Författare: Kent Andersson

Del ur artikel i ”Kindsforskaren” Nr.3 – 1997 Årg.8 Sid.4-5

Tiden går, sa pajken som fyllde tre år. Och visst har tiden gått rasande fort sedan den dagen vi bildade vår förening. Tio år, vart tog di vägen? Tio år fyllda med görmöe skôj i styrelsen och bland alla våra medlemmar. Jag vill här teckna några minnesbilder från dessa innehållsrika tio år.
I november 1984 sände allas vår Alfhild Bergqvist, Hillared, till vår eminente medarbetare Olof Leandersson, Öxabäck, en förteckning över alla av henne kända släkt- och bygdeforskare med det gemensamma intresset Kind. Det blev en lista med hundratalet namn, inom och utom vårt härad. Listans tillkomst pekade på det behov och intresse som fanns i bygderna. Vid detta tillfälle hade vår grannförening, som bildades hösten 1984, Marks Härads Släktforskarförening kommit igång med en rivstart. Något som naturligtvis ökade på intresset för en egen forskarförening. Men sedan gick det i stå. Det var bland annat svårigheter med att få till en interimsstyrelse som var villig att arbeta intensivt med bildandet som var anledningen. Under hösten 1987 hade planer och strävanden nått så långt att vi ansåg oss mogna, att kalla till ett första informationsmöte.

Väschöten är ju blyger av sig, så planerna hade stannat vid en förening för Norra Kind. Historisk plats blev Limmareds bibliotek, fredagen den 30 oktober. Ett tjugotal personer hörsammade kallelsen. Thomas Johansson, ordförande i Limmareds hembygds- och fornminnesförening, hälsade de samlade välkomna, och lämnade sedan över ordet till Kent Andersson, ordförande i Västgöta Genealogiska Förening. Han berättade om denna förening och talade sig varm för bildandet av en forskarförening för Norra Kind. Olof Leandersson, Öxabäck, som representerade Marks Härads Släktforskarförening, och Harald Filipsson, Blidsberg för Ulricehamnsbygdens Forskarklubb, redogjorde för sina föreningars verksamheter, erfarenheter och fördelar. Efter avnjutet kaffe återupptogs förhandlingarna, vilka förde fram till ett föreningsbildande. Vår förening fick namnet NORRA KINDS FORSKARKLUBB.

Interimsstyrelsens utseende blev: Ingvar Hallqvist, Dalstorp; Sven Johnnas, Länghem; Thomas Johansson, Tranemo; Hjördis Larsson, Limmared, och Carola Christensen, Tranemo. Medlemsavgiften sattes till tjugo kronor. Sjutton personer blev medlemmar denna historiska dag.

Interimsstyrelsens första sammanträde blev den 27 november i Thomas Johanssons mysiga hem. Där beslöts, att föreningens första årsmöte skulle hållas i Länghems skola den 23 februari 1988. Till vår första valberedning valdes: Rune Holmberg, Tranemo, Lillian Larsson, Limmared och Gösta Jungmalm, Ljungsarp, som genast började sitt viktiga arbete med att få fram en styrelse. Under tiden fram till årsmötet arbetade interimsstyrelsen med att ta fram stadgar för NORRA KINDS FORSKARKLUBB.

Årsmötet i Länghem, som samlade en månghövdad skara nyfikna kindbor valde som sin första styrelse: Kent Andersson, V.a Frölunda, ordf; Thomas Johansson, Tranemo, vice ordf; Ingvar Hallqvist, Dalstorp, sekreterare; Sven Johnnas, Länghem, kassör; ordin. ledamot Hjördis Larsson och suppleant Carola Christensen. Anna-Lena Hultman, Hössna, öste ur sin rika fatabur när hon berättade om emigrationen och dess källor.

Bland föreningens första åtgärder var, att vidtala Tranemo bibliotek om att få disponera utrymmen för våra samlingar, vilket fick ett positivt gensvar. Detta vårt första verksamhetsår bjöds medlemmarna följande godbitar: I oktober höll vi i Limmareds skola vår första endagarskurs i samarbete med Vuxenskolan i Södra Älvsborg. Temat var Gömt och glömt i våra arkiv, och fick 30 deltagare. I samma månad samlades vi i Hillareds bygdegård för att lyssna till Gunnar Arnborgs kåseri om Mulens marker. I november var det åter kursdags. Vi hade i samarbete med Vuxenskolan fått ner stadsarkivarien i Eskilstuna, Bror Erik Olsson, som informerade oss om Lokalhistorisk forskning på det praktiska planet. Verksamhetsåret avslutades med en släktforskarträff i Dalstorps skola, där bl.a. soldatinventeraren Nils-Olof Olofsson deltog. Ett välfyllt första år lades därmed till handlingarna.

Vårt andra verksamhetsår inleddes med årsmötet i Sexdrega där Rune Ekre, Lödöse museum, berättade om Medeltiden i Västergötland. Vid detta årsmöte väcktes frågan om ett medlemsblad, som styrelsen tog till sig. På vår kassör Sven Johnnas inrådan inventerades och sorterades de äldre handlingar som fanns i Länghems kyrktorn. Under året inflöt ett föreningsbidrag på 4000 kronor från Tranemo kommun. Av Alf och Gunnel Eriksson, Dalstorp, fick föreningen i gåva äldre handlingar från Hjälmafors Bruk, vilket föreningen skänkte till Göteborgs landsarkiv under namnet Hjälmafors Bruk. Under detta år tillkom vårt arkiv på Svenljunga bibliotek.

Året 1989 var startskottet för kurs i handstilsläsning, något som ännu efter tio år är mycket populärt. Samma år väckte Västgöta Gen. Förening frågan om ett gemensamt Västergötlands Släktforskarförbund. Tyvärr rann dessa planer ut i sanden. På föreningens tillrådan inköptes ytterligare mikrokortsläsare till biblioteken i Svenljunga, Tranemo och Dalstorp, och Svenljunga kommun gav oss ett bidrag på 4000 kronor.

I slutet av året utökades föreningens samlingar med rekryteringsrullorna för 1884-1905. I april 1990 gick vår kulturdag NKF-dagen av stapeln. Mycket folk, fina utställningar och möe skôj. Vid årsmötet detta år beslutade vi att instifta ett diplom att delas ut till förtjänstfulla släkt- och bygdeforskare. Vid samma möte togs frågan om föreningens geografiska täckning upp. Skulle vi även täcka in södra Kind? Frågan hänsköts till årsmötet 1991. Vid detta möte avgick vår Hjördis Larsson och ersattes med Allan Persson, Ambjörnarp. I samma månad hade vi fått samman en kapabel redaktionskommitté till vår föreningstidning. De som ställde upp var Kjerstin Olofsson, redaktör; Ulla Hökås, Sten Strömqvist och Stig Rylander. Namnet vi fastnade för var KINDSFORSKAREN . Under vecka 41 andades första numret av den förnämliga skriften morgonluft, till allas glädje.