Författare: Bertil Ahlsén.

Artikel ur ”Borås Tidning” – 1998-08-02.
Artikeln ingick i en serie berättelser om gamla stenbroar.

Bron går över Gytteredssjöns utlopp i Åsarpsån vid Ås i Södra Åsarps socken i Kinds härad, Tranemo kommun. Den ligger i en bygd rik på kulturhistoriska minnen.

I länsmuseets broinventering 1980 kan läsas:
”Valvbro i ett spann av kvaderhuggen sten i kallmur med en fri spännvidd på 5 meter och byggd under 1900-talet. 1963 förstärktes och breddades bron med en platta av armerad betong. Bron har moderna räcken av standardtyp (galvaniserade) med navföljare av kolswabalk. Valvet utgörs av en segmentbåge.”

Bron är omgiven av tät skog – gran, björk och al. Slänterna invid bron är bevuxna med praktfulla ormbunkar. Lennart Larsson, Åsarp, född 1916, berättar att bron byggdes på första delen av 1920-talet och breddades drygt fyra meter vid mitten av 1950-talet.

Det relativt närliggande danska Halland utgjorde under äldre tid ett ständigt krigshot. Därom vittnar bland annat ruinerna efter det medeltida fästet Opensten i Sämåns dalgång några kilometer väster om bron (fornlämning nr 15 i Södra Åsarp).
Fästet omnämns första gången i samband med Valdemar Atterdags framryckning i Västergötland 1366. Opensten brändes 1434 i samband med Engelbrektsfejden. Opensten har även skrivits Apensten och Oppensten.

Opensten bildar tillsammans med det intilliggande Skårtebo ett kulturområde. Skårtebo var tidigare socknens komministerboställe. I dag återstår endast det gamla bostadshuset och ett lusthus. Det förra uppfördes omkring 1816 och är i stort sett oförändrat interiört. Lusthuset anses vara från 1800-talets mitt.

Det nuvarande Openstens manbyggnader och flyglar uppfördes under 1800-talets första hälft.
Vid gården finns gravfält, troligen från järnåldern. I området Opensten-Skårtebo får ingen nyexploatering ske.

Cirka åtta kilometer från Södra Åsarps kyrka hittades år 1905 vid rensning av Sämån en mäktig runsten i det angränsande Månstad. Då Månstads socken inte har någon stenbro i bevarandeklass och därför inte återfinns i denna broserie omnämns fyndet i detta sammanhang.
Stenen är två meter hög och drygt en meter bred. Den bär inskriften:
”Ingwald reste denna sten som minne över sin son Grimulf”.

Källor:
Bland annat ”Länsmuseets kulturhistoriska utredning, Tranemo kommun, 1975”.
Sagesman: Lennart Larsson, Åsarp, född 1916.