PÄRM NR 8 (DEL 5) DIVERSE ARTIKLAR – JOHAN SANDBERG OCH RUBEN JOSEFSSON
Läs gärna ”Samlad introduktion om gårdar och torp i Tranemo socken – av Sven Slätteby” under www.tranemo.nu
Där får du veta hur arbetet med att kartlägga gårdar och torp i Tranemo socken gjordes under 1980-talet, samt vilka människor som levde och verkade där från 1795 till 1911. Arbetet sammanställdes till 9 pärmar. Varje pärm omfattar en viss tidsepok, där personernas namn, födelseår och ibland dödsår anges. Det visar också hur de flyttade mellan gårdarna.
Denna pärm, nummer 8, är en enligt överskriften en förteckning över soldattorp 1795-1911.
Vidare innehåll: västgötaknallar, vävnadsförläggare från Tranemo, näringslivet i Tranemo, diverse artiklar, hembygdsföreningar i Tranemo kommun, Tranemo kyrka, m.m.
I ”nätversionen” är pärm 8 uppdelad i fem delar. Vissa delar av innehållet i pappersversionen av pärm 8 har utelämnats i denna upplaga.
Inledning och återgivning från pärm: Inga-Lill Lindgren.
De två delar av Pärm 8 (del 5) som presenteras nedan handlar om Johan Sandberg och hans ättlingar samt en beskrivning av dåvarande ärkebiskopen Ruben Josefssons anknytning till bygden. Delarna återges enligt den maskinskriva text som gjordes efter Sven Slättebys handskrifter.
JOHAN SANDBERGS ATLAS OCH BRÄNNVINSFLASKA
När biblioteket i Limmared nyligen firade bokens vecka hade man på söndagen ”öppet hus” med bl.a. utställning. Här kunde man se bl.a. en mycket gammal kartbok (atlas) och en brännvinsflaska. Ägarna idag är Sven Slätteby resp. Limmareds Hembygdsförening. Vad som gör saken särskilt intressant, ett sällsynt sammanträffande skulle man kunna säga, är att såväl kartboken som brännvinsflaskan i början av 1800-talet hade samma ägare, Johan Sandberg.
Kartboken bygger på upptäckter fram till 1800-talets början. I det inre av Afrika fanns vid denna tid oupptäckta länder, ”vita fläckar” som det brukar kallas.
Johan Sandberg var förste ägare till kartboken. Sonen Otto köpte den på auktionen efter fadern år 1868. Nästa auktion hölls år 1887 då den inropades av Sven Slättebys morfar, Alfred Andersson, Slätte. När Sven skulle börja skolan 1922 fick han kartboken av sin morfar.
Bland vackra glassaker från Fornåsens museum fanns den redan nämnda brännvinsflaskan. I graveringen finns namnet Joh: Sandberg och en mycket påkostad utsmyckning. Blommor och slingor utgör inramningar till namnet samt ett par figurer på motsatta sidan. Det är Merkurius med häroldstaven (= kaducé) och fru Justitia hållande ett ankare i handen.
Johan Sandberg var bokhållare på bruket och har beställt brännvinsflaskan av någon glasblåsare. Vem som har graverat? Det finns två namn att välja på, enligt Lillian Larsson, bibliotekarien: Carl Gauffin och Anders Fogelgren, båda skickliga och verksamma vid bruket denna tid.
Sådana flaskor tillverkades vid glasbruken på den tiden. Man gjorde dem fyrkantiga för att de lätt skulle kunna packas ner i schatull.
Brännvinsflaskan var en vanlig tingest bland glasblåsarna som söp kopiöst, enligt Lilian.
Sven Slätteby ägnar sig mycket åt släkt- och hembygdsforskning, och har ställt sina anteckningar om släkten Sandberg till SjT:s förfogande.
En släkthistoria kring en gammal kartbok
En världskarta från 1819 har under bokens vecka varit utställd på biblioteket i Limmared. Kartan i sig själv är värd ett närmare studium, men intressant är också den förteckning på bokens ägare som finns på pärmens insida. Då kartboken varit i min ägo i 60 år skulle det roa mig att berätta vad jag vet om de förra ägarna, allra helst som det rör sig om en i Limmared och Tranemo mycket känd släkt, nämligen Sandbergssläkten, säger Slätteby.
Den förste Sandberg i Limmared var Johan Sandberg. Han var född i N Sandsjö år 1801 och kom till Limmared någon gång på 1820-talet som bokhållare vid glasbruket. Ägare till glasbruket vid denna tid var justitierådet Clas Gustaf Sparre på Torpa. Johan Sandberg gifte sig 1834 med en Limmaredsflicka,
Anna Gustafa Svensson f. 1807.
Paret fick tre söner,
Carl Alfred f. 1835
Otto Emil f. 1840
Fredrik Verner f.1852
Johan Sandberg var en respekterad och mångbetrodd man, vars namn man ofta stöter på när man forskar i Limmareds och Tranemos historia. I början på 1800-talet var det ”inne” att tjänstemännen på glasbruket köpte gårdar runt om i bygden där de placerade arrendatorer. Så gjorde även Sandberg.
Omkring 1840 köpte han ½ mantal Källhult i Tranemo. Ungefär samtidigt köpte hans svåger, Nils Johan Svensson, granngården ¼ mantal Källhult. Men svågern avled 1842. Då övertog Sandberg även denna gård. Han hade arrendatorer på gårdarna fram till 1854, då han med familjen flyttade till Källhult och själv övertog driften på den först inköpta gården. Men han behöll sin anställning som bokhållare på glasbruket. För arbetskraften var det väl sörjt då han hade 15 tjänare anställda under perioden 1855-1860.
