Nytta med nöje – trädgårdens 1000 år i Sverige.

Vårt lands första köksträdgårdar anlades under vikingatiden (800-1050). Då skiljde man från åkerodlingen ut vissa grödor och odlade dessa i inhägnade land på eller nära gårdstomten. Medeltida landslagar vittnar om att här då fanns frukt-, örta-, kål- och humlegårdar. Klostren utvecklade nyttoodlingarnas teknik och från kontinenten kom impulser till mer renodlade lustanläggningar med sittplatser, vattenkonst och blomsterängar. Kring slott och herresäten odlades det enligt alla konstens regler. Under 1800-talet fick vanligt folk tid och mark nog att anlägga trädgårdar, särskilt efter jordskiftet. Prästgårdarnas trädgårdar blev förebilder. Från 1800-talets mitt skapades skolträdgårdar och Hushållningssällskapen uppmuntrade odlandet. Torpare, klockare och soldater hörde till dem som tidigast belönades för betydande trädgårdsanläggningar. Mot slutet av 1800-talet var det ofta hantverkare och gästgivare som var först med moderna prydnadsrabatter; de som inte hade jorden som sin dagliga syssla.

Mossebo stom är ett gammalt kyrkohemman med en prunkande gammaldags trädgård kring 1700-talshusen, öppen för besökare.