Författare: Rune Holmberg.

Artikel ur ”Kommunalt Forum” Nr. 3 1980.
Ansvarig utgivare: Björn-Erik Lundqvist.
Redaktion: Kommunalkontoret Tranemo.

Björsdamm har under två månaders tid i sommar varit tömd på vatten. Detta har inte berott på, som någon har sagt, att vi har så gott om kärnkraft att vi har skrotat kraftstationen, utan orsaken är helt enkelt den att dammbyggnaden har genomgått en genomgripande förstärkning och renovering.

Dammbyggnaden som uppfördes 1918, d.v.s. för mer än 60 år sedan, började att läcka oroväckande mycket förra året och en reparation bedömdes som nödvändigt. Byggnadsexperter föreslog att en 25cm tjock armerad betongplatta skulle anbringas på den 60m långa dammen. Som entreprenör antogs Skånska Cementgjuteriet, vilka efter det att allt vattnet tappats ur kunde börja sitt arbete omkring den 1 augusti.

Även om själva dammen är tömd så måste vattnet som kommer i Jälmån kunna passera förbi, och detta sker genom ett s.k. bottenutskov längst ner i dammkroppen. Omkring en kubikmeter vatten i sekunden kunde passera utan att arbetena stördes, men perioden var ganska regnig och ibland hade vi ända upp till tre kubikmeter i sekunden som måste släppas förbi.

Genom att reglera vattnet längre upp i Jälmån, i första hand vid Os kvarn i Dalstorp men även vid Ryfors, så kunde arbetsplatsen hållas torr under veckorna men var översvämmad under lördag och söndag. 2,5 dygn tar vattnet på sig från Dalstorpasjön till Björsdamm, en sak som man måste hålla i minnet när man beställde öppning eller stängning av dammluckor hos Erland Larsson vid Os kvarn.

Kraftstationen kunde planenligt köras igång i slutet av september trots att vattenföringen hade varit större än beräknat, men genom Skånska Cementgjuteriets goda planering av arbetet samt tillmötesgående från uppströms dammägare, kunde tidtabellen ändå hållas.

När dammen töms på vatten framträder resterna av en äldre damm ca 100m norr om nuvarande kraftverket, en föregångare till den nuvarande dammbyggnaden. Men Björsdamms historia börjar 350 meter närmare Tranemo vid bron där riksväg 27 korsar Assman. Här låg den första föregångaren till Björsdamm, i varje fall den första vi vet någonting om. Här hade under första hälften av 1700-talet assessor Georg Adolph Ruthenschiöld en s.k. skattelagd mjölkvarn. Han begärde år 1749 att få flytta denna kvarn som hette Trädgårds kvarn, ”525 skritt därifrån till ett ställe som var bekvämligare och hette Biörsdam”. Kinds Härads Tingsrätt tillstyrker och länsstyrelsen ger tillstånd att flytta kvarnen samt dessutom uppföra en sågbyggnad på den nya platsen. Exakt var den här gamla kvarnen har legat vet vi eftersom vi i samband med broarbetena för riksväg 27 hittade stockar från den gamla dammbyggnaden. Trädgårds Kvarn fick således i mitten på 1700-talet sin nya plats 100m norr om den nuvarande kraftverksdammen.

Nästa gång det hände något med kvarnen är 1807. Då begär ägaren som nu är kronolänsmannen Carl Bånge, att få utöka kvarnen med ett nytt par stenar. Han begärde att de här nya stenarna skulle ge honom rätt till tullintäkt precis som det tidigare stenparet, d.v.s. kvarnägaren tog en del av det malda spannmålet som ersättning. När fänrik Hackwitz som bodde vid Ljungsnäs, på andra sidan ån fick veta att Bånge tänkte utöka sin kvarn passade han på att bygga en egen kvarn vid samma damm på Ljungsnässidan, allt enligt ett gammalt kvarntillstånd från 1699 utfärdat av kvarnkommissionen. Efter utredningar och yttrande från olika personer beslutade slutligen länsstyrelsen 1809 att Bånge fick bygga ut sin kvarn vid Björsdamm och att Hackwitz kvarn skulle mer eller mindre betraktas som ett svartbygge, då den ”blifwit anlagt på ett ställe hwarert något wattuwärk tillförne aldrig stådt”.

På Ljungsnässidan hade visserligen funnits en liten husbehovskvarn tidigare, det intygade kringboende, men den hade följt med en vårflod omkring 15 år tidigare och sedan inte blivit uppbyggd. Bånge fick naturligtvis inte behålla hela tullintäkten. Så småningom beslutade kammarkollegium att för de här nya stenarna skulle han punga ut med 2,5 tunnor säd, 1/3 råg och 2/3 korn till Kungl Maj:t och Kronan årligen i s.k. spannmålsränta.

Tranemo socken hade i början av 1800-talet fyra skattebelagda mjölkvarnar förutom Björsdamm nämligen Hjärphult, Såget, Kopparhemmet och Lilla Swinåsa. Ingen av dessa kvarnägare hade något emot att Björsdamm utökade kapaciteten, men greve Sparre som ägde Tyggestorps kvarn var tydligen en konkurrent till kronolänsman Bånge. Han ville inte att Björsdamm skulle utökas, men rätten tog ingen hänsyn till Sparres bestridande då hans kvarn ”ej var upptagen i Kronans Jordebok och således oskattad och därav ej berättigad att intaga främmande säd till förmalning”. Skatteflykt förekom tydligen redan på 1800-talet!

Kvarnen vid Björsdamm användes till år 1918 då den köptes av Tranemo Elektriska Kraft AB. Kraftbolaget byggde omgående den nuvarande dammen och fick dämningsrätten godkänd år 1925 av vattendomstolen.
Kraftstationen blev klar samtidigt med dammen och kördes igång med ett aggregat på 60 kilowatt. I början på 20-talet utökades stationen med ytterligare ett liknande aggregat. Fram till 1929 fick tranemoborna nöja sig med den ström som alstrades vid Björsdamms kraftstation. Någon möjlighet att få reservkraft under torrperioder fanns inte förrän anslutningen till Trollhätte Kraftverk som skedde 1929. Senaste utbyggnaden skedde 1958. Då fick stationen sin nuvarande effekt, 200 kilowatt. Kinds Energiverk köper den största delen av den elektriska kraften från Trollhätte Kraftverk, men även följande fem lokala kraftstationer levererar kraft till vårt elnät.