År 1860 flyttade sonen Carl Alfred till Limmared och tog anställning på glasbruket. Han gifte sig med Anna Clasdotter från Bystad Nedergården. Hennes far, Clas Isaksson, var av en mycket känd knallesläkt i Tranemo.
/Läs tidigare text i Pärm 8 – (del 4). Notering Inga-Lill Lindgren/.
Men äktenskapet slutade tragiskt. Den 22 december 1863 avled Carl Alfred endast 28 år gammal. Den 11 mars 1864 födde änkan en son som i dopet fick namnet Carl Otto. Anna Sandberg flyttade först hem till föräldrarna i Bystad där hon och sonen stannade till 1868 då de flyttade till Svenljunga. Deras fortsatta öde är okänt. Kan det tänkas att Carl Otto har fört det Sandbergska namnet vidare?
Johan Sandberg avled i Källhult 1868. Hustrun hade gått bort 1864. Efter faderns död övertog sönerna var din gård i Källhult. Då Verner var bara 16 år arrenderade Otto hans gård. När Verner blev vuxen sålde han sin gård samt tog anställning som bokhållare först på Limmareds och sedan Nittorps Glasbruk. När detta glasbruk lades ned flyttade han till Timmele. Det har berättats mig att han dog ogift. Otto Sandberg gifte sig 1869 med Carolina Johansdotter från Brunnsgärde i Ullasjö socken.
Han köpte till ytterligare en granngård, nämligen ¼ mantal Gästarp.
SÅGVERKSRÖRELSE
Senare delen av 1800-talet var träpatronernas gyllene tid. Man hörde berättas om knallar från Svenljungatrakten som reste till Norrland och startade sågverksrörelse och blev mångmiljonärer. Otto Sandberg som var en man med vida vyer tog troligen intryck av detta, och han beslöt sig för att även han skulle starta i denna bransch. Han byggde ångsåg i Källhult av ganska ansenlig storlek och började med virkesaffärer. Otto Sandberg var säkert en präktig karl men något affärsgeni var han tydligen inte. Han kom i händerna på några smarta affärsmän som visste att i första hand tillvarata sina egna intressen. Resultatet av sågverksrörelsen blev ett dundrande fiasko.
Otto Sandberg blev försatt i konkurs och tvingades avträda all sin egendom till fordringsägarna. Familjen var helt utblottad. Av ren barmhärtighet fick den hyra först Källhult och sedan på den av Sandberg senast inköpta gården i Gästarp. Hit flyttade familjen 1892. Efter några år blev Sandberg i tillfälle att få köpa denna gård i Gästarp. Familjen repade sig förvånansvärt fort i ekonomiskt avseende och blev med tiden relativt välbärgad.
Otto och Carolina Sandberg hade åtta barn. Tre döttrar dog i unga år. Dottern Hilma dog i USA. Sonen Albin var först i USA några år på 1890-talet varefter han bosatte sig i Tranemo. Dottern Regina gifte sig med en granngårdsson Albert Larsson som etablerat sig som handlande i Söderhamn.
Sönerna Enoc och Carl samt dottern Emmy stannade hemma hos föräldrarna. Otto Sandberg dog 1907 och hustrun Carolina 1924. De tre syskonen fortsatte att driva jordbruket i Gästarp tills de av åldersskäl måste sälja gården och flytta till ålderdomshemmet i Tranemo där de slutade sina dagar.
Albin Sandberg
Syskonen Sandberg var mycket färgstarka personer. Att ge en beskrivning av dem på några rader är omöjligt. Man kan säga att två egenskaper varit genomgående hos släkten Sandberg, intelligens och originalitet. Släktens manliga medlemmar har alla varit mycket tekniskt intresserade. Jag skall helt kort berätta om Albin Sandberg.
Efter åren i USA tog han anställning som bokhållare hos vävnadsförläggare Mårten Molander i Tranemo. Men utom sin tjänst sysslade han med en massa olika saker. Han var vad man brukar kalla tusenkonstnär. Han hade tryckeri där han framställde trycksaker på beställning. Han var fotograf och hade fotoateljé där han bl.a. framställde vykort.
Än idag kan man träffa på gamla kort med motiv från Tranemo-bygden och med påskriften ”Albin Sandbergs förlag”. Han reparerade alla sorters mekaniska grejer.
Han var Tranemos förste försäljare av cyklar. Vid cykelköpet kom man överens om att säljaren skulle lära köparen åka cykel.
Professor Gunnar Thilander har i sin bok om Tranemo ägnat ett helt kapitel åt Albin Sandberg. Det är inte att ta miste på att han hyste stor beundran för Albin Sandberg.
För att återgå till den gamla kartboken som jag nämnde om i början så inköptes denna av min morfar Alfred Andersson i Slätte, på Otto Sandbergs konkursauktion.
FÖRFÄDER TILL ÄRKEBISKOP RUBEN JOSEFSSON
3/16 Mt. Bystad Nedre:
Änkan Karolina Svensdotter född 1845
Son Johan Malkolm Josefsson född 1869
Son Per Linus Josefsson
Samtliga födda i Unnaryd.
Familjen flyttade år 1887 till Murte i Ullasjö.
Per Linus Josefsson blev fader till ärkebiskop Ruben Josefsson.