Artikelförfattare: Uppgift om enskild författare till artikeln saknas.

Artikel ur ”Sommar 2000″, 2000-06-10. Sid. 42 och 43.
Sommarbilaga med Ulricehamns Tidning.
Ansvarig utgivare: Stefan Koskinen.
Redaktion: Anne Engström och Marie Karlsson
Redigering: Patrik Englund och Linda Bertilsson.
Text och foto: Anne Engström och Marie Karlsson.

I Ambjörnarp ser hembygdsföreningen och Margareta Johansson till att hålla samhället igång.
Ambjörnarp ligger en mil söder om Tranemo och har bara 540 invånare, men det händer ständigt något i samhället. Och det är en av få små orter som fortfarande har såväl bank som butik och bensinstation (läs år 2000). Det levande samhället kan till stor del tillskrivas byalaget med eldsjälen Sten Strömqvist, men även Margareta Johansson som med hjälp av maken Stig och Maria Modin driver Ambjörnarps Café och Byakrog i det gamla. stationshuset. Där finns även Pia Gustavsson som är timanställd.

Förra året (läs 1999) tilldrog sig. Byakrogen stor uppmärksamhet. Då invigde nämligen Stefan & Krister det nyrenoverade dasset, Sveriges dyraste dass. Det var det gamla kombinerade förrådet och dasset intill stationshuset som gjorts i ordning och målats i originalfärg. Huset inrymmer dass, pissoar, koksförråd och en bakstuga. Även det gamla godsmagasinet finns kvar intakt, liksom stationshus, perronger, ställverk och spår.

Några jippon i stil med dassinvigningen planeras inte i år, men verksamheten i Byakrogen hålls igång varje dag hela året. Av den gamla stationen har det blivit en krog med ”bed & breakfast” på övervåningen. Den gamla luckan finns kvar, men viss anpassning har gjorts inomhus. Margareta och Stig bor inte själva i huset, utan i närbelägna Tranemo, men finns på plats varje dag. Margareta var tidigare ALU-anställd på ett café som byalaget drev i närheten, men övertalades av Sten Strömqvist att öppna krog i stationshuset.

Krogen har blivit en naturlig samlingsplats för hela orten. Det inre rummet, vid baren, är för stamgäster.
– När det var tipslördag i vintras trängdes 20 personer där inne och vägrade flytta ut i det stora rummet trots att jag erbjöd mig att flytta TV-apparaten, säger Margareta Johansson. Byalaget lägger alla sina möten här och ungdomar går hit innan de skall ut och festa. Pensionärer kommer hit för att spela boule och äta.

Förra sommaren utsågs Byakrogen av Radio Sjuhärad till den bästa serveringen i Sjuhärad. Det var säkert välförtjänt att döma av det goda hembakade kaffebrödet och den mysiga stämningen.
En stor attraktion är dressinerna, som är väldigt lättrampade. Den gamla rälsen ligger kvar och det är röjt så att man kan trampa ända till Sjötofta. Sten Strömqvist har en idé om att hyra ut dressin i ena riktningen och tandemcykel i den andra. I sommar kan den bli verklighet. Det finns även funderingar på att röja utmed rälsen till Tranemo, så att man lätt kan cykla dit Byalaget är ansvarigt för dressinuthyrningen, som Byakrogen sköter.

Andra saker som Byalaget har hand om är exempelvis ortens, butik och den nya rastplatsen vid infarten från Sjötoftahållet. Där skall en brygga läggas i så att det går att bada också. I Ambjörnarp finns även ett cykel- och hembygdsmuseum som visar den pensionerade cykelhandlaren Alf Strömqvists cykelsamling med ett 40-tal gamla cyklar, från 1892 till 1930-talet. Även radioapparater, verktyg och idrottsutrustning visas upp.

Det viktigaste för byalaget är att ortens folk skall trivas, men om det även lockar turister är det ingen nackdel. Ortens folk stannar hemma i stället för att åka till kusten. Förra året blev midsommarfesten en succé, med massor av folk som åt ”sill och potäter” på Byakrogen, reste stången eller byggde lådbilar och kom tillbaka på kvällen för en grillfest.

Tillägg till ovanstående artikel.
Artikeln är publicerad enligt tidningens version och innehållet kan ses som ett bidrag till att bevara ett stycke ”nutidshistoria”.
Läs gärna fler inlägg och berättelser från förr i tiden fram till våra dagar under www.tranemo.nu

Inga-Lill Lindgren, Tranemo Bibliotek.