Artikel ur Tranemo Kommuns informationsblad ”Kommunalt Forum” – 1972. Nr.3.

Utgivare: Tranemo kommunstyrelse
Redaktionen: Nils Andersson, Lennart Ek och Lars Svensson
Ansvarig utgivare: Lars Svensson

Äntligen har konsekvenserna av den nya arbetsmarknadspolitiken och kvinnans frigörelse börjat märkas i Tranemo och Limmared.
– Vadå? Säger ni.
– Jojomen, säger vi, vi menar naturligtvis barnavårdsnämndens och kommunens skötebarn och stolthet: barndaghemmen i Tranemo och Limmared.

Kärt barn
Kärt barn har många namn, sägs det. Skall man döma av de många namn ett barndaghem begåvas med, så bör väl även ett sådant vara ett ”kärt barn”. Hör bara: barnstuga, barndaghem, barnhem, daghem och dagis.

Är då våra barndaghem ett ”kärt barn” för barnen, för föräldrarna och för kommunens övriga innevånare? Enda sättet att få svar på den och många andra frågor är naturligtvis att besöka ett av daghemmen. Sagt och gjort. Vi på redaktionen knallade, med kamera och anteckningsblock i högsta hugg, iväg till barndaghemmet på Byns Väg i Tranemo. Där möttes vi med kaffe och hembakta bullar av föreståndarinnan Kerstin Jacobsson, som lovade att försöka svara på våra närgångna frågor.

Enbart kvinnlig personal
Det första vi fick reda på var hur många barn och hur mycket personal man har. I Tranemo finns det plats för 52 barn, fördelade på 4 avdelningar. Det är en spädbarnsavdelning, en för 2- till 3-åringar, en för 3- till 5-åringar och en för 5- till 7-åringar.

Alla avdelningar är i skrivande stund fyllda och det är faktiskt redan kö till spädbarnsavdelningen. Ungefär hälften av barnen är av finskt ursprung och tre av de anställda är finsktalande.
På varje avdelning finns tre anställda, av dessa skall två vara barnsköterskor och en förskollärare. Dessutom finns köks- och ekonomipersonal och städerska. Detta gör sammanlagt 16 anställda i Tranemo. I Limmared finns 9 anställda, fördelade på 2 barnhemsavdelningar och 1 lekskoleavdelning. Samtliga anställda är kvinnor. Totalt finns det i Limmared 27 platser varav 20 är belagda.

Halvsju
Vid halvsjutiden på morgonen börjar de första barnen droppa in i sällskap med någon av sina föräldrar. Varje barn har sin egen klädhängare där ytterkläderna hängs upp. Föräldrarna går till sina arbeten och barnen lämnas i de söta barnsköterskornas och förskollärarnas vård.

Svampstuvning
Dagen förflyter sedan efter ett noga planerat schema. Om vädret tillåter, är man ute och leker, annars håller man sig inne. Ingenting lämnas åt slumpen och alla aktiviteter följs noggrant upp. Om man t.ex. en dag skall lära sig något om svampar, går man först ut i skogen och plockar dem, för att sedan gå in i sitt lilla kök och tillaga en härlig svampstuvning, som därefter förtärs som vore det den läckraste maträtten på vår jord.

Avvikare
Alla aktiviteter är ett led i en systematisk träning i att göra barnen till funktionsdugliga samhällsmedlemmar. Under den tid ett barn vistas på barndaghem utför personalen speciella barnobservationer. Detta görs för att man på ett tidigt stadium skall kunna sätta in motåtgärder mot vissa typer av avvikande beteenden hos barnen, såsom aggressivitet, blyghet och dylikt.

Hemlagat
All mat lagas i barndaghemmets eget kök. Kosten är traditionell svensk husmanskost med massor av grönsaker och andra näringsrika ingredienser. Maten hämtas i köket av barnen själva (som på detta sätt lär sig ta ansvar och vet att de andra barnen, som väntar på maten, är beroende av en redigt utförd arbetsinsats). På varje avdelning finns matsedlar anslagna, detta är framförallt för att föräldrarna skall se vad deras barn får sig till livs och så att de kan variera sin egen kosthållning.

Barn – pensionärer
Kerstin Jacobsson är mycket angelägen att påpeka vikten av att barnen får kontakt med vuxna människor. Man tar på daghemmet gärna emot besök av pensionärer och studiegrupper och man vill gärna göra studiebesök på föräldrarnas arbetsplatser.

Äggkartonger
I sin strävan att göra barnen till självständigt tänkande och skapande varelser, är man i hög grad behjälpta av avfall och överskott från industrier. Man använder allt, från äggkartonger till gamla trådrullar, för att tillverka konstverk, gubbar, leksaker och en hel massa andra saker. Ortens industrier är alltså välkomna med saker som de inte har användning för. Vi kan garantera att barnen tar emot dem med glädje.

Samarbete
Den traditionella, auktoritärt styrda barnavårdsanstalten har inget gemensamt med barndaghemmet i Tranemo. Föreståndarinnan har visserligen en ledande och planerande funktion, men samtliga i personalen och naturligtvis även barnen, samlas med jämna mellanrum för att dryfta de problem som kan uppstå. Man har alltså kommit långt på väg mot det som alla politiker talar om med stora bokstäver, nämligen företagsdemokrati.

Läkarbrist
Samarbetet med barnens föräldrar är oerhört viktigt, påpekar Kerstin Jacobsson. Man har 100 procentig uppslutning på sina familjeträffar, vilket alltså innebär att även papporna deltar.

Barndaghemmet har även ett aktivt samarbete med barnavårdscentralen och skolan. Den osäkra situationen med läkare i Tranemo, gör att man känner sig något oroade om ett allvarligt sjukdoms- eller olycksfall skulle inträffa.

Några killar, tack
Kerstin Jacobsson och hennes personal har alltså på det hela taget enbart positiva omdömen att komma med vad gäller förhållandet till föräldrar och myndigheter.
En sak står dock fortfarande högt på önskelistan: manlig personal. Det skulle bli en motvikt till den kompakta kvinnliga dominansen och det skulle ge barnen en möjlighet till identifikation med det manliga könet.
Men detta är en sak som framtiden med all säkerhet kommer att bära med sig.