EN TRAGISK HÄNDELSE OCH HUR ETT EFTERNAMN KOM TILL

Författare: Nedtecknat av Johan Alberts sonson, Gudmar Lagerqvist, Mossebo Tranemo

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.2 – 1997 Årg.8 Sid.9

Denna berättelse handlar om hur olika livsöden kan påverka kommande släkten. Jag har gått tillbaka till de äldsta anteckningar jag har på min fars sida och hittade då soldaten Anders Lag. Enligt soldatrullorna var han soldat på Ladugårdens soldattorp som låg ca 1km nordväst om Södra Åsarps kyrka. Lag tjänstgjorde där åren 1831 – 1853. Troligen deltog han bara i ett fälttåg, för i mönstringsrullorna står vid ett tillfälle antecknat ”med på Fyn”.

Anders var född den 2 september 1811 och var gift med Lofvisa Johansdotter, född den 28 september 1808. Som vanligt växte en barnakull snabbt till. Först föddes Johanna Augusta den 16 juni 1835, sedan Gustaf den 20 december 1839, därefter Johan den 28 augusti 1843 och Claes August den 21 april 1847.

Den 11 januari 1849 gick Anders Lags hustru Lofvisa en tragisk död till mötes. Om detta står följande att läsa i domboken:

År 1849 vid Kinds häradsrätt stod mannen Sven Carlsson från Södra Åsarp åtalad för vållande till annans död. Åtalet gällde soldathustrun Lofvisa Johansdotter från Ladugårdens soldattorp och hennes hastiga död. Ifrågavarande Lofvisa Johansdotter var gift med soldaten Anders Lag och de hade fyra barn mellan 14 och två år.

Händelseförloppet var att bönder och torpare från Åsarps by var samlade på ”Openstens mader” för att hjälpa Daniel Andersson i ovannämnda by med höskörden. Arbetet pågick till sena kvällen och eftersom skördevädret var det bästa tänkbara, så beslöt slåtterfolket att övernatta i en lada så att arbetet kunde återupptas tidigt följande morgon.

På natten gick Sven Carlsson ut ”för att låta sitt vatten”. När han återkom in i ladan stod Lofvisa Johansdotter upprätt och tog honom i armen. Troligen sa hon även något olämpligt för vid den hetsiga ordväxling som därefter följde blev Sven Carlsson så förargad att han knuffade till henne. Hon föll då över några sovande så olyckligt att hon slog huvudet i ladans vägg. Enligt tingsrättens protokoll var fallet så kraftigt att hon strax därefter avled.

Lofvisa var vid olyckstillfället havande i långt framskridet stadium. Ilbud om olyckan gick till hennes man som vid tillfället var inkallad på möte vid Fristad hed. Sven Carlsson blev dömd att böta halv mansbot med 50 riksdaler för vållande till annans död.

Efter sin hustrus tragiska död städslar soldaten Lag pigan Agneta Petersdotter för att hjälpa honom med de små barnen. Redan året efter fick han med henne en oäkta dotter som döptes till Christina, född den 22 juni 1850. Anders Lag slutade som soldat 1853 och flyttade med sin piga och sina barn till en närbelägen backstuga. Samtidigt blev yngste sonen Claes August utauktionerad på socknen. Anders Lag dog den 28 augusti 1856 och samma år flyttade sonen Gustaf ut som dräng. Resten av familjen blev som brukligt var ”förda på socknen” .

Gustaf Andersson var först dräng några år i Revesjö men kom sedan till Hestra vid Tranemo 1863. Han började strax därefter ”sällskapa” med soldatdottern Josefa Jönsdotter från torpet Brona vid Limmared. Den 24 oktober 1864 tog paret ut lysning till äktenskap, men något äktenskap blev av någon anledning inte av. Josefa födde under trohets- och äktenskapslöfte en son den 1 juni 1865 som döptes till Johan Albert. Året efter flyttade Gustaf åter ut som dräng, då till torpet Löfbacken under Ljungsnäs i Tranemo.

Efter några år, eller närmare bestämt 1869, sökte Gustaf och fick flyttningsbetyg till Länghem. Samtidigt försvann han från Löfbacken och var som uppslukad av jorden. Vid de efterforskningar som landsfiskalen i Tranemo gjorde, visade det sig att Gustaf inte flyttat till Länghem. Han noterades som avviken och försvunnen och efterlystes den 4 november 1870, men har aldrig återfunnits. Myndigheterna har spekulerat i att han troligen blev mördad eller kanske rymt till Amerika.

Sonen Johan Albert fick först efternamnet Gustavsson. När han skulle konfirmeras för dåvarande kyrkoherden Anders Elgqvist i Tranemo fick denne kännedom om vad som hänt, både under Johan Alberts och hans fars uppväxttid. Han tog då kontakt med Johan Alberts mor och föreslog att sonen skulle ha ett efternamn som syftade på hans farfar soldaten Lag. Han föreslog därför namnet Lagerqvist, och därvid blev det.