kusiner.

Glasblåsaren
Johan Georg Schmidt f 28/12 1797 i Vist
d 25/7 1852 i S. Åsarp
Hustru i 1:a giftet:
Maria Britta Olman f ca 1794
d 27/6 1834 i S. Åsarp
Barn:
Mathilda Augusta f 14/3 1824 i Vist
Carl Ludvig f 31/5 1826 i Vist
Svante Johan Bernhard f 7/2 1829 i Vist

Hustru i 2:a giftet
Johanna Maria Gauffin f 16/5 1805 i S. Åsarp
d 12/12 1883 i S. Åsarp
Barn:
Adolph Fredrik f 27/8 1835 i S. Åsarp
Victor Leander f 22/3 1838 i S.Åsarp
Claes Robert f 19/11 1839 i S. Åsarp
Anna Elisabeth f 10/11 1842 i S. Åsarp
Maria Josefina Lovisa f 15/8 1847 i S. Åsarp

Denne Johan Georg Schmidt avancerade så småningom till hyttmästare. Han tycks ha blivit en relativt välbärgad man. Under några år omkring 1845 ägde han gården Hympan (3/8 mantal) i Länghem.

Äldsta dottern Mathilda Augusta lämnar hemmet 1848 för att gifta sig med
glasblåsaren Claes Lamberg.

Carl Ludvig flyttar till Eda glasbruk 1851. Han återvänder 1884 med hustrun Fredrika Sofia Levin och de får sonen Samuel Fredrik 1856. Den lilla familjen flyttar 1858 till Hadelands glasbruk i Norge.

Adolf Fredrik, som nog mest arbetade på limmaredsägda Bollsjö glasbruk i Mossebo, gifter sig med Anna Maria Andersdotter. De får 1863 sonen David Fredrik. Fem månader därefter dör Adolf. Änkan gifter om sig tre år senare, flyttar till Brobacken och får ytterligare fem barn. Hela familjen inklusive David Fredrik Schmidt emigrerar till Amerika 1887.

De två nästan jämnåriga bröderna Victor och Robert är strukna i den husförhörslängd som omfattar åren 1850 – 1860, men det finns ingen anteckning om vart de flyttat. Robert kommer i varje fall tillbaka från Eda 1855, men det är ovisst om eller hur länge han stannar hemma. 1871 kommer han från Sandö glasbruk i Nora, 1872 flyttar han till limmaredsägda Strömsfors glasbruk i Örsås. Efter tre år bär det av till Kungälvs glasbruk. Att han därefter, liksom brodern Victor, kom att arbeta på Fåglaviks glasbruk i Hudene är välkänt. Den senare hade dock hunnit bilda familj i Limmared.

Glasblåsaren
Victor Leander Schmidt f 22/2 1838 i S. Åsarp
Hustru:
Johanna Charlotta Hallqvist f 11/12 1839 i Borås
Barn:
Gottfrid Nikolaus f 3/7 1865 i S. Åsarp
Agnes Mathilda f 31/5 1867 i S. Åsarp
Maria Victoria f 28/1 1870 i S. Åsarp

Familjen flyttar från Limmared 1871, men det går inte att uttyda vart. Det är omvittnat att Victor blev en mycket uppskattad yrkesman på Fåglaviks glasbruk, där han var med från början. Med detta lämnar vi tills vidare de två något oroliga parhästarna Victor och Robert för att se vad som händer med syskonen.

Anna Elisabeth gifte sig 1862 med bokhållaren och civilingenjören Josua Hesekiel Kjellgren och flyttade med honom till Sundsvall. Han fick en ledande befattning på Sandö glasbruk innan han 1868 blev disponent på Reijmyre glasbruk, vilket han senare blev ensam ägare till.

Maria Josefina Lovisa flyttade till Kungälv 1875. Troligtvis befann sig brodern Robert där vid samma tid.

Så kommer det kanske mest kända Schmidt-namnet i Limmared. Alla känner till Svante, han som gjorde den vackra glaskronan i Mossebo kyrka. Det verkar som om Svante trots sin ringa ålder, bara 23 år, blivit hyttmästare direkt efter faderns död 1852. Han gifter sig i Mossebo 1856 med en flicka därifrån och då tituleras han hyttmästare. Det ligger nära till hands att tro att Svante var med om att starta Limmareds annexglasbruk Bollsjö i Mossebo. Detta kom till just 1856. Det unga paret bosatte sig dock genast i Limmared.

