1848 togs den första skolan vid Tranemo kyrka i bruk, och 52 av de 168 elever som skrevs in då var mellan 15-28 år! Före folkskolestadgan 1842 höll prästerna husförhör för att motivera läskunnigheten. Föräldrarna skulle skaffa katekesen och lära både barn och tjänstefolk att läsa innantill. I annat fall anlitades kringvandrande ”lärare och lärarinnor”. En kunnig sådan var Helena Vesterlund som under 1830-40-talen verkade bl a inom Tranemo församling.

I Tranemos första skola fanns inga skolbänkar. Eleverna stod runt någon av de sex järnringar som var uppsatta på långsidorna och i dem stod läraren eller någon av de duktigare eleverna, kallade monitörer. Ringarna har gett upphov till uttrycket första ”ring” i gymnasiet. Vanlig klassundervisning började användas på 1860-talet. Från år 1900 hade Tranemo fyra småskollärarinnor som undervisade i fasta skolor där eleverna gick varannan dag. Folkskolor byggdes i Tranemo 1905, i Rosendal i Limmared 1915 och i Uddebo 1925-26, där man för första gången inom detta skoldistrikt tillämpade heltidsläsning. Skolskjutsar infördes så smått på 1920-talet.