Författare: Anita Dahlengren.

Artikel ur ”Kommunalt Forum” 1983 – Nr 1
Redaktion: Kommunalkontoret i Tranemo.
Ansvarig utgivare: Björn-Erik Lundqvist.

Artikeln från 1983 kan idag läsas som ett stycke ”företagshistoria” från Tranemo kommun.

Kommunalt Forum besöker i detta nummer Dalsy Försäljnings AB, som tillverkar jeans av märket Tanner.

Det finns många jeansmärken – ca 200 olika lär vi ha att välja mellan här i landet. Undra på om det kan vara svårt att köpa byxor ibland!
10 miljoner jeans per år räknar man med att det säljs i Sverige nu (läs 1983). När jeansmarknaden var som störst år 1980 såldes runt 13 miljoner plagg per år.
Jeans tillverkades från början för att ge guldgrävarna slitstarka arbetsbyxor under den stora guldruschen i Amerika under 1840-talet. Numera förknippas begreppet jeans allt mindre med arbetsbyxor och det blå denimtyget, utan desto mer med ett speciellt sömnadssätt och ett speciellt mode.

Någon har sagt oss att hälften av den inhemska jeansproduktionen på ca 4 miljoner plagg per år kommer från företag inom Tranemo kommun. Om det är rätt eller fel det vet vi inte. Men klart är att en mycket stor andel av den svenska jeansproduktionen kommer från våra trakter.

En av de större jeanstillverkarna är Dalsy Försäljnings AB i Dalstorp. Därifrån kommer 175 000 plagg/år. Claes Sigurdsson, 30 år och landets yngste teko-direktör, är ny ägare och ledare av Dalsy sedan årsskiftet 81/82.

Det var 1931 som Einar Andersson (Claes Sigurdssons morfar) startade Dalstorps Syfabrik för att sy arbetskläder. Den låg i Växtorp strax utanför samhället. Efter några år byggdes en fabriksfastighet inne i Dalstorp – för övrigt nuvarande Pensionat Haga. 1951 började Einar Anderssons svärson, Anders Sigurdsson, arbeta inom företaget. 1957 flyttade man åter in i nya lokaler. Det var den första etappen av de nuvarande lokalerna som då stod klara med 1 600 kvm fabriksyta. Vid den tidpunkten hade man ca 60 anställda och tillverkade ca 1 000 jeans och 400 par skyddskläder per dag.

Under 1960-talet inriktades produktionen allt mer mot jeans och allt mindre mot blåkläder. Lokalerna byggdes ut två gånger – idag har man 2 000 kvm fabriksyta. I början av 1970-talet byggdes också en fabrik i Finspång, som sysselsatte ca 70 personer. Under slutet av 70-talet minskade försäljningen av blåkläder. Detta ledde till att filialen i Finspång måste läggas ner 1981. Den hade då ca 35 anställda. Samtidigt tvingades man göra inskränkningar i Dalstorp – 7 personer varslades. Även fösäljningen av jeans hade då börjat minska.

Glädjande nog har utvecklingen därefter varit mera positiv. 1982 hade situationen ändrats så att man kunde öka personalstyrkan igen, bl.a. med en del av den personal som tidigare tvingats lämna fabriken.
I dagsläget (läs 1983) har Dalsy 52 anställda, varav 10 är tjänstemän. Därutöver har man för närvarande 5 ungdomar i beredskapsarbete.
Omsättningen var 1982 11,5 miljoner kronor. För 1983 räknar man med en omsättning på ca 14 miljoner.

Man producerar nu uteslutande jeans av olika typer och s.k. jeansjackor. Man satsar på att hänga med i modets växlingar. Som ett led i detta har man knutit en designer till företaget. Fortfarande sys de traditionella 5-ficksjeansen i blått denimtyg, men jeans i tunnare bomullstyger kommer allt mer.

För att kunna konkurrera mot importerade jeans måste vi ha rätt produkt, rätt färg och en snabbhet i leveranserna, säger Claes Sigurdsson. Därför syr man upp en stor del av jeansen i vitt och plaggfärgar sedan. På så sätt kan man snabbt anpassa sig till modets trender. Modet för vårsäsongen 1983 tror Dalsy ska bli jeans med korta, smala ben i färgerna mintgrönt, turkos och rosa.

Fabriksanläggningen är helt igenom rationell. Man har t.ex. installerat en transportör. Det innebär att byxorna förflyttas genom sysalen hängande i taket. Plaggen löper i skenor i taket och faller ner i stickspår till de olika arbetsmomenten.
Genom denna transportlinje minskar hanteringstiden väsentligt. Man slipper bära tunga buntar mellan de olika symaskinerna. Vidare medför systemet en bättre styrning av produktionen – antalet produkter i arbete minskar. Slutligen blir den färdiga byxan finare när den hängt genom hela tillverkningen. Byxor som ligger i stora buntar skrynklas.

Det är inte bara genom design och teknisk utveckling som Dalsy skall möta framtiden. Även när det gäller personalpolitik och lönesättning har man tagit nya tag. Sedan årsskiftet har man på prov infört något som kallas resultatlön. Det innebär att vid en ökad produktivitet går en andel av den förtjänst företaget gör genom produktionsökningen tillbaka till de anställda. Härigenom hoppas man bl.a. att ytterligare kunna fånga upp de anställdas mångåriga erfarenhet och få förslag till förbättringar.

Med Claes Sigurdssons recept ”Profilering, God design och Öppen personalpolitik” tror Kommunalt Forum att Dalsy även i fortsättningen skall kunna hävda sig i en hård bransch.