Hyttmästare Svante Schmidt f 7/2 1829 i Vist
d 6/10 1879 i S. Åsarp
Hustru:
Maria Wilhelmina Rydin f 6/3 1833 i Mossebo
d 8/3 1878 i S. Åsarp
Barn:
Albert Georg f 2/6 1857 i S. Åsarp d 26/4 1874 i S. Åsarp
Thure Nikolaus f 26/2 1862 i S. Åsarp d 6/3 1864 i S. Åsarp
Johan Thure f 31/5 1864 i S. Åsarp d 4/6 1865 i S. Åsarp
Carl Ifvar f 17/10 1865 i S. Åsarp d 25/5 1866 i S. Åsarp
Göran Fredrik f 24/5 1867 i S. Åsarp
Anna Maria f 10/12 1868 i S. Åsarp d 14/9 1869 i S. Åsarp
Arfvid Magnus f 24/2 1872 i S. Åsarp
Nils Otto f 27/8 1874 i S.Åsarp

Bakom ovanstående kalla siffror döljer sig ett familjeöde som kanske inte var så ovanligt vid denna tid. Av Svante Schmidts nio barn dör fyra i späd ålder. Albert Georg, studerande, blir 1874 offer för ”lungsoten”, knappt 17 år gammal. Svantes hustru Maria Wilhelmina avlider av samma sjukdom 1878. Året därpå får Svante lunginflammation och dör. Kvar av den stora familjen är då fyra små pojkar i åldrarna 5, 7, 9 och 12 år. Deras öde går att utläsa ur husförhörslängden: Arvid Magnus flyttar till Villstad samma år som fadern dött och Gunnar Ivar Napoleon till Dalstorp 1880. De två andra blir inhysta hos Peter Gustaf Adolf Gauffin, glasblåsare och ungkarl. Han har sin mor, änkan Maria Svensdotter boende hos sig samt en syster som är ”på socknen” trots att hon är ung. Änkan dör 1883 av tbc. På hösten samma år flyttar de båda pojkarna, Göran Fredrik till Svenljunga och Nils Otto till Tranemo. Fem månader senare dör den snälle Peter Gauffin som tagit hand om de två Schmidt-pojkarna trots att de inte var släkt. Han blev bara 23 år gammal och kanske är det onödigt att tillägga att dödsorsaken var ”lungsot”. Svante Schmidt var inte barskrapad. I Tranemo husförhörslängd 1856 – 1860 står han som ägare till Bystad Nedergården (3/16 mantal) i Tranemo socken. Han var kyrkligt och kommunalt starkt engagerad. Vi möter honom första gången på sockenstämman 1856 – han är då 27 år gammal- där han påpekar det olämpliga i att en blind piga kringforslas mellan gårdarna. Han föreslår att någon enskild person tar sig an henne och så blir också stämmans beslut.

Efter familjen Schmidts utraderande ur kyrkoarkivalierna tror man kanske att det inte finns någon Schmidt kvar i Limmared, men det gör det faktiskt. Det är en flicka som nog kan vara intressant för släktforskande svenskamerikaner. Hon är ett s.k. oäkta barn som kallas Alfhild Schmidt, f 3/10 1874 i Örsås, där Strömsfors glasbruk var beläget och där Robert Schmidt arbetade vid samma tid. Alfhild emigrerade till Amerika 1893. Det intressanta är att dit hade Robert också emigrerat tre år tidigare, något som vi strax skall återkomma till.

Robert och hans bror Victor hade ju som tidigare nämnts flyttat från Limmared i början av 1870-talet för att arbeta vid andra glasbruk, främst då vid Fåglavik. Efter drygt tio år återvänder de till hembygden. De är dock inte skrivna i S.Åsarps församling utan i Nittorp. Limmareds glasbruk köpte Nittorps glasbruk 1883, och redan året därpå finns Robert på plats där, säkerligen handplockad av patron Brusewitz. Efter ytterligare ett år anländer Victor, troligen liksom Robert från Kungälvs glasbruk. Victors familjeförhållanden har ändrats något sedan han lämnade Limmared. De två äldsta barnen har flyttat hemifrån, men två nya har fötts i Fåglavik.

