Artikel ur ”Kommunalt Forum” 1985 – Nr 3.
Informationsblad för Tranemo Kommun.
Redaktion: Anita Dahlengren.
Ansvarig utgivare: Björn-Erik Lundqvist.

Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.

Artikeln från 1985 kan idag läsas som ett stycke företagshistoria från Tranemo kommun.

Många teko-företag i våra bygder har startat som förläggarverksamhet. Det gjorde också det som idag (läs 1985) är Bröderna Nyman AB i Länghem. Året var 1919. Platsen var ena halvan av en drängstuga vid en bondgård i Fägerhult.
Förläggaren som i det här fallet hette Gottfrid Nyman, lämnade ut tyg till kvinnor som satt i hemmen och sydde arbetskläder. Några år senare tog hans söner, d.v.s. bröderna Nyman, över. Verksamheten utvidgades till att omfatta hela drängstugan, vilket lär ha fått fadern att utbrista: ”I behöver là ente ta te så stort, pöjkar!”

Detta berättar Åke Nyman, som idag tillsammans med fjärde generationen, Christer och Thomas leder företaget.
1928 blev drängstugan för trång och sedan dess finns Bröderna Nyman AB mitt i Länghems samhälle i en 1 200 kvm stor industrilokal. Produktionen av arbetskläder har ersatts av herrbyxor av modernt snitt och jaktkläder. 38 personer är anställda i företaget (läs 1985).

Ny teknik
Den tekniska utvecklingen har varit enorm! Åke Nyman visar det handsmidda lieblad, som från början användes vid tillskärningen av tyger. Liebladet ersattes sedan av en bandsåg, som drevs av en T-Ford parkerad utanför. Detta ligger bara en generation tillbaka i tiden. Idag (läs 1985) är tillverkningen helt igenom rationell. Under de senaste två åren har en miljon kronor investerats, bl.a. i en ny produktionsliner för byxor jämte det senaste i symaskinsväg.

Följande text inom parantes hämtad från bildtexten:
(Tillverkningen är helt igenom rationell. Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i bland annat nya symaskiner och en s.k. produktionsliner, som förflyttar byxorna genom sysalen hängande i linor som löper i en skena i taket. Genom denna transportlinje slipper man bära tunga tygbuntar mellan de olika symaskinerna. En annan fördel är att den färdiga byxan blir finare när den hängt genom hela tillverkningen.)

Men även om maskinerna är programmerade och nästan små tekniska underverk, så finns det ännu ingen symaskin som klarar sig utan en duktig sömmerska.
– Vi har haft tur genom åren, säger Åke Nyman. Vi har alltid haft bra folk. Flickorna här i trakten har haft det i blodet att sy och detta har även smittat av sig till inflyttade.

I Länghemsfabriken sys nu (läs 1985) enbart byxor; snygga herrbyxor, modebyxor för ungdom och byxor för jägare och friluftsfolk.
”Nymansbyxan” är ett begrepp för många välklädda herrar. För att kunna konkurrera med importen satsar Nymans på kvalitet och god design. Dessutom tillverkas byxorna i så många storlekar att alla herrar – långa, korta, tjocka och smala – ska kunna hitta en ”Nymansbyxa”, som passar. Och man konstaterar att nu (läs 1985) när ”jeans-vågen” i viss mån lagt sig ökar efterfrågan på andra typer av modebyxor för ungdom. Detta följs nu upp med en helt ny kollektion, som marknadsförs under namnet ”Derek”.

Nyman Swedteam är märket för ett helt program av funktionella kläder för jakt, varav byxorna sys i Länghem.
– En sofistikerad marknad av specialplagg, säger Åke Nyman.
Och efter att ha sett en ”demonstration” av jackan som blir väst, västen som blir orange varningsplagg för en drevkarl, byxan med skinn i baken och skinn på benens framsida för fuktiga marker o.s.v., o.s.v., är vi beredda att hålla med. Specialkläder för jägare har blivit en mycket stor produkt för Nymans, som är en av de största tillverkarna i landet i den branschen.