Författare: Nedtecknat av Margit Gustavsson med hjälp av månstadsboken.
Ett stort tack även till Gunnar Larsson på Säteriet Limmared,
som medverkat med sina egna minnen av företaget.

Artikel ur ”Kindsforskaren” Nr.4 – 1998 Årg.9 Sid.6

Sämån, eller som det står på kartan Månstadsån, är avledare för Södra Sämsjöns vatten genom Månstads och Södra Åsarps socknar till Tranemosjön. Den krokiga ån var förr på båda sidor omgiven av breda bälten av ofruktbara mader och sumpmarker.

År 1891 planerades att bilda ett regleringsföretag, som skulle fördjupa ån, och man förväntade sig att kunna utvinna en areal av cirka 1000 hektar god åkermark.

Tio år senare beslöt berörda markägare, varav 35 st. från Månstad, att tillsätta en styrelse vilken skulle ombesörja torrläggningen av området. De otaliga krökarna på ån och de trånga brofästena måste elimineras, och en kraftig sänkning av ån som skulle ske genom muddring. Arbetet kostnadsberäknades till 228.026 kronor. Då skulle krökarna uträtas samt nya broar byggas. I den första styrelsen ingick Carl och Frits Brusewitz för S. Åsarp, Carl Johansson, Korrebo och Johan Gustavson, Björkhem för Månstad samt Claes Sparre för Finnekumla. En detaljrik karta upprättades där även frostav-dikningsförslag fanns angivna.

Vid en kommunalstämma i april 1904 beslöts att stödja förslaget. Projektet skulle bli till största nytta för hela orten, genom den betydliga frostminskning som skulle uppstå.

Finansieringen skulle ske genom ett statligt lån och bidrag ur frostavdikningsfonden samt utdebitering från berörda markägare. En lantbruksingenjör upprättade en debiteringslängd som följdes i ytterligare femtio år. Den senaste debiteringslängden upprättades 1979. Så snart alla formaliteter var klara, och medel tillgängliga, igångsattes arbetet som var slutfört år 1910.

Resultatet visade sig överträffa alla förväntningar. Madängarna var lättodlade. Jordmånen, dyjord på sandbotten, gav oanade stora skördar och tarvade ingen naturlig gödsel. Denna kom då fastmarkerna tillgodo med ökad avkastning som följd. De större skördarna medförde att djurantalet på gårdarna ökade kraftigt, varvid det ekonomiska utbytet blev väsentligt större.

Åsänkningsföreningens fortsatta verksamhet består i att övervaka att anordningarna för regleringen fungerar och att genomföra upprensningar när så erfordras. Åren 1930-34 gjordes en ny muddring utefter hela sträckningen samt 1977-79, punktvisa insatser med grävskopor.

Styrelsen bevakar de gemensamma intressena inför vattendomstolen och i övrigt berörda markägares intressen som kan uppstå.

Utöver det ekonomiska resultatet, medförde den genomförda åtgärden ytterligare en sak av bestående värde:
De tidigare vattensjuka moss- och sumpmarkerna har förvandlats till vackra vyer över bygden. Med sina rika skördar av djurfoder, utgör de en betydligt angenämare anblick än tidigare. Dessutom har den frostminskning som torrläggningen medfört, fått stor betydelse för växtligheten på orten