Förvaltaren
Victor Leander Schmidt f 22/2 1838 i S. Åsarp
Hustru:
Johanna Charlotta Hallqvist f 11/12 1839 i Borås
Barn:
Maria Victoria f 28/1 1870 i S. Åsarp
Ida Charlotta f 11/3 1875 i Hudene (Fåglaviks glasbruk)
Adolfina Elisabeth Emilia f 26/8 1877 i Hudene

Familjen emigrerade till Amerika med attestdatum den 24 januari 1890. Samma år den 6 oktober följde Robert Schmidt efter och därmed blev det han som kom att sätta punkt för epoken Schmidt på Limmareds glasbruk.

Det har senare framkommit att av Victor Schmidts fem barn var det bara dottern Agnes Mathilda som stannade i Sverige. Hon hade starka skäl för att stanna: den 4 september 1890 gifte hon sig med vice häradshövdingen, senare hovrättsrådet i Svea hovrätt, Ernst Grefberg.

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Stockholms stadsarkiv
Ulrika Eleonora Församlings kyrkoarkiv (Kungsholms glasbruk):
Husförhörslängder AI:6
(1790 – 1794) och AI:7 (1795 – 1799).

Landsarkivet i Uppsala
Films kyrkoarkiv (Österby bruk):
Husförhörslängder AI:3 (1765 – 1783) och AI:6 (1786 – 1789).
Födelse- och dopböcker C:4 (1768 – 1841).

Landsarkivet i Vadstena
Ekeberga kyrkoarkiv (Kosta glasbruk):
Ministerialböcker C:1 (1689 – 1762).
Lofta kyrkoarkiv (Casimirsborgs glasbruk):
Husförhörslängder AI:1 (1768 – 1786).
Ministerialböcker C:3 (1745 – 1801).
Vists kyrkoarkiv (Cedersbergs glasbruk):
Husförhörslängder AI:l – AI:5 (1792 – 1830).
Ministerialböcker C:4 (1761- 1863).

Landsarkivet i Lund
Enslövs kyrkoarkiv (Ettarps glasbruk):
Födelse- och dopböcker C:2 (1741 – 1774).
Perstorps kyrkoarkiv (Skånska glasbruket):
Födelse- och dopböcker C:1 (1680 – 1767).

