DE UTVECKLAR MATTAN GENOM TÄTT SAMARBETE – PRIMO OCH BOLON
Artikelförfattare: Ann Sofie Wahlberg.
Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2010-11-11.
Nr 45 – årg. 19, sid. 4.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Distribution: Posten.
Tryck: Borås Tidnings Tryckeri AB.
Mässa på Elmia.
Mellan 9 och12 november (läs 2010) pågår norra Europas ledande underleverantörsmässa på Elmia i Jönköping. Där finns 1200 utställare från 30 länder, alla underleverantörer till tillverkningsindustrin. Primo i Limmared är ett av flera företag från bygden som deltar.
Primo i Limmared är underleverantör till industri, offshore och fönstertillverkning, med kunder som Sandvik och Volvo Lastvagnar. Inredningsindustrin är en annan kund. Sedan 2005 har Primo arbetat tätt ihop med mattillverkaren Bolon i Ulricehamn, med plasttrådar till mattorna som Bolon gör succé med.
– Jag vet ingen annan i Sverige som skulle kunna göra det Primo gör, det är tur att de ligger så nära, säger Bolons tekniska chef Torbjörn Klaesson.
För det är en poäng att ligga nära varandra om man ska driva utvecklingsarbete.
– Trots att vi säljer internationellt jobbar vi gärna lokalt om vi kan. Primo har en produktionsapparat som passar oss väl och de kan få fram produkter snabbt, säger Torbjörn Klaesson.
Lång process
Ulricehamnsföretaget Bolon väver själva sina mattor i olika plasttrådar. De har olika trådar i varp och i inslag. Sedan läggs en backning på baksidan.
I ett led att förbättra sina produkter startade Bolon utvecklingssamarbetet med Primo i grannkommunen Tranemo, 2005.
Utveckling är en lång process.
– Då är den geografiska närheten viktig, säger Primos vd Stein Trygsland.
Allt Primo gör är kundspecifikt. De har tagit fram verktyg för sprutningen av trådar och Bolon har provvävt i olika stilar.
Slitstarka mattor
– Vi vill vidga oss och söker nya produktgrupper. Med Primos tråd får vi en stramare design för offentlig miljö, säger Torbjörn Klaesson, Bolon.
– I offentlig miljö krävs ett material som håller länge och är smutsavvisande, säger Primos försäljningschef Anders Bolmgren.
2007 materialiserade sig ett resultat som 2008 blev en kommersiell produkt. Nu ser Primo produktionen öka framöver.
En till linje
Ute i fabriken finns en linje, som ger 26 trådar åt gången, i produktion. Ännu en linje har i ordningställts.
Just nu bidrar produktionen av material till Bolon med fyra procent till Primos verksamhet.
– Och det från noll år 2007! Det är under stark utveckling och vi ser en fördubbling under ett par, tre års sikt, säger Stein Trygsland, vd Primo.
– Primo är en viktig leverantör även om inte vår största. Men vi har nya projekt tillsammans som är i sitt slutskede till nästa års kollektion, säger Torbjörn Klaesson, Bolon.
VÄRLDSLEDANDE PÅ OFFSHOREKABLAR
Artikelförfattare: Ann Sofie Wahlberg.
Artikel ur ”Svenljunga & Tranemo Tidning” 2010-11-11.
Nr 45 – årg. 19, sid. 4.
Ansvarig utgivare: Sune Strand.
Distribution: Posten.
Tryck: Borås Tidnings Tryckeri AB.
Från välkända saker i vardagen som de orange snöstavarna vid vägrenen och knopparna på reglagen i Stiga hockeyspel till plastprofiler i fönster och i högspänningskablar. Plasttillverkaren Primo har stor bredd.
Fakta Sverige Norge (år 2010)
Historia: Primo startade 1959 och har vuxit genom uppköp. 1985 köpte man första svenska företaget i Malmö, och 1992 två fabriker i Limmared. De finns i sex europeiska länder och i Kina.
Ägare: Danska familjen Grunnet.
Vd: I Norge/Sverige Stein Trygsland.
Verksamhet: 48 procent till annan tillverkningsindustri, 25 procent till byggindustri, 17 procent till offshore och 10 procent till transportindustri.
Antal anställda: 120 i Limmared Dalstorp.
Kontor: Primo Sverige och Norge har fabrik och kontor i Limmared och ett försäljningskontor i Larvik, Norge.
Förmodad omsättning år 2010:
Sverige/Norge: 200 miljoner.
Primo totalt: 950 miljoner kronor.
Primo i Limmared tillverkar plastprofiler i bland annat pvc-plast. De gör skräddarsydda lösningar till varje kund och tillverkar även formarna själva. De både sträng-sprutar och gör komposit med glasfiber.
De är stora i branschen. I Sverige har de 40-45 procent av den totala marknaden. Plastprofilen i offshorekablar som de tillverkar i Dalstorp, är Primo världsledande på, i samarbete med Aker Solutions i Norge som gör de färdiga kablarna.
– Kablarna används bland annat till satellitstationer, till oljeriggar, när man borrar på 1 000 meters djup, berättar vd Stein Trygsland.
Liknande kablar används också till vindkraftverk.
– Vi levererar till de två största vindkraftsparkerna i Europa som nu byggs i London och Tyskland, berättar försäljningschef Anders Bolmgren.
Till Limmared på 90-talet
Plastföretaget Jonsson och söner med två fabriker i Limmared köptes upp av Primo 1992. Primo är ett familjeägt företag med säte i Köpenhamn.
– Ägaren Fleming Grunnet är 71 år och en fabrikör av den gamla stammen som vill bygga och driva företag, berättar Stein Trygsland.
Tidigare ägde Primo fabrik även i Malmö. Den lades ner 2005 då lokalerna i Limmared koncentrerades till en fabrik och byggdes till. Dessutom förvärvade man Profilteknik i Dalstorp 2006.
Går bra
Primo klarade lågkonjunkturen 2008-2009 utan röda siffror och uppsägningar.
– Vi löste det med lönereduktion tillsammans med Unionen, IF Metall och samtliga anställda, säger Stein Trygsland.
Nedgången var på 20 procent jämfört med svensk verkstadsindustris i genomsnitt 40 procent.
– I år (läs 2010) har vi en ökning på 5-10 procent och har bra fart in i nästa år, säger Stein Trygsland.
Det innebär treskift i fabrikerna och de anställda fick förra vintern en bonus som ”plåster på såren”.
Det är åtta år sedan Stein Trygsland blev vd för Primo i Sverige. Han veckopendlar från familjen i Sandefjord, Norge.
– Det är inte så lätt att flytta på fru och fyra barn. Jag bestämde mig för att ta den belastningen själv.
Säljavdelningen i Norge har hand om offshoreverksamheten medan Anders Bomlgren säljchef i Limmared, koncentrerar sig på tillverkning för transportindustri.
– Genom att ersätta många detaljer i inredningen av stål med plast sänker man vikten på lastbil. Då kan den istället ta mer last, säger Anders Bolmgren.
Det bör tas med i miljödebatten tycker de båda. Plastdetaljer på 25 kilo skulle i andra material kanske väga 50-100 kilo.
– Bara fyra procent av världsproduktionen av olja går till plast. När man återvinner plast kan man bränna den med samma energivärde. Man lånar helt enkelt energi, säger Stein Trygsland.
Tillägg till ovanstående artiklar.
Artiklarna är publicerade enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser under www.tranemo.nu
Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.