Författare: Torleif Junkell

Artikeln består av två delar.
Den första delen beskriver företagets utveckling under fyra generationer och den andra delen visar hur man försöker bevara kunskap om gammalt hantverk, bl. a. genom att öppna ett museum.

ETT FAMILJEFÖRETAG I FYRA GENERATIONER.

Frans Johansson Björstorp Ljungsarp började som lärling hos Claes Johansson Dalstorp 1895 och redan 1897 startade Frans eget Bleckslageri i sitt hem Björstorp.

Bleckslagerier började här i bygden omk. 1860. Det var två män som lärt sig yrket i Tyskland som startade bleckslagerier i Gullered och i Påbo Gällstad, sedan spred sig yrket i Kinds och Redvägs härader.

När Frans gifte sig med Frida från Ölsremma 1901 köpte dom gården i Genhöve som i dag heter Västergården och där fortsatte han i nybyggd verkstad sitt Bleckslageri.
Frans hade både jordbruk och blecket samtidigt vilket var vanligt på den tiden. Det var svårt att leva enbart på blecket. Blecket kallades på den tiden för metallslöjd – det sågs som en bisyssla till jordbruket. Frans arbetade först ensam i sin verkstad men efterhand anställdes någon bl.a. Holger Svedberg Dalstorp, han arbetade hos Frans 1917 till 1919, och bodde då på Lövåsen. Frans och Fridas barn fick efterhand arbeta i blecket, Evert och Martin och även Alice fick utföra mycket arbete i verkstaden.

Produktionen på den tiden var mycket hushållsartiklar för livsmedel, som hinkar och bröstflaskor för mjölk och spritsar och annat för bakning, vidare tillverkades många fotogenkannor som var en stor artikel Nu kunde man ersätta de tyngre och ohygieniska trä och lerkärlen. Dessutom var bleckkärlen billiga.

Bleckslagarna var mycket skickliga hantverkare. Dom hade till sin hjälp i början av seklet bara en sax, hammare och klubba och med dessa verktyg tillverkades flera avancerade produkter.

I vårt museum som invigs 12 maj 2007 kan vi se ett fint hantverk i bleckplåt som vi vet tillverkats av Frans Johansson med enkla redskap som t.ex. ljusstöpningsformen till Ljungsarps Kyrka. I verkstaden hade dom en transmission som drevs av en dieselmotor på 1920 talet – denna transmission finns nu på vårt museum

Men på 30-talet kom maskiner med el-motorer men elektricitet saknades i Genhöve varför Martin och Evert flyttade till Göransfors i Gällstad 1933. Grundaren Frans Johansson dog 1932.
År 1942 flyttade Martin Johansson tillbaka till Genhöve och fortsatte Bleckslagerföretaget där medan Evert stannade kvar i Göransfors och efterhand med allt mindre produktion och hans företag lades ner på 1960-talet.

I Ljungsarp gick Martin Johanssons företag allt bättre. Bleckplåtstiden var slut, andra material hade tagit över. Bleckplåtsartiklar var efterfrågade från 1860 till 1950.
Om företaget skulle överleva så gällde det att förnya sig med nya material och nya produkter och det lyckades Martin Johansson med, fast det var några svåra år, men han var en duktig konstruktör och tekniker som kunde lösa svåra tillverkningsproblem och det blev företagets räddning.

När Martin lämnade över till sonen Torleif – tredje generationen – 1966 så var företaget välkänt och framgångsrikt även om det bara var ca 10-15 anställda. Samma år ändrade vi vårt efternamn till Junkell, Martin Johansson fanns det tre st. i Ljungsarp det var huvudanledningen till namnbyte.

Under min tid – Torleifs – gick företaget både upp och ned men när nästa generation med Fredrik tog över på vår l00-års jubileumsdagen 1997 var företaget riktigt på väg upp. Ny produktion med flera nya kunder och modernisering av maskinparken gjorde att företaget fick en positiv utveckling.

Fredrik Junkell har visat att han är en mycket duktig företagare som har utvecklat företaget till ett av landets modernaste tunnplåtsföretag med mycket avancerade produkter och en modern maskinpark, samt mycket kunniga medarbetare. I dag när detta skrivs är det ca 90 anställda och vi ser mycket positivt på utvecklingen. Vi har också visat att vi är duktiga på konstruktion och har därför fått avancerade uppdrag.

Ljungsarp och Halmstad den 4 maj 2007
Torleif Junkell

DET LEVANDE BLECKMUSEET I LJUNGSARP.
Årsredovisning 2007

Museet nyinvigdes i en ny lokal på 80m² den 12 maj. Flera hantverkare visade med klubba och hammare och handdrivna maskiner hur tillverkningen gick till i början av seklet”¦ Vi tillverkade en konisk hink vilket var en vanlig produkt på den tiden i denna verkstad. Varmförtenning av hink-öglor som betats -rengjorts- i saltsyra demonstrerades också. Medverkande den 12 maj var också Gustav Persson med fru Gun från Hedared som visade korgbindning och lappteknik Korgbindning är känd som gammalt hantverk i Hedared utanför Borås. Kanske Gustav Persson är den siste korgbindaren i våra bygder.
Det var 92 besökare denna dag som antecknade sig i vår gästbok.

En stor besöksgrupp hade vi den 22 sept. då samtliga personer födda på 1930-talet i Ljungsarp såg både på museet och den moderna industrin. Det var överraskande många 55st. som kom. Hembygdsföreningen i Ljungsarp besökte oss den 4 okt.med 24 personer. Vid samtliga dessa besök har våra hantverkare visat hur en hink kommer till, 5 hinkar har under året tillverkats till intresserade kunder. Flera av våra anställda har visat stort intresse för att lära sig detta gamla yrke.
Uppskattad och kunnig lärare har varit Åke Larsson Marbäck

Museet har under året fått ta hand om maskiner från Svedbergs i Dalstorp och även från Herman Ek maskiner, verktyg och blecksaker. Vi har tagit hand om detta så att de inte skall förstöras. Om Dalstorp öppnar eget museum så är maskinerna till deras förfogande.

Museet har besökts av representanter för Borås Museum och Tranemo Kulturen.
Skansen i Stockholm har informerats och vi har erbjudit oss att medverka med hantverkare på deras bleckplåtsverkstad för vi hörde att dom kanske saknade den kompetensen.

Det har varit ett intressant år med många besökare ca 170st och dom har uttryckt sin beundran och tacksamhet för att vi har bevarat denna gamla hantverkstradition. Museet har blivit ett komplement till vår identitet och marknadsföring av vårt moderna företag Ljungsarps Verkstads AB.

Samtidigt är det en historisk vandring, en berättelse om utveckling från 1800-talet som visar på miljö, teknik, produkter och människan i denna pågående process. Utanför hastar tiden men i museet står tiden still. Vår önskan är att museet skall vara en årlig gemensam mötesplats för alla som är intresserade av vår bygds historia Låt oss få en tradition med flera intresserade aktörer.

Nästa års offentliga visnings dag meddelas senare. Föranmälda grupper stora som små är välkomna. Allt arbete är ideellt, och inga entreavgifter.

Tack alla ni som besökt oss och visat intresse ni är välkomna nästa år igen!

Kontaktpersoner för museet Fredrik Junkell Ljungsarps Verkstad 0321-59 10 00
5l4 55 Ljungsarp
Eller, Torleif Junkell Halmstad 035-333 90 Snäckvägen 13, 302 70 Halmstad. Kontaktperson ”Hantverkare” Henrik Johansson eller Mikael Svensson Ljungsarps V. AB.