Landsarkivet i Göteborg
Borås Födelseboksregister 1642 – 1860.
Botilsäters kyrkoarkiv (Annebergs glasbruk):
Husförhörslängder AI:l (1764 – 1773) och AI:2 (1774 – 1785).
Födelse- och dopböcker C:2 (1760 – 1788).
Bro kyrkoarkiv (Liljedals glasbruk I):
Husförhörslängder AI:5 (1769 – 1775) och AI:6 (1775 – 1780).
Ministerialböcker C:2 (1734 – 1783).
Hjo stadsförsamlings kyrkoarkiv:
Födelse- och dopböcker C:2 (1731 – 1781).
Hudene kyrkoarkiv (Fåglaviks glasbruk):
Husförhörslängder AI:9 (1872 – 1882) och AI: 10 (1883 – 1895).
SCB:s utdrag ur födelseböcker 1860 – 1897.
Länghems kyrkoarkiv:
Husförhörslängder AI:9 (1845 – 1851).
Födelse- och dopböcker C:3 (1756 – 1814).
Bilagor till flyttningslängder HII:1 (1732 – 1818).
Mossebo kyrkoarkiv (Bollsjö glasbruk):
Födelse- och dopböcker C:3 (1827 – 1860).
Nittorps kyrkoarkiv (Nittorps glasbruk):
Husförhörslängder AI:12 (1874 – 1890) och AI:13 (1891 – 1903).
Svenljunga kyrkoarkiv:
Födelse- och dopböcker C:6 (1836 – 1861).
Södra Åsarps kyrkoarkiv (Limmareds glasbruk):
Husförhörslängder AI:l (1807 – 1820), AI:2 (1819 – 1828) och AI:3 (med början 1835) – AI:8 (med slut 1896).
Ministerialböcker C:1 (1720 – 1792, men med lucka 1763 – 1769) och
C:2 (1793 – 1860).
SCB:s utdrag ur ministerialböckema 1860 – 1920.
Kyrkoräkenskaper C:1 (1723 – 1792) och LI: 1 (1793 – 1842).
Kinds häradsrätt. Bouppteckningar:
FI:10 Nr 1779:57-60 Glasblåsaren Adam Göbels änka, men namnet (Margareta Martinin) är inte nämnt i bouppteckningen.
FII:18 Nr 1803:967 Hyttmästaren Johan Georg Göbel.
FII:26 Nr 1818:151 Hyttmästaren Carl Fredrik Göbel.
FII:27 Nr 1822:1009 Carl Gauffins änka (Agneta Elisabeth Göbel).
FII:32 Nr 1830:617 Glasblåsaren Anders Gottfrid Schmidt.
FII:34 Nr 1834:1079 Maria Britta Olman (g m hyttmästaren Johan Georg Schmidt,
f 1797).
FII:38 Nr 1839:847 Glasblåsaren Johan Georg Schmidt (f 1809).
FIIa:50 Nr 1852:805 Hyttmästaren Johan Georg Schmidt (f 1797)
Södra Åsarps sockenstämmoprotokoll KI:1 (1770 – 1862).
Älvsborgs läns landskontor:
Mantalslängd 1770, Södra Åsarp, Skårtebo.
Limmareds glasbruks arkiv 1782 – 1850 ca.
Tranemo kyrkoarkiv:
Husförhörslängder AI:2 (1803 – 1808), AI:3 (1819 – 1820) och AI:4 – AI:14 (1821 – 1860).
Älvsborgs läns landskontor:
Mantalslängder 1744 – 1805, Tranemo. Glasbruket är redovisat under Limmareds säteri, beläget i Tranemo socken.
Ulricehamns kyrkoarkiv;
Födelse- och dopböcker C:3 (1768 – 1823).
Örsås kyrkoarkiv (Strömsfors glasbruk):
Husförhörslängder Al: 13 (1861 – 1872) och AI:14 (1873 – 1880).
Göta hovrätts arkiv i Jönköping:
Brottmålsutslag nr 105, 1833, betr. snickaren Carl Fredrik Göbel.

Litteraturförteckning

Anderbjörk, Jan Erik. Kosta glasbruk 1742 – 1942. Stockholm 1942.
Baeckström, Arvid. Göteborgs glasbruk 1761 – 1808 och glashandel i Göteborg före 1820.
Göteborg 1962.
Fogelberg, Torbjörn. Ettarps glasbruk 1736 – 1756. Halmstad 1983.
Fogelberg, Torbjörn & Nisbeth, Åke. Liljedals glasbruk II. Småskrifter utgivna av Värmlands museum 14. Ystad 1979.
Från Borås och de sju häraderna 1968 (årg. 23).
Kilbom, Karl. Vallonerna. Stockholm 1958.
Limmared 1740-1940. Ulricehamn 1940.
Löfberg, Aimo. Suomen lasinpuhaltajat 1748 – 1860. Finlands glasmuseum Riihimäki 1981.
Nisbeth, Åke. Carlsdal, Anneberg, Liljedal i Bro. Värmländska glasbruk I. Småskrifter utgivna av Värmlands museum 4. Karlstad 1963.
Nordström, Olof. Svensk glasindustri 1550 – 1960, lokaliserings- och arbetskraftsproblem. Lund 1962.
Seitz, Heribert. Cedersbergs glasbruk och dess tillverkningar 1781 – 1832. Linköping 1934.
Seitz, Heribert. Glaset förr och nu. Stockholm 1933.
Seitz, Heribert. Äldre svenska glas med graverad dekor. Stockholm 1936.
Sundberg, J. Skånska glasbruket, en storindustri i Skåne under förra hälften av 1700-talet.
Hässleholm 1940.
Westberg, Bengt. Casimirsborgs glasbruk 1757 – 1811, en industri i Tjust för 175 år sedan.
Västervik